Jul igen?

Ja, alltså, i oktober skrev jag detta inlägg. Nu är vi mindre än tre veckor från julafton och de månader som har gått mellan då och nu gick fortare än kvickt. Jag hann göra både det ena och det andra på listan, men det mesta gällande ”allmän lista” blev i vanlig ordning inte gjort. Det är helt okej, jag är verkligen nöjd med tanke på hur livet har sett ut. Är glad för att jag har så mycket jobb, är tacksam för någorlunda hälsa, gillar att ha planer som hjälper mig få till julkänslan.

Ikväll drar vi igång den mer intensiva fasen av repetitioner av Bachs juloratorium. Den 4/1 är det dags att få uppfylla en kör-dröm. Det är inte ett stycke man snyter ur armbågen, men det är spännande att kören ständigt erbjuder nya chanser att utmanas och utvecklas. (Men alltså, kolla på gossarna i sjuttiotalsfrisyrer som bokstaverar så tydligt trots att det går undan rätt ofta. Den dirigenten vågar man inte sticka upp mot tänker jag.)

För alla som vill ha möjlighet att känna julens vingslag i mer modern tappning funkar kanske den här jullistan. Jag vill dock lägga in en varning. Somliga tolkningar av ”klassiker” är rent eländiga. Det finns också jättefina/roliga/eftertänksamma nyskrivna låtar och för den som inte tröttnat på Tareq Taylor för länge sedan (som jag) kan det kanske intressera att han även givit sig på en karriär som sångare. Eller var det där han började sitt kändisskap? Inte vet jag.

Svägerskans underbara krans till ytterdörren påminde mig om att jag fortfarande inte har några kransar på pardörrarna. Det får kanske vänta tills nästa vecka, men det är okej. Roligt julpyssel! Jag har sett att min syster gör något julpyssligt varje dag, så fina grejer. Jag har iallafall symaskinen uppe och en hög med grejer som jag tänker ska bli något. (Efter två misslyckade försök att sy lavendelpåsar med fel slags val av material är jag lite kuvad, men jag ska nog komma igång igen.) För dig som inte alls vet vad du vill göra, men som verkligen gillar jul, hänvisar jag till Helena Lyth. Jag hade inte varit inne hos henne på länge, men där har hon samlat in fullpackade inspirationsinlägg för varje dag i en julkalender. Där kan man snacka om pysselproffs! För dig som inte gillar jul – jag önskar dig frid och möjlighet att stänga av det som stör dig mest. För dig som gillar jul – kör järnet! Själv gosar jag ner mig riktigt mycket och njuter av allt från levande ljus till nostalgi i både inredning, smaker och dofter. Jag är tacksam över att ha flera olika favorittider på året och tillåter mig att njuta och stänga av elände.

Continue Reading

27 november 2025.

För några dagar sedan satt min syster i vår soffa och pysslade ihop detta gulliga tomtepar. Hon hade hittat några byggsatser på second hand som hon köpte för att pyssla tillsammans med en kvinna hon är kontaktperson till. Det fanns bara tid till att slutföra den ena då de träffades, men kvinnan hade redan gjort planer för vilka som skulle få tomtarna så det var bara för syrran att pyssla vidare. Hantverket är genuint och alla som synar dessa tomtar i sömmarna kommer att bli djupt imponerade över hur välgjorda de är. (Min syster är otroligt skicklig och allt hon skapar blir fantastiskt konstnärligt.) Både syrran och jag hade lite svårt att bestämma oss för om tomtarna var estetiskt tilltalande eller ej, men vi landade båda i att de hamnar i kategorin ”nostalgisk jul”. De hade gärna fått bo här hemma i juletider.

Igår pysslade jag med maken. (Han brukar annars hålla sig i snickeriet medan jag håller mig med papper och textilier.) Det var ett äventyr som inbjöd både till skratt och efterföljande dammsugning av köket. Jag fick för ett tag sedan se en kille (Gustavs rum på Instagram) göra en glittergran och tänkte att jag ville göra en själv. Hittade några påsar luciaglitter för fem kronor påsen på Pingstis och hade redan världens gulligaste lilla julgransfot hemma. Jag var minimalisten som blivit nödd och tvungen att utöka mina estetiska preferenser i takt med stigande ålder och genombrytande upplevelser. Efter våra år i USA kan jag också uppskatta krejzi, galna och oväntade stilar, bara det finns något ”vackert” element för mig att fokusera på. Och av någon anledning ville jag ha en glittergran efter att ha sett en… Hur som helst. Luciaglitter, ståltråd, skruvdragare, avbitartång, en make och för mig en stor dos improvisation senare hade vi just en liten sådan i badrummet.

Jag skrattar då jag ser den nya julgranen med de färgglada julkulorna och tänker att både pysslet och själva granen gav mig en riktig välbefinnandeboost. Och att jag vill pyssla ihop några egna hängen till denna lilla gran. ”Jag känner mig som ett barn”, sa jag där jag satt och knipsade glittertrådar vid köksbordet. Och alltså, för mig är det den finaste känsla jag vet! Att gå in i något med hela min själ och pyssla och trixa och fixa. Så många timmar jag ägnat åt olika hantverk… Jag kan inte se en enda av dem som förspilld kvinnokraft, de har bidragit till det bästa i mig. Att skapa är ett inneboende behov för oss människor, för mig finns det inga tvivel om det. Idag är jag tacksam för alla som bidragit till mitt pyssel- och hantverksintresse, de som har uppmuntrat och undervisat, de som har inspirerat och tipsat. De som har visat vägen och de som har skapat med och till mig. Må jag fortsätta ha lust att skapa länge än!

Continue Reading

Nudejuligen, nudejuligen…

Så sjunger han varje gång det är dags för något med minsta juliga tema, vår vitryske vän. Är det något han kan så är det att ge rätt energi och förväntningar inför det som komma skall – god mat, t ex. Nu sjunger jag också nudejuligen när jag håller på att julpyssla, den här gången i ganska god tid jämfört med mig själv. Idag har det varit fokus på övervåningen. Jag har städat och bäddat till ”ungarna”. Tycker det är så mysigt att få rå om dem när de hälsar på, men uppskattar också all hjälp i köket och den härliga stämning som uppkommer nu när de mest är vuxna och vettiga och fina människor. Har också slagit in de sista julklapparna, eller nej förresten, jag vet ju att det blir fler. I år har jag åtminstone tillräckligt med julpapper efter förra årets brist. Tror det står nio rullar (alla är dock inte fulla) i hinken med presentpapper. Bättre med för mycket än för lite är kanske inte alltid sant, men ibland stämmer det väl. Här får du ett litet galleri med sådant jag roat mig med de senaste dagarna. Slagit in julklappar liiite finare än om de slås in 00.43 på julafton t ex, jag som verkligen gillar att pyssla och fixa. Jag blev inspirerad från olika håll av tips om filmen Snösystrar på Netflix och hade den på medan jag slog in presenterna. Det visade sig att norska kräver lite mer uppmärksamhet än jag hade tänkt mig, men det blev bra ändå. Och grät gjorde jag också! Fin film, men sorglig.

I söndags valde maken en perfekt gran på parkeringen vid Amiralen. 350 riksdaler, tät och grön men lite smalare som vi hade pratat om. I måndags satte han in den och fick upp belysningen. Jag har sedan barndomen sovit i soffan första natten med granen och detta är en tradition jag fortfarande upprätthåller efter sisådär 45 år. Jag minns inte exakt när jag startade, men klart är att jag var igång 1982 då jag var tolv år. Detta är lika mysigt varje gång! Älskar känslan. Som du ser på en av bilderna har granen fällt enorma mängder barr, men de verkade komma från några torra smågrenar längst in vid stammen. Vet inte varför det skulle vara så, men fotade både måndag och tisdag kväll innan jag dammsög. Idag har det knappt trillat några barr alls, så kanske behöver vi inte reklamera. Det hade varit skönt att slippa.

Jag fick ett underbart blombud via Swish och förfrågan om jag kunde tänka mig att köpa och pimpa lite julblommor själv. I första omgången blev det en amaryllis och nya hyacinter till fina krukan från Waldemarsudde, men det finns pengar kvar till en nyårsblomma också. Smart att inte skicka bud den vanliga vägen, på det viset blev det mycket för pengarna.

Eftersom vi har olika folk här hemma (förutom barnen) varje dag från tisdag till lördag i nästa vecka har jag börjat baka och frysa in en del. Det är skönt att vara förberedd och inte behöva stå i sista minuten med allt. Dagens bak blev lussebullar med fyllning av mandelmassa och kardemumma. Maken var mycket nöjd med denna version.

Vid någon jämn eller halvjämn födelsedag fick jag ett julträd av familjen. Börjar bli så gammal att jag inte kommer ihåg precis vilken. 30 eller 40 gissar jag, har haft det i ägorna i rätt många år. Idag limmade maken fast ljusarmarna som irriterande nog alltid har svingat lite hit och dit. Mitt julträd är fint, men saknar hästarna som oftast står i basen. Visste du att julträd är en tradition från södra Sverige, främst härifrån Blekinge? Här kan du se flera fina från Blekinge museums samling. Det var lite från mina senaste dagar. Nu är det dags att sova inför en lång dag imorgon.

Continue Reading

Nu har vi ljus här i vårt hus.

Till årets pyssel följde jag Helena Lyths instruktioner om hur man gör 3D-stjärnor som passar till att pimpa ljusslingor med. Själv valde jag en billig ljusslinga på ICA för två AA-batterier som inte har timer. Hade jag varit lite mindre snål hade jag lagt ner lite stålars på just den detaljen. Annars är det inte hela världen att tända och släcka ljusen precis som man gör med en vanlig lampa. Det är bara något med att få komma in i ett rum där det redan är mysstämning. Det är främst detta som jag älskar med adventsbelysningen, det bäddar in hela hemmet i en känslomässig värme.

Det går fint att pyssla ensam, men det är ännu bättre med sällskap. Denna gång klipptes och klistrades det tillsammans med syrran och systersonens nyblivna fästmö. Båda har många timmars pyssel i fingrarna och det faller sig naturligt att följa instruktioner av det mer fingerfärdiga slaget för dem. Vi började även med kaffefilterstjärnor att göra girlang av, men dem har jag ingen länk till eftersom jag fick tipset av äldsta dottern. Syrran skar ut alla cirklar med sin superskärtillcirklarmanick, så nu ska jag bara vika och limma färdigt. Det ska det nog finnas tid till den närmaste veckan. För övrigt hade syrran gjort ungefär det godaste jag vet, nämligen pumpalatte med grädde. Mmmmmmmmm!

Jag valde att skära till kvadrater i storleken 10×10 cm. Det gav perfekt storlek till just batteridrivna ljusslingor, men det hade också blivit jättefina julgransdekorationer av dessa. Då hade jag nog valt att fästa hänget mellan två ”ljusstrålar” samtidigt som de två delarna limmades ihop.

Pysslet fick 10/10 i betyg. För någon som brukar pyssla finns både limstift och limpistol i lådorna, kopieringspapper har de flesta hemma och även om inte alla har en skärmaskin som gjorde att tillskärandet gick extra snabbt så hade det gått rätt lätt att klippa till rutor med en kartongmall också. Det pilligaste är själva 3D-momentet, men lite äldre pyssliga barn hade klarat även detta med instruktioner. Jag valde att fästa stjärnorna på slingan med lite mellanrum (tre lampor mellan varje stjärnlampa) samtidigt som jag monterade ihop stjärnan. Om man inte fäster dem är det lätt att de glider omkring och det blir inte lika fint tänker jag, hälsningar Tant Ordning-på-torpet. Hur som helst – jag rekommenderar detta pyssel varmt.

