Ledord.

Jag gillar gravstenar. Jag känner förundran över livets komplexitet då jag befinner mig på kyrkogårdar och gravplatser och kan gå i timmar och känna in de själar som vandrat här innan mig. Var jag tog detta foto kan jag inte komma ihåg, men jag tror att det var på västkusten då äldsta dottern bodde i Göteborg. ”Omsider lycklig”. Var det en person som hade plågats svårt i sitt liv? Var det någon som var starkt troende? Jag vet inte, men jag gillar tanken på omsider lycklig. Inga svårigheter varar för evigt. Att ha dessa ord framför sig som ledstjärna kan bli till precis den kraft som behövs för att ta sig igenom det tunga, mörka, svåra. Jag är tacksam för att detta är så djupt förankrat i mig, inte minst gällande mina klienter. Jag älskar överlag mitt jobb och känner mig mycket tacksam för att ha denna uppgift i livet, men vissa fall känns onekligen mer ömmande. Det gäller t ex ett par som just nu går igenom en skilsmässa. Det är tufft. Det är sorgligt. Igår kändes det dock för en stund som att båda fick dessa ord framför sig, att de kunde känna att det kommer en dag då de kommer att bli lyckliga igen. Jag kan inte sitta och gråta under dessa samtal, men igår var det nära att tårarna svämmade över.