monnah – Sida 316 – Planttant, samtalsterapeut och samhällsbetraktare

Inspiration sökes.

20 mars, 2015 Inga kommentarer

Ja, har du något bra tips får du gärna komma med det. Fast i kväll var jag på en härlig föreläsning av en man som specialiserat sig på att renovera gamla fotografier från Utah. Han har utvecklat sina Photoshopkunskaper i femton år och han visade ”före- och efterbilder” och berättade anekdoter om alla människor och ställen som visades på bilderna. Otroligt! Han påminde oss alla om vådan av att ha alla sina bilder på bara en hårddisk. Kraschar den och det inte går att reparera filerna är de bilderna borta för evigt. Det finns så många fina fotoböcker nu för tiden. Det gäller bara att ta sig tiden att välja ut de bästa bilderna och skriva texter (minst lika viktigt). Ja, och så se till att alla foton finns på ytterligare två ställen förutom på ens egen dator. En annan dag… Kanske när inspirationen återvänt?

Mammas andra cellgiftsomgång med det nya cellgiftet gick dessvärre inte bra den heller, men hon klarade åtminstone det cellgift som gick bra förra gången nu också. Om tre veckor försöker de sig på ett tredje huvudcellgift. Hopp! Hopp.

Ditten och Datten

Le. Hålla andan och le.

16 mars, 2015 Inga kommentarer

Till hösten börjar E sitt sista år på high school. Tills nu har hon gått i Provos skoldistrikt. Vi bor i Orem, men i Provo erbjöd de då vi flyttade hit IB-programmet, alltså en internationellt erkänd gymnasieutbildning som skulle kunna öppna vägar både här i USA och i Sverige. IB-programmet fick efter ett tag slut på pengar eftersom skolan byggde en ny American football-plan. Då bytte E till en bättre skola inom samma skoldistrikt eftersom hon i Provo kunde fortsätta ta gratis onlinekurser vid sidan om den vanliga skolan.

Hur som haver. Det där med att vara fyrkantig då det gäller administration… Jag tycker att Sverige är rätt byråkratiskt, men i jämförelse med USA är det ingenting. Jag fick ägna proceduren att fixa Es flytt fem timmar. Skolan hon går på och skolan hon börjar på till hösten ligger några kilometer från varandra. Tänk att som skoladministratör bara skriva på ett officiellt överlämnande och sedan skicka över alla nödvändiga dokument från Skola 1 till Skola 2. I min värld borde den här grejen ta ungefär fem minuter. Suck! Nåja. Nu har hon i alla fall en tid med sin nya studievägledare på fredag och jag hoppas att de två snabbt och smidigt kan komma fram till att alla Es förberedelser inte har varit förgäves.

Ps: Rektorn i nya skolan snackar norska! Bara en så’n sak.

Ps 2: Fint paket i brevlådan från en vän som vet hur jag bäst muntras upp!

Ditten och Datten

Helg, tack och lov!

15 mars, 2015 Inga kommentarer

Jag hatar cancer. Jag ogillar att hata, så jag försöker fokusera på att hoppas istället. Mamma hade dåliga njurvärden i torsdags och lades in för observation på fredag morgon. Som av ett mirakel hade de dåliga värdena halverats, mamma fick åka hem och fira helg och cellgiftsbehandling nummer två drar igång på måndag. Hata, hoppas. Hoppas, hata. Knöliga och ledsna hjärtan. En dag i taget. Samla glädjor. Njut av stunden. Lyssna. Hjälp där du kan, förstå dina begränsningar. Alla pusselbitar passar inte i samma pussel.

I går hade jag och tjejerna ”tjejdag”. Det blev nästan löjligt ”tjejigt”, men väldigt trevligt. S och jag fixade naglarna och har nu båda glittriga sådana. S har haft problem med nagelband som växer upp på nageln och rafsiga hudfnasor som dras bort och gör ont. Vi gjorde helt enkelt något åt det problemet och om nu den unga damen kan komma ihåg att smörja in sina händer lite mer ofta så blir det nog bra. Vi hämtade upp E efter skolan och åkte upp till biosalongen som ligger någon kilometer från vårt hus. Det var dags för premiär för Cinderella och ingen av oss var missnöjd trots väldigt olika biosmak. Allra sötast var Lily James som spelar Askungen själv. Hon sjöng ”Lavender’s green diddle-diddle, lavender’s blue…” så jag fällde en tår. Jag blir alltid lika förvånad över skådespelare som har väldigt bra röster. Cupcakes från The Sweet Tooth Fairy blev pricken över i:et tillsammans med det strålande vackra vädret.

