Musik – Sida 20

Oj.

10 augusti, 2012 5 kommentarer

Idag är jag förvånad mer än något annat. Jag har liksom inte riktigt insett att sommaren faktiskt är över på riktigt. På ICA Senoren stod en lapp vid kassan om att ordinarie öppettider börjar gälla från och med måndagen den 13 augusti. Det måste ju betyda att turisterna har åkt hem igen!

I går kväll var stjärnhimmelen alldeles makalöst fantastisk och den svala kvällsluften visade med all tydlighet att hösten är i antågande. Mammas väninna som sedan 40 år är bosatt i Italien är just nu hemma på Sverigebesök. Hon är så lycklig över att ha sluppit den 40-gradiga, italienska värmen och bränderna som de har problem med där. Jag vet vad jag tycker. Värme i all ära, men är det kyligt kan man i alla fall klä på sig extra kläder. Jag gillar helt enkelt inte att svettas. Jag tror det är därför jag trivdes så bra i Palo Alto och San Francisco där det aldrig blir riktigt kallt och sällan blir allt för varmt. Vårt nya boende ligger i en öken. Gissa var ni hittar mig nästa sommar? Inte där i alla fall. 🙂 Biljetten till Sverige är redan bokad. Jag och barnen kommer den 14 juni och K stannar några extra veckor i USA då han bara har två veckors semester. Äventyr kostar på ibland…

Bildbevis på att hösten är i antågande.

Varsågod! Dagens låt – Dire Straits, Why Worry

Baby, I see this world has made you sad
Some people can be bad
The things they do, the things they say
But, baby, I’ll wipe away those bitter tears
I’ll chase away those restless fears
That turn your blue skies into grey

Why worry?
There should be laughter after pain
There should be sunshine after rain
These things have always been the same
So why worry now?
Why worry now?

Baby, when I get down I turn to you
And you make sense of what I do
I know it isn’t hard to say
But, baby, just when this world seems mean and cold
Our love comes shining red and gold
And all the rest is by the way

Why worry?
There should be laughter after pain
There should be sunshine after rain
These things have always been the same
So why worry now?
Why worry now?

Musik

Årets Allsång på Skansen.

13 juni, 2012 15 kommentarer

Program 1, tisdag 26 juni:
Sean Banan
Adolf Fredriks flickkör
Laleh
Magnus Uggla
Agnes

Program 2, tisdag 3 juli:
Dead by April
Erik Hassle
Molly Sanden
Pros and cons
Basshunter
Per Andersson

Program 3, tisdag 10 juli:
Lasse Stefanz
Christina Lindberg
Monica Nielsen och Monica Dominique
Diggiloo
Loreen
Bengt Sändh

Program 4, tisdag 17 juli:
Björn Ranelid och Sara Li
Andreas Weise
Herreys
Miss Li
Markus Krunegård

Program 5, tisdag 24 juli:
Tomas Ledin
Fibes oh Fibes!
Amanda Fondell
Hagsätra sport
Niklas Strömstedt
Andreas Johnson
Christer Björkman
Sten och Stanley

Program 6, tisdag 31 juli:
Linnea Henriksson
Darin

Program 7, tisdag 7 augusti:
Panetoz
Cookies and beans
Soundtrack of our lives
Thorsten Flinck

Program 8, tisdag 14 augusti:
Jerry Williams
Sarah Dawn Finer
Peter Lundblad
Gina Dirawi
Petra Mede
Anna Gratah

Ytterligare artister tillkommer.

Ja, men då är väl bara frågan om det också blir fler mord i Midsomer i sommar?

Ditten och Datten, Musik

Om att vara otillräcklig.

31 maj, 2012 2 kommentarer

Jag vet att jag gör så gott jag kan, men idag önskar jag banne mig att jag kunde klona mig själv och göra en insats för någon vars familj inte riktigt kan eller vill räcka till. Jag var tvungen att ringa till mamma och tacka för alla studentfester (och allt annat) hon fixat genom åren. Jag svär av princip inte, men idag skulle jag lätt ha kunnat använda mig av hela kapten Haddocks ordförråd! Snart ska jag i alla fall iväg och rensa skallen. Det är dags för Gudrun Engbergs kurs igen! Kul kul. Det blir inte mindre roligt av att fina A kommer hit från Malmö för att vara med på kursen. Under tiden hinner vi väl avhandla ett och annat av vikt och värde. Det ser jag fram emot.

Musik

Lyssna, kom och lyssna!

24 maj, 2012 Inga kommentarer

En jobbig dag rent känslomässigt. Jag har alldeles ont i huvudet av allt som har hänt idag. Bra och sorgligt om vartannat.

Dagen slutade i alla fall i något slags dur med mollanslag. Sonen och alla de andra 179 AF-niorna hade avskedskonsert i Konserthuset, Stockholms vackraste byggnad. Vi blev bjudna på allt mellan himmel och jord – Purcell och Grieg, Britten och Eric Whitacre, klassiskt och modernt. Min personliga favorit var pianosolot av Gs kompis Daniel Chun. Kom ihåg hans namn… Den killen kommer att gå långt! Daniel spelade ett av mina favoritstycken för piano. Lyssna på den otroligt vackra melodislingan i Stenhammars 3 Fantasies, Op. 11: 1. Molto Appasionato (0.41 in in klippet hör du melodin första gången). Funderar du på att komponera ett stycke till mig så får det gärna ge mig samma känsla. 😉

Inte ett öga var torrt då konserten slutade med Sommarpsalm. Inte konstigt att det sedan bröt ut gråt- och kramkalas på scenen. Musiklärarna som inte har några nior i år satt precis framför oss. Jag tycker att en av dem var lagom sur då hon sa ”Jag tycker det har gått inflation i det där gråtandet”… Alltså, ungarna hade gett en helt fantastisk konsert! Jag förstår inte vad hon jiddrade om. Å andra sidan var hon kanske bara lite avis för att hennes avslutningskonsert inte var lika bra. Och nu ska jag lägga mig och bota min känslostormshuvudvärk och hoppas att jag vaknar till en alldeles ljuvlig dag i morgon.

Musik

Tja.

24 maj, 2012 2 kommentarer

Här kunde man också ha varit. Eller inte. Men det hade varit rätt fint att få vara en fluga på väggen. Åtminstone då de spelade Enter Sandman och Nothing Else Matters. Eller The Unforgiven, för den delen.

Kreativitet, Musik

Jobbfrustration.

24 maj, 2012 2 kommentarer

Tänk att det ska vara så svårt att välja ett typsnitt! (Fast roligt.)

Snälla bli min – Veronica Maggio
Just hold me – Maria Mena
Both sides now – Joni Mitchell

Och störst av allt är kärleken… Glöm inte att tala om för dina nära och kära vad de betyder för dig innan det är för sent.

Ditten och Datten, