I juni var det tio år sedan vi landade i Köpenhamn efter senaste USA-rundan. Tiden där bleknar mer och mer, som det blir då tidens vatten nöter minnena. Min engelska flyter inte längre sömlöst från svenskan och jag glömmer fler och fler detaljer som då är förlorade för alltid. Mycket finns såklart kvar och jag lyssnar fortfarande mycket på engelska. Något jag minns mycket väl är känslan runt fjärde juli. Med det sagt ska jag erkänna att vi oftast redan hade hunnit hem till Sverige då, men de firanden jag varit med om var spektakulära. Fyrverkerier, floats (stora uppbyggda scener som drogs fram i parad genom stan eller var nu paraderna går), riktig folkfest och ett firande som (på den tiden) kändes kravlöst och roligt.
Här hemma firade vi igår ”stort” med flagga och…
M&M-godisar. Här bjöds varken på hamburgare, som vi ätit dagen innan, eller parader i vanlig mening. Jag brukar annars tycka att det är roligt att uppmärksamma oberoendedagen. I år var det dessutom 250 år sedan kongressen klippte banden med Storbritannien och utropade sin frihet från kronan. Jaja, hur det nu blev kom jag inte till skott. Som du ser på mina naglar planterade jag istället om växter, vattnade och hängde med lilla Titti.
Det var en fjärde juli helt i min smak. Vi letade upp barnens gamla Duplo och jag tyckte det var lika roligt att leka som lillan ute i ladan i den ljumma luften. Vi skördade ett gäng minitomater (lyckan då Titti utropade ”men det FINNS jöda nu, mojmoj” och hon dök in i tomatplantan…) – som jag skrivit redan blev plantorna väldigt stressade av hettan, vilket har lett till pistillröta på ett helt gäng. Johannas små godistomater är dock supertåliga och visar inte tillstymmelse till detta fenomen. Plommontomaten Agro (San Marzano-typ) kommer jag aldrig mer att odla, den visade sig vara en riktig mes som inte klarar lite utmanande omständigheter. Hildares ser ur att ha klarat sig bäst. Sedan tidigare vet jag att Marmande är lite divig, men det är en bifftomat som jag verkligen gillar och jag hoppades att allt skulle gå bra. Jaja. Black Cherry mår också toppen, precis som vanligt, men det är en godistomat och ger inga stora mängder. När jag nu har läst mer har jag lärt mig att plommontomater är mycket känsliga och ofta får pistillröta, medan små tomater i princip aldrig får det. Jaja. Tomatkuvösen har varit fantastisk och gett mycket större skördar, men i år blev det väl för varmt därinne. Annars har kalciumbristen uppstått på annat vis. Bättre lycka nästa gång. Och det är absolut inte kört – vi har ett gäng finfina tomater också.
Jag måste visa den lilla nötväckan som väl var ute och provade sina vingar för att åberopa oberoende då den hamnade på vår gräsmatta. Jag höll mig lite på avstånd för att den inte skulle bli stressad och rätt vad det var så var den på väg igen. Fåglar är så fascinerande. Jag har ingen aning om var den bor, eller har bott, men det måste ju vara i närheten. Vi har en fågelholk i tallen, men det brukar synas om nötväckor flyttat in eftersom de murar till ett lagom stort hål. Något sådant har jag dock inte sett i år.
Dagen avslutades med en promenad runt naturreservatet tillsammans med make, syster, svåger och dotter. Det var en perfekt kväll för en sådan. Vi slingrade oss runt den tomma guldfiskdammen, över Prästamarken och den torra sankmarken, så vi var verkligen mitt i naturen. Det var som att Bo Landin hade kunnat dyka upp som speaker när som helst! Jag är tacksam över våra vackra omgivningar och över hur lätt det är att få åtkomst till dem här. Gör inte det en oberoende så säg?
8 kommentarer
Go’morron Monnah! Vilken dag vi fick igår! Ett ljuvligt väder! Den 4 juli, tänk så mkt positivt fotbolls VM har frambringat i USA mellan oss människor från alla världens hörn. Vi är inte så olika! Det är vissa politiker som är skrämmande!
Och så fint att även ett lite mer lågmält 4 juli-firande kan kännas så innehållsrikt hos er. Det är ofta de enkla stunderna, de goda samtalen och gemenskapen som blir de allra bästa minnena.
KRAM till DIG! Anna
Ja, det var verkligen toppen här också. Fotbolls-VM har nog varit positivt för många. Skrämmande politiker har det funnits i alla tider och sannolikheten är att de kommer att fortsätta ploppa upp här och där. Har varit så lite på nyhetssajter att jag helt missade att det skulle vara VM, men det var ju för att jag var helt utmattad på Trump, Ukraina-kriget och Gaza/Israel/Iran och allt det andra. Det har varit läkande att höra andra prata om fotboll och få lite hopp en stund.
Det är fint att kunna samla minnen av alla de slag. Just att det inte behöver vara så storslaget ger en fin grund att stå på, att komma ihåg att det inte behövs rejäla kickar. Kram och tack!
Det låter som ett suveränt firande av oberoende tycker jag. Härliga bilder! Kramar
Det tycker jag verkligen det var! Det blev det, trots att jag helt glömt bort att förbereda något. Påminnelse om att det är viktigt för mig att vara lite impulsiv ibland. Kram!
Ibland räcker det att uppmärksamma i sin egen hjärna tänker jag. Det blir vad det blev och det är himla bra det också. Roligt med det fina fågelbesöket. Kram
Du har så rätt! Men jag tycker att det är mysigt att rent handgripligen göra något litet också. Det behöver inte vara i överdåd. Fågelbesöket vårdar jag ömt. 🥰 Kram!
YESS Monnah!!! Så kul gatt du ägnade lite tankar åt USAs 250-årsdag. Det var tryckande hett, helt galet. Runt 38 grader och SÅÅÅ fuktigt.
Eftersom DT skulle tala så började inte fyrverkerierna förrän strax efter 23:45. Helt sjukt sent. De brukar börja vid 21 eller 21:30. De höll på i 40 minuter!!
Såg dem inte på TV.
Gillar 4 juli, har alltid gjort. En fin dag. Och nog ska saker och ting ordna till sig, det är jag övertygad om.
Kramar!!
Phew, skönt att jag slapp den hettan, den saknar jag faktiskt inte alls.
Alltså, DT, vilken märklig figur. Det kunde de väl ha räknat ut att det är mycket roligare för barn och alla som inte orkar vara uppe sent att ha dessa fyrverkerier i skälig tid. Det är ju inte direkt nyårsafton.
Fint att ni ändå fick det bra och att det finns härliga minnen att tänka tillbaka på. Kram, kram!