Ditten och Datten

Hur går det med kacklet i grönsakslandet?

Inga kommentarer

Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade omvärlden om fåra fjäderfän. Förutom Bonzai som ju tragiskt blev uppäten i somras mår alla bra. Newman och Odin lyckades tyvärr inte i sina föräldraansträngningar, men jag gissar att det blir bättre lycka till våren. Jezebell, Jaja och Poe mår alla bra och, halleluja, har äntligen börjat lägga ägg igen. De där äggen har varit saknade! Det värsta är egentligen inte att maten blir dyrare utan att man inte riktigt kan äta ett köpeägg med samma njutning efter att ha testat ”the real deal”. Våra hönors ägg är helt enkelt mycket godare.

24_3

Jag börjar fundera på hur dessa familjemedlemmar ska klara vintern… De kan ju gå ute så länge som de har bra skydd också, men hönshuset känns lite väl litet för att fixa deras behov. Vi får väl se hur det blir!

24_2

För övrigt kan jag tala om att våra två senaste besök till DI (Deseret Industries) har gett full utdelning i form att cashmeretröjor, höstjacka, lammullskofta, yllekofta, angorahatt, rostfri bunke, steppskor och ett gäng andra fynd till det facila priset av sammanlagt ca 490 kr. Jag gillar verkligen att fynda. Var fyndar du bäst? Och vad?

Continue Reading

Ditten och Datten

Knasiga foton i bloggens mobilformat.

Inga kommentarer

Jag håller på att försöka fixa orsaken till att de flesta foton är helt utdragna om man läser bloggen i en mobiltelefon. Jag har räknat ut vad som är felet, men kan inte sitta och koda om vartenda foto. Det verkar ha blivit fel i uppdateringen jag gjorde i helgen… Sorry!

Edit: Fixat tack vare Fruitful-temats snabba svar via WordPress. Ukraina minsann.

Continue Reading

Ditten och Datten

Hjälp! Jag hinner inte med.

2 kommentarer

Jag förstår att det nya skede vi närmar oss i vår familj, det när ungdomarna flyttar hemifrån, kan vara rätt svårt att hantera. För att rädda oss föräldrar från totalt sammanbrott får vi en förändring i taget. En del av dessa slår lite hårdare. Vi började med en övningschaufför som jag inte kunde övningsköra med. Det tyckte jag var rätt bekvämt, men nu när vi har två stycken som gärna vill ha sina körkort så fort som det nu är möjligt fick jag se till att också dra mitt strå till stacken. Det innebär att varken jag eller maken längre får köra någonstans om vi inte ska dit själva. Nåja. Självständighet är fantastiskt och jag önskar verkligen våra barn en stadig grund att stå på då de ger sig av i vuxenlivet. Körkort ger frihet. Jag har haft mitt i 26 år, så det känns lite muppigt att jag blir tvungen att köra upp igen för att få ett körkort registrerat här i Utah, haha. (Teoritestet gick åtminstone bra. Jag hade 92% rätt och missade två frågor varav den ena var ”hur många procent av Utahs 0-5-åringar åker någon gång som passagerare i en bil”… Varför ska jag veta det?)

Idag var det dags för ett nytt steg i det här klippandet av mammabanden. Äldsta dottern gick på Homecoming-dans tillsammans med en kompis från skolan. Nu är hon hemma igen och hon hade haft det jättebra. Phu!

20_1

20_5

20_6

20_7

Continue Reading

Ditten och Datten

Eh?

4 kommentarer

Idag kom ett paket på posten. En tändkabel. Allt ser rätt ut. Paketet är skickat med UPS till mitt namn och min adress, men företagsnamnet som står som avsändare finns inte. Car Crazy Nuts. Car Crazy Nut finns förstås, men de verkar inte sälja just tändkablar. I lådan låg ingen orderbekräftelse och jag kan inte se att någon dragit mystiska pengar från vårt bankkonto. Ska jag tacka och ta emot? Jag kanske behöver tända till lite framåt vintern då mörkret lagt sig över Happy Valley? Eller är det du som har beställt det här paketet hem till mig och glömt att säga något?

Ps: Jag älskar presenter och jag älskar överraskningar, fast ett sådant här mysterium blir jag mest bara konfunderad över.

18_2

Continue Reading

Ditten och Datten

En eftermiddag längs med Provo River.

2 kommentarer

Några hundra meter österut från oss flyter Provo River förbi. Floden kallades Timpanogotzis eller Tumpanowach fram till 1800-talet då pälsjägaren Etienne Provost kom hit och tydligen gjorde stort intryck. Inte bara ändrades flodnamnet, utan herr Provost fick också ge namn till vår grannstad Provo. Förra året åkte maken längs en del av floden i ett gummidäck tillsammans med några arbetskamrater. Sedan dess har han pratat om att vi skulle göra det tillsammans i familjen också. I går blev det äntligen dags. Egentligen skulle vår svenska gäst också följa med, men hon har åkt vidare på andra äventyr i några dagar. Sonen hade fullt upp med skoljobb och valde att stanna hemma, men resten av oss tog på oss ”badkläder” och laddade för att stilla glida tillsammans med vattnet.