Continue Reading

”Glädjen är stor, i ett barns klara ögon bor den.”

Jag har sagt det förut och säger det igen. Snö ska upplevas i lager på lager och i sällskap med barn. Vi hade inte kunnat beställa en bättre dag för pysseldejt med brorsbarnen! De små iskristallerna hade inte hunnit bli perfekt kramsnö, men de gick åtminstone helt okej att forma snöbollar med. Vi fick gemensamt till en rejäl snögubbe och brorsonen skapade en gigantisk snöboll som även kunde användas till snöfort då det utbröt snöbollskrig. Vi var ute tills det blev för kallt och då var snögubben ändå färdig. Det var länge sedan jag hade så roligt som där i snön! Nöjda och glada skuttade både barn och vuxna in för att dricka varm choklad.

11-åringen fixade lyxchoklad med det hon hittade i skåpen. Det är en försigkommen liten tjej som är kreativ, omtänksam och driftig. Det är bra för mig att öva upp min kreativitet i hennes sällskap. Massor av bra idéer har lett till vackra skapelser, roliga lekar och rentav gapskratt genom åren. Vi fortsatte efter önskemål från båda barnen att pyssla julkort. Och vilka kort det blev! You Do-Lena hade kunnat använda dem i marknadsföringssyfte. Både mina barn och syskonbarn tycker det är synnerligen imponerande att jag jobbat med ”att pyssla”, typ. Så här i efterskott är jag framförallt tacksam för allt roligt jag fick uppleva under åren på Metalimo och You Do. Arbetsmaterial därifrån förgyller fortfarande mångas liv, inklusive mitt eget. Efter allt pyssel blev det sedan filmkväll och lite snacks i sann lördagskvällsanda. Jag kan säga att alla sedan somnade ovaggade, även om jag sedan lade mig på soffan då sexåringar som lägger sig på snedden kan bli väldigt långa. Och så gick den lördagen.

Continue Reading

Hemgjorda julklappar?

Jag hade stora ambitioner gällande årets julklappar, särskilt med ett årsord som hemslöjd. Idag är det 35 dagar kvar till julafton och jag har inte ens påbörjat något på den härliga lista med grejer jag hade tänkt pyssla ihop. Inte en enda grej! Resten av dagarna den här veckan är fulla av jobb och att hjälpa nära och kära på olika sätt. Härligt och definitivt det jag vill ägna mitt liv åt, men inte blir det mycket tid över till julklappar. Radikal acceptans är inte bara användbart i terapeutiska situationer, utan även som allmänt hanterande av livet. Carina Bergs ”ja, ja, men nu blev det så” ska därmed upp på min mentala vägg igen. Det kommer att bli en härlig jul i år även om jag inte fick igång produktionen i julklappsfabriken i tid.

Något jag faktiskt har fått gjort idag är att minska knapphålen på koftan som lilla barnbarnet fick i födelsedagspresent med en tunn, genomskinlig resårtråd. Nu kan hon ha den på sig utan att knapparna trillar ur hålen så fort hon rör sig lite vilt och det gör hon ju mest hela tiden! Den här sortens fix älskar jag. Visst är det tråkigt när något blir liggande helt i onödan?

Continue Reading

Skapande september, men utan tema.

Jag vet inte riktigt vad som hände, men september har redan gått över halvtid och det har inte blivit något särskilt skapande alls under dessa dagar. Det är som det är. Nu var jag dock sugen på att uppdatera ljusgrenen i köket som haft klena batterier och dessutom varit utan dekorationer över hela sommaren. På gårdagens promenad plockade jag därför med mig ett gäng löv, strök till dem mellan bakplåtspapper och behandlade dem sedan med antingen lite Mod Podge (det är egentligen decoupagelack) eller bladguld från Søstrene Grene. Det var nästan så att jag kände mig fumlig i pysslandet, så länge sedan var det jag gjorde något riktigt superpyssligt.