Lamb of God. För andra året i rad blev vi inbjudna till denna fantastiska konsert. Det var bara det att det lät dubbelt så bra i Orems katolska katedral än i aulan vi var i förra året. Vilken akustik! Vilka solister! Wow. Imponerande praktverk. Jag längtar redan till nästa år.

Snart är det påsk igen. Idag bestämde jag att det var dags att rota lite i påsklådan och då åkte de vackra ankäggen från förra året fram. Perfekt till ljusgrenen! Jag är så tacksam över att vi tog äggen tillvara då vi hade två ankor och då de båda värpte. Numera får vi hålla tillgodo med äggen från de två hönorna Jaja och Jezebel…

Vårprakt från trädgården! Fotot är uselt, men tanken är god. Jag får göra ett nytt försök i morgon då pingstliljorna slagit ut lite mer.

Jag tog ett par bilder på 16-åringen i det vackra ljuset vid fönstret. Sötnosen. Det är kul med kopparfärgat hår!

Dagens bästa nyhet? S har äntligen fått/köpt en cykel! Efter letande på nätet, i cykelbutik, i cykelsecondhandbutik och i diverse varuhus är hon nu stolt ägare till en pistagegrön damcykel utan växlar, med stadig ram och skön sadel. Halva cykeln bekostade hon själv, resten stod den snälla pappan för.

Har du sett stoltare cykelägare?

Nu börjar det… Nu börjar det!

Den skäggige mannen (OBS! Inte att förväxla med en viss HH.) följde med mig ut på promenad. Det är speciellt att möta våren i naturen även om det bara är på välkända vägar runt hemtrakterna. Det händer nya grejer varje dag!

Musik

Wrecking Ball.

13 mars, 2015 Inga kommentarer

En modern favorit med en helt galen och knäpp musikvideo till är Miley Cyrus Wrecking Ball. Här har Marius Beck och Eric Whitacre gjort en så vacker version. Så vacker.

Ditten och Datten

Idag flaggar vi!

13 mars, 2015 2 kommentarer

Mars är en lång rad av födelsedagar i vår familj. Idag fyller till exempel en av mina systrar 35 år. Det känns lite konstigt, för hon var alltid ”min” bebis. Får man en lillasyster när man är tio år är det lätt hänt. Jag bytte blöjor, vispade välling, skrämde så jag skulle få långa och hårda kramar (fråga inte, jag tror att hon har repat sig), flätade, klädde ut och lekte ”mamma, pappa, barn” där jag ständigt var den ömma modern och hon alltid var mitt barn. Ja, och jag hette Elisabeth, för det tyckte jag var väldigt mycket mer glamouröst än Monica.

Idag firade jag och de två ungdomar som var hemma syster/moster med en riktig lyxfrukostsmoothie. Apelsin, lime, banan, hallon och mango… Hade det varit hennes frukost hade hon fått en nybakad fralla med pålägg också, men nu får tanken räcka. Grattis hördu! Hoppas att Teneriffas sol värmer din vinterfrusna själ.

Kreativitet

Blommor och blader gör människan glader.

12 mars, 2015 Inga kommentarer

En av grannfruarna hade förut blomsterbutik här i närheten, men bestämde sig för att satsa bara på bröllop och fester istället. Numera kör hon därför sin verksamhet hemifrån (garaget). E och hennes kompisar fick i går en blomsterarrangemangskurs som hette duga av henne. Hon gick igenom både hur man binder buketter och hur man gör de blomsterdekorationer som tonåringarna brukar ha på sig till sina skoldanser. Buketten som fick följa med hem gick inte alls av för hackor! Den är en riktig vitamininjektion på alla sätt och vis. Bra jobbat E!

Ditten och Datten

Egentligen…

11 mars, 2015 Inga kommentarer

… gillar jag inte alls sommartid. Jag tycker att vi ska få följa med i årstidsväxlingarna utan att behöva ställa till det så mycket. Å andra sidan blev morgnarna lite mer intressanta nu efter tidsändringen. Vi har bara en bil den här veckan eftersom den andra är på bilverkstaden och blir ompysslad både på vår bekostnad och på garantin som går ut om ett tag. Därmed måste jag skjutsa alla fram och tillbaka eftersom schemana överlappar varandra. När jag hade fått iväg dottern till skolan började solen gå upp över bergen och då såg det ut såhär:

Inte dumt. Inte dumt alls.

Kreativitet

Virkad boll.

11 mars, 2015 Inga kommentarer

Jag är så impad av döttrarnas virkkonster. Här en boll som yngsta dottern har svängt ihop de senaste dagarna. Ljuset var så dåligt att bilden fick bli svartvit, men jag ska se till att göra ett nytt försök i dagsljus.

Funderingar

Skönhet finns att finna överallt.

11 mars, 2015 Inga kommentarer

En hel sida skönhet har du här. Varsågod! Rätt fantastiskt är det också att man i Adeles kommande album kommer att höra countrytongångar. Didn’t see that coming.

I kväll deltog jag i en fokusgrupp. Vi som var på plats där i businessbyggnaden på BYU fick se på ett par inspirerande filmklipp och vi skulle också fundera över olika sätt att skänka pengar för att bidra till det projekt studenterna har jobbat med sedan i januari. Det var ännu en knäpp på näsan, den andra på en vecka…

Om Maslows behovspyramid fortfarande är aktuell har vi det ju överlag väldigt bra, vi västerlänningar. Med tanke på den där Montaignediskussionen vi hade härom helgen var det spännande att läsa denna artikel. Jag vet inte hur proffsig den egentligen är, men jag kände att den var relevant. Vi vet alla att det är helt omöjlig att vara lycklig hela tiden och att lyckostressen som en del känner är mer till skada än till nytta. Jag tror att det är viktigt att påminna sig själv om detta med jämna mellanrum för att orka dra sitt eget lass, allt det där man har med sig i bagaget. Ju äldre man blir, desto mer läggs till. Det måste vara vårt eget ansvar att storstäda ibland och göra oss av med det som gör att vi blir ståendes mitt i vägen för att vi inte orkar dra. ”Offerkåpan” är onödigt tung och bör aldrig få finnas med i packningen. Ibland får vi göra oss av med sådant som vi egentligen fortfarande tycker om, men som vi inte har styrkan att bära. Livet är komplicerat på det viset. Komplicerat och lite sorgligt. Peace.

Ps: Bilden är från nätet och dessvärre kan jag inte ära den som äras bör.

Ditten och Datten

Salt Lake City tur & retur.

10 mars, 2015 4 kommentarer

E fick jättejobbiga hudutslag precis innan jag och S åkte till Sverige. Det visade sig att de spred sig med rakethastighet och hon fick uppsöka läkare för att dels stoppa reaktionen med en spruta och dels försöka komma på vad det var som hade hänt. Det började som en liten röd fläck under armen och verkade vara överkänslighet mot deon hon använde.

Sprutan hon fick för några veckor tog bort det värsta, men det har fortsatt klia jättemycket över hela kroppen även om de största röda fläckarna har bleknat. Idag fick hon besöka en riktig hudspecialist inne i Salt Lake City. Det var en upplevelse! Sköterskan som tog emot oss var jättetrevlig, men läkaren var totalt asocial. Hon var dock otroligt bra på att ställa diagnos. Frågade de rätta frågorna, tittade, klämde, vred och hummade. Efter en kort stund sa hon att det var eksem som med all säkerhet hade triggats av deon för att sedan spridas vidare av kroppens eget immunförsvar. (Det var ju också ett försvar… Verkar ungefär lika stabilt som den svenska militären.) E fick en specialsalva som ska strykas på de aktiva eksemen tills de upphör och lyckas hon undvika ämnet som drog igång det hela ska det nog lösa sig.

Vad vill jag säga med denna historia? Var försiktig med vilka antisvettprodukter du använder! De har så många konstiga och starka kemikalier i dem nu för tiden och jag tror inte att de precis bidrar positivt till vår hälsa i längden.

Barnsjukhuset inne i SLC var hur fräscht som helst! Miljön var väldigt inbjudande, lugn och stressdämpande. Jag kan tänka mig att det betyder mycket särskilt när man måste tillbringa mycket tid på ett sådant ställe på grund av olyckliga omständigheter. Dessutom var utsikten över University of Utah och själva stadskärnan imponerande även om min telefonkamera kanske inte kan ge den rättvisa.

Jag och maken gick på skolkonsert i kväll för att njuta Timpview High Schools körmusik. E tycker fortfarande att det är jobbigt att kören känns så ”o-proffsig” mot vad hon var van vid i gamla skolan. Körledaren har ett lite svajigt material att jobba med, men hans urval av musik tycker jag både är mångsidigt och trevligt att lyssna till. Dessutom är det roligt att det är elever som sköter allt pianokompande. De flesta är verkligen duktiga.

Resten av kvällen har lyst av flitens lampa. Herrarna programmerar med schvung och det verkar gå jättebra för dem. Tjejerna virkar fortfarande mycket och jag knegar vidare med sjalen till mamma som kanske blir färdig lagom tills det blir kallt igen. Å andra sidan upphör den svenska sommaren aldrig att överraska och kanske blir det en och annan sval sommarnatt då en mjuk, lätt och varm sjal kan komma till användning.