16_1

Det visade sig att floden var på ett strålande piggt humör och vi fick snurra och ducka och sparka och paddla för fullt på vår åktur, men roligt hade vi! Yngsta dottern trillade i vattnet vid ett tillfälle och det var så klart mindre roligt, men storasyster fick agera hjälte och hjälpa till att dra upp henne medan pappa gav sig iväg på skojakt. Båda räddarna lyckades med sina uppdrag som tur var! När vi kom fram efter knappt två timmar var vi glada över att vi hade dränkt in oss i solskydd innan åkturen och vi hade också fått oss en rejäl genomkörare av en och annan muskel. Perfekt familjeaktivitet när man har lite äldre barn. (Maken hade med sig telefonen vilket som tur var vi andra inte hade. Han lyckades nämligen som av ett mirakel att hålla sig ganska torr till skillnad från damerna i sällskapet. Det var han som tog alla foton.)

16_7

16_3

16_2

16_6

16_5

Continue Reading

Funderingar

Valanalys.

6 kommentarer

Min man jobbar med analys av data hela dagarna. Ja, inte precis hela tiden, men hans huvudsakliga arbetsuppgift är att se hur företagets kunder använder sig av  tjänsterna som erbjuds. Frågar man honom om hjälp att analysera valresultatet kommer han med stor sannolikhet att säga att folk röstade som väntat. Alla prognoser visade sig stämma rätt bra och det var ingen som direkt skrällde. Möjligtvis får SD stå för skrällande, för de flesta tidningar, webbplatser och facebookinlägg handlar om hur chockerande det är att SD kunde få 13% av alla röster och vilka idioter är det som röstar så och vart är vi på väg och…

Själv tänker jag som så att valet kom att handla om precis det jag sa att det skulle handla om för länge sedan. Det handlar om rädsla. Inte nödvändigtvis rädsla för personer som flyttar in till Sverige från andra länder, utan rädsla för att Sveriges ekonomi inte riktigt verkar klara av det som lovas. Många som har erfarenhet av skolor som inte funkar, åldringsvård som havererat, eller sjukvård som lovar tjockt men håller tunt, de är rädda för att Sverige håller på att ta sig vatten över huvudet. Eftersom inte en kotte utom Jimmie Åkesson talar om att det finns problem med dagens invandringspolitik kanske det inte är så konstigt att många som är rädda väljer att tro på herr Åkessons skrämselpropaganda?

Hur blir det nu? Jag är inte rädd, men lite orolig över det faktum att det efter det här valet inte finns något tryggt skepp som kan leda Sverige i hamn. Det ska bli synnerligen intressant att följa processen fram tills dess att Sveriges nya regeringsförslag presenteras, för att inte tala om hur det blir efter.

Nu ska jag fira att sonen har sitt övningskörningstillstånd i handen och att jag själv äntligen har en tid för uppkörning (måste ha ett Utah-körkort för att inte få jättehög bonus på bilförsäkingen). I mitt nya liv låter jag bli att skjuta upp saker och ting.

Continue Reading

Ditten och Datten

Ett, två, tre, fyra, sexton.

2 kommentarer

På söndag är det sexton år sedan jag blev mamma för andra gången. Vår starka, smarta, underfundiga och vackra dotter föddes till denna värld och gjorde den lite bättre.

12_3
Foto taget den 14 september för några år sedan.

Här i USA är det stort att fylla sexton. Sweet Sixteen. I ett land där man får en helt annan frihetskänsla om man har tillgång till bil är det ett lyft att kunna ta körkort. Det ger möjlighet till en frigörelse som gör amerikanska ungdomar lite mer självständiga än svenska lite tidigare. Mognadsgraden säger jag ingenting om, för jag tycker varken svenskar eller amerikaner utmärker sig särdeles positivt på det området. Vi får väl se när körkortet är fixat. Det finns några fler saker att bocka av på Es uppkörningslista, men det närmar sig åtminstone.

Det är trevligt att ha Sverigebesök här. Jag och R var på kvinnomässa här i Orem idag. Tja, vad kan man säga? Döttrarna fick i alla fall varsin gratis tischa och sonen fick en provflaska lavendelolja från doTERRA. Dessutom träffade jag folk från en tandregleringsklinik som ska få ta sig en titt på bissingarna i yngsta dotterns mun i nästa vecka och det var bra. Här betalar man tandställningen själv, men företagsförsäkringen som maken har till familjen täcker en del av kostnaderna.

Tillbaka till födelsedagsbarnet. Önskelistan är jättelång och det är hur lätt som helst att hitta passande presenter. Hon har inte direkt skrivit ner den, men så här skulle den kunna se ut:

1. kamera
2. symaskin (Dagens 16-åringar, alltså! Fast jag fick min Husqvarna symaskin när jag fyllde 15 år, så jag har ingenting att säga där.)
3. kläder och skor från ModCloth
4. vad som helst turkost eller rosa
5. sprits
6. böcker
7. New York-resa med musikal, gärna Wicked

Håll nu tummarna för att den Goda Fen hittar fram till Carterville Road lagom tills på söndag. Under tiden kan du ju lyssna på dagens låt, Ett Kort på Dig av Emma Nordenstam. Tja, eller lyssna på hela skivan Varje Flickas Dröm.

Continue Reading