Det glittrar lite finare i löven i mörker, men lite såhär ser det ut.

Den uppmärksamme ser att jag valde batterier i orange istället för i blått, allt för att komma åt känslan av höst. Nu ska jag även hänga upp dotterns fina tranmobil i höstfärger och byta lite kuddar i soffan så det inte bara blir skifte utomhus. En av de saker jag tog med mig från åren i USA är att låta inredningen återspegla tiden på året. Det behövs inga storslagna grejer, utan byte av ljusstakar och kuddöverdrag räcker långt. Här hemma får ljusgrenen också ofta agera ”årstidsmarkör”, åtminstone från nu och fram till påsk. Under sommaren brukar det inte hänga så mycket här. Mamma bytte ofta gardiner, men våra vita linnegardiner hänger uppe året runt, förutom då de tvättas. Jag undrar förresten vilken skillnad det är i hemmiljö mellan hem som har självgående dammsugare (hade inte funkat här) och hem där någon person dammsuger… Den funderingen tar jag med mig till en annan dag.

Continue Reading

Förberedelser för kallare dagar.

Nu har jag förberett projektet ”Skapande september” för i år. Det kommer antagligen inte att finnas tid över till detta alla dagar eftersom de närmaste månaderna kommer att vara mycket upptagna, men jag gillar tanken på att gnugga mina kreativa knölar lite extra under flera veckor på det här sättet. Ibland kan det vara spännande att bara bjuda in ett ord i sitt sinne och se vart det leder. Jag har taggat lite olika skapande tekniker, men det finns ju så många fler att använda sig av! Kanske vill du också vara med? Isåfall får du gärna dela med dig, det skulle vara jätteroligt.

Continue Reading

Pysselråttans bekännelser.

Med en härligt strålande lördag kände jag för att ge mig ut på långpromenad och vinteryoga. Eller, nä. Tvärtom. Jag ville bara vara inne och pyssla hela dagen. Tur att svågern hade hört av sig för att fråga om maken ville åka skidor i Rödeby. Själv kunde jag då göra precis vad jag ville, alltså pyssla av hjärtans lust! (Jag kunde dock inte motstå solen helt, så en liten lunchrunda blev det allt.) Jag blev efter intensivt stickande i flera timmar äntligen klar med barnbarnets lilla Ankers blus som jag hållit på med sedan i höstas. Den har inte ropat på mig. ”Kom och sticka, åh, jag är jätterolig att sticka!” Snarare tvärtom. Jag utgick från ett garn som jag redan hade, en handfärgad härva vackert, lite ojämnt och mjukt garn som jag köpt i en utförsäljning. På etiketten stod det både vikt och vilken garnklass detta var och det var det jag utgick ifrån. Garnklassen stämde, men det var inte 100 g i härvan, utan 96. Detta låter kanske som en bagatell, men de saknade grammen upptäcktes inte förrän jag hade kommit en bra bit och medförde en rädsla att kanske behöva riva upp allt. Jag fick ta till en spännande taktik. Det kvarvarande nystanet vägdes, jag delade vikten i två och vägde nystanet med jämna mellanrum för att se till att det fanns minst lika mycket garn kvar till den andra ärmen. Trekvartsärm blev det till slut och det tror jag blir jättegulligt. Nu ska jag bara fixa lite monteringsdetaljer och blocka, sedan är det dags att sätta tänderna i något annat roligt stickprojekt.

Annat jag ägnade mig åt var den allmänna januarirensningen. Nu var det dags för torrvarorna i köket, kökshanddukarna och kryddlådan. Torka, kolla bäst före-datum, planera maträtter och allmänt rensa upp. Jag hittade till exempel två små slattar linser som ska bli till linsgryta, insåg att vi av någon anledning hade tre påsar chokladpudding, varav två var påbörjade, och blev sugen på frukt- och nötbrödet. För att inte tala om en riktigt smarrig, asiatisk rätt med mycket ingefära och sesamolja. Mums.

Nu har jag också slutligen bestämt mig för vilka handdukar som ska bli till de två ”Ellinor Nilsen-badrockar” jag planerat i ett år. Jag väntar in mer mönsterpapper, men annars är jag redo! Mycket intressant att se hur min hjärna bråkar med mig själv om vilka färger som passar ihop och vilka som inte gör det. Det är som att spela SET – det finns flera olika dimensioner att ta hänsyn till. Färgtoner, färgintensitet, svärta, mönster… Det går att köra monokromt där allt annat är kaos, men jag ser att jag själv gillar rätt mycket färg bäst. Efter den sista sorteringen har jag nu handdukar som räcker till sex badrockar till. Kul! Nu får jag bara se hur roligt det känns när jag sytt de två planerade färdigt. Nu är frågan hur mycket pyssel jag har i mig efter den här urladdningen? Jodå. Mer! Mer pyssel. Tur att vintern inte är slut än och att planttantssäsongen inte dragit igång.

Continue Reading

Vill du inte ut och leka?

Vi har haft brorsbarnen här i några dagar och se, det var roligt! Vi hann montera färdiggräddade delar till pepparkakshus med ”den mest fantastiska kristyren som verkligen funkar till pepparkakshus”. Det kunde jag ju räkna ut att det inte skulle funka, så 10-åringens hus blev snett och vint, men satt i alla fall ihop, och 5-åringen fick ett snyggt dekorerat hus som fortfarande låg i delar. ”Förra året satte vi ihop pepparkakshuset med lim, så då kunde vi inte äta upp det.” Nej, sådana trauman ska vi inte utsätta någon för, bättre att bara låta huset fortsätta vara tvådimensionellt! För övrigt ber jag dig bidra med ett riktigt bra pepparkakslimsrecept. Snälla?!

Pepparkaksbakandet gick betydligt bättre och båda barnen fick så småningom med sig varsin stor påse med fina peppisar hem. Den här unge mannen ville ha bekräftelse om och om igen om att ”visst är det okej att äta deg när man bakar, visst får man smaka, visst går det bra”. Vi betygade att så var fallet, men jag och storasyster varnade för det som också kom senare. Du får själv räkna ut vad detta ”det” var för något. Lillkillen undrade också hur många som bakade pepparkakor samtidigt på jorden och konstaterade att vi nog var ganska många.

Tioåringen kan snart baka lussekatter helt utan assistans. Hon förberedde sin deg själv och som du ser blev hennes lussekatter mycket fina. Hon testade dessutom några fler versioner, som pojke och bock.

Vi pysslade lite annat smått och gott också, och skrev brev till Tomten såklart. Det undras nu hårt om Tomten verkligen kommer att svara! Jag tyckte det var spännande och tragiskt att julpyssel kunde leda till en diskussion om inflation. Jag har köpt lite postfriska frimärken från 70-talet. Jättekul att sätta på brev eftersom de är så fina, men det behövs många för att räcka till dagens porto som nått 15 kronor för upp till 50 gram. Denna summa ska bli ARTON otroliga kronor nästa år.

Det skulle läsas läxor och lekas med Schleich-djur och spelas Solitär, men innan dess fick jag tvinga ut oss i den perfekta kramsnön. När de unga insåg hur perfekt snön var blev det annat ljud i skällan. Och som det fixades och byggdes! Här snackar vi kreativitet och ren muskelkraft. Jag tycker att Lars-Elin är den finaste snögumma jag någonsin har sett! Hon står för övrigt kvar idag också, fast en hel del snön hann smälta bort igår. Ja, och det var de dagarna. Tiden går så fort…

Continue Reading