monnah

Planttant, samtalsterapeut och samhällsbetraktare

Gör rätt val.

Häromdagen konfirmerades min söta guddotter i Malmö. När hon döptes var jag inte på plats eftersom vi bodde i USA och nu var det dags igen. Uppfostran i Herrans tukt och förmaning får ske via cyberrymden, fast hon verkar klara det där rätt bra på egen hand och med hjälp av sina fina föräldrar.

Vad är viktigast att undervisa en tonåring om? Kanske att vissa beslut är enkla att ta, annat kan man gruva sig i månader över. Åter andra beslut kanske är enkla att ta, men konsekvenserna får man sedan försöka hantera så gott man kan oavsett hur de ser ut. Hit eller dit? Plugga eller jobba? Ja eller nej? Man ska ta hänsyn till löften, magkänsla, kunskap och drömmar, förhoppningsvis utan att sätta krokben för sig själv eller andra. Vad tycker du är viktigast?

Kanske ska man fråga barnen om vad som är viktigast, för det verkar som att de har bäst koll på läget. Det här kan jag titta på hur många gånger som helst. Hahahaha!

K sjöng och spelade solo i kyrkan, The Arks vackra Calleth You Cometh I…

And I know we were both too young
Way back when we had our thing
And you’re not the one that I think
Every time that the telephone rings

And I know that what we had would not
Be called love by the ones who know
And I know it’s been many years and hundred love affairs a go
I know all that so well but I also do know this

Calleth you, cometh I
And that’s just how it is
And how it is always been
It’s were my reason stops

And something else comes in
I know it doesn’t make sense
But still calleth you, cometh I
And that’s how it is

And I know we became restrained
Everytime we were among friends
And I know how it was last time
And how bitterly it always ends

And I know we were both too young
To know what real love would be like
And I know our communication didn’t always work out right
I know all that so well but I also do know this

Calleth you, cometh I
And that’s just how it is
And how it’s always been
It ’s were my reason stops

And something else cames in
I know it doesn’t make sense
But still, calleth you, cometh I
And I’ve been waiting for this so long
Waiting to sing this song for you

4 svar till ”Gör rätt val.”

  1. Profilbild för ylva
    ylva

    jaaa du… jag vet inte alls. jag hade ju hoppats att du skulle tala om det för mig, eftersom det verkar som om du lyckas bra ;). uppriktigt sagt bävar jag lite för tonåren. märkligt (och kanske felaktigt, jag vet inte) oroar jag mig mindre för sonen än för dottern. han tänker nämligen väldigt mycket framåt redan och vi pratar mycket om vad han vill göra och hur han vill ha det(på hans initiativ). han är full av idéer, driven, optimistisk, smart och verkligen beredd att jobba hårt för det han vill. och så låter han inte andra påverka honom alltför mycket – numera, vi fick öva lite på det. allt jag har sagt till honom hittills är att man måste jobba hårt/anstränga sig för allting, att man måste tro på sig själv och att man alltid får ändra sig. man måste inte stanna kvar på en väg som man slagit in på, om man inte tycker att den känns bra, och det är ok att prova flera vägar. detta helt baserat på mina egna misstag och… eh, mindre bra sidor, inte någon visdom av något slag. dottern vet jag som sagt inte alls hur jag ska hjälpa. hon är jättesmart och jätteduktig, men är något av en drömmare och har inte alls samma självförtroende 🙁 (älskade ungen, det var ju inte det hon skulle ärva från mig!). hon lyssnar väldigt mycket på sina kompisar i stället för på sig själv och det… det oroar mig mycket, om jag ska vara ärlig. det känns som det bästa sättet att få en jobbig tonårstid och vuxenstart på :/. dessutom känns det lite misslyckat från min sida, för det har alltid varit en av mina prioriteringar, att hjälpa fram självförtroendet alltså. jag vill inte att barnen ska bli som jag, för uppriktigt sagt, när jag ser tillbaka på de riktiga misstagen och feltagna vägarna som jag stannat för länge på så ser jag att de alla är baserade på bristande tro på mig själv och försök att leva upp till andras förväntningar och idéer.

    sedan undrar jag hur mycket man kan påverka? hur blir det så fel ibland? barnen har en tonårig kusin här och han… ja, utan att lämna ut en massa detaljer så kan jag säga att han var riktigt rar som liten, nu är han en källa till sömnlöshet och förlamande oro för alla omkring honom. han har blivit relegerad från i princip alla öns skolor och är numera registrerad ned till DNA hos polisen för en hel mängd saker :/. vi oroar oss alla så för honom och har försökt allt för allt hjälpa honom till rätta, men det tycks inte förändra någonting.

    nåväl, det var inte meningen att avsluta med en så sorglig not, förlåt.

    kram,

    Svara
    1. Profilbild för monnah
      monnah

      Tänk hur det blir, det där med självförtroende och säkerhet, vad som kommer genom den genetiska kombinationen och vad som samlas in genom åren från familj, vänner, skola och andra ”viktiga”. Jag kan se varifrån många av våra barns egenskaper och egenheter kommer ifrån, men det är ju just deras kombinationer som ger de speciella personligheter de har… Vad tråkigt med barnens kusin! 🙁 Ibland blir det sådär. Hoppas det finns hopp kvar! Stor kram.

      Svara
  2. Profilbild för Annette
    Annette

    Tack för att du uppmärksammade K:s konfirmation här på din blogg. Tonåringar är precis de flesta andra människor – olika. Visst önskar jag ibland att jag kunde låsa in K och gömma nyckeln medan jag med den andra stundtals har använt milt våld för att få ut honom ur sitt rum. De måst ju ut och möta verkligheten och så får man hoppa att de har fått så mycket vett med sig att de klarar att fatta bra beslut. Det viktigaste är ju att de vet att de alltid är älskade och välkomna tillbaka hem, även om de gjort fel – Calleth you, cometh I.

    Svara
    1. Profilbild för monnah
      monnah

      Visst är tonåringar olika! De olikheterna ser vi varje dag här hemma… 🙂 Just de vettiga besluten hoppas jag att våra barn också kommer att ta när de ska stå helt på egna ben och jag inser också att det inte går att bära dem genom livet. Det där att släppa taget är svårare än jag trodde att det skulle vara. Vi får väl heja på varandra i släppandet! Kram på dig.

      Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *