Urk. Ja, visst är det spännande med allt som ligger framför oss, men idag tänker jag tjura lite. Finns det något ensammare än ett tomt hus? Idag kommer i alla fall någon som har förbarmat sig över det blå skåpet. Det känns bra. Jag gillar inte att slänga fullt dugliga saker. Nu har jag inte tid att sitta här heller. Vi hörs en annan dag från ett annat ställe. Tack för att du tycker liiiite synd om mig.
Lämna ett svar