… hade jag gråtit över torkan, men fortsatt att kämpa på. Vilket val finns ens? Nu är jag ingen riktig bonde, så därför behöver jag inte gråta. Jag behöver bara envist bära kanna efter kanna med vatten och se fram emot det regn som ska komma de närmaste dagarna. ”Det blåser nog bara förbi”, sa min granne. Hon är från Göteborg, men flyttade hit permanent till sitt (numera f.d.) sommarställe med sin ”infödde” man då han gick i pension. Nog har hon märkt samma sak som jag. Vi lovas regn titt som tätt, men ofta drar det förbi. Det regnar inåt landet, men inte här. Det regnar på norra ön, men inte här. Det regnar runt omkring oss, men inte här. Nu står det ”2,7-6,5 mm regn med 95% säkerhet”. Vattenmätaren står REDO!
Årets försök med luktärterna, att lägga kartong längs med insidan på viltstängslet och lägga köpegödsel ovanpå, gick inte särskilt bra. I vanliga fall har jag grävt ett dike där jag hällt samma slags köpegödsel och då har det blivit toppen. Gissar att det blev för koncentrerat när inte rötterna kunnat ta sig ner till den vanliga jorden som de brukar kunna göra. Jaja. Jag har luktisar på två andra ställen till och där växer de kanonbra. Jag är så dålig på att testa nya tekniker och nytt över huvud taget, men jag behöver göra det mer ofta! Ibland blir det ju jättebra.
Ursäkta min svettiga telefonlins, det ser ut som jag har lagt ett glamourfilter över lilla Titti. Icke så, alltså. Hon är totalt orädd och vill gärna sätta sig hos kycklingarna och gulla med dem, mata dem och fråga ”tycker du om mig”, eller ”gillar de mig”. Så gulligt att jag slår avigt. Det är mycket behändigt att ha en hjälpreda som verkar lika intresserad av trädgård och djurskötsel som mormor och morfar. Nu gäller det bara att upprätthålla intresset… Vi vet förresten inte vilka kycklingar som är hönor och vilka som är tuppar än. Jag hade ju hävdat att tuppen skulle få heta Robbie (Williams), men kanske blir det Tupac istället. Den största och finaste av alla kycklingarna har hela tiden varit ”Tvåan”. Inte många namn börjar på ”två”, men ”t(w)o” ger Tupac, Tove Lo, Tori Amos eller Toni Braxton. Kanske kallar vi henom bara Toto, så mycket som jag har lyssnat på detta namn som funkar bra oavsett om hen är höna eller tupp. Vi får se. Nu ska jag packa ihop efter förmiddagens jobb och göra mig redo för en rensningsrunda efter lunch. Heja, heja.
10 kommentarer
Kära Monnha! Älskar bilden taget från fönstret… ljuset, luktärterna, himlen… L.O.V.E!! Och söta lilla Titti med sin höna!
Det där känns så igen… den där envisa kampen med vattenkannan. Men idag kom regnet! Så SKÖNT!!
KRAM till DIG! Anna
Vad roligt att du gillar bilden! Det var så skönt ljus i köket, jag är glad att jag fångade stunden.
Lilla Tittis vänskap med de där kycklingarna är fascinerande.
Vad härligt att ni också fick regn! Tre millimeter har vi fått så här långt, men det har lovats mer. Jag håller tummarna. Kram tillbaka, Anna!
Vi har samma sak här, det regner runt omkring men inte här. Inte nu dock, det regnar ingenstans just nu. Hoppas ni fick lite i regnmätaren! Fina bilder och den med vasen, wow vilket ljus. Fantastisk bild! Kram
Det måste vara något väderfenomen av något slag. Som jag förstår det var det ofta torka här på Sturkö redan på sjuttonhundratalet, så det är ju ingen nyhet precis. Vi har fått tre millimeter så här långt, men jag hänger inte läpp för det. Hoppet lever fortfarande. Vad roligt att du gillar fotot, det gör mig extra glad då du är en så fantastisk fotograf. Kram!
Så söta, både Titti och kycklingen. Här brukar regnet också hålla sig undan, men inte idag. Det känns ändå ok med regn då jag jobbar, och naturen behöver det.
Hon är så söt med de där kycklingarna! Är fascinerad över att hon är helt orädd, men det blir kanske så eftersom hon hängt med dem sedan dag ett och fått gulla så mycket med dem.
Grattis till att ni får regn. Jag kommer ihåg att jag tyckte det var så konstigt att far älskade regnet när det kom. Nu är jag precis likadan!
Gulle Titti med kycklingen! Så fin kommunikation hon verkar ha med både växter och djur. Kram
Hon är sannerligen ett naturbarn! Kram.
Wow vilken himmel! Så kul att döpa alla kycklingar Yoga-girls dotter döper deras kycklingar väldigt fantasifullt. 🙂 som ni.
Visst var den vacker?! Jag måste gå in och titta vad deras kycklingar heter. Det känns fint att ge dem riktiga namn, så de inte bara blir ”den där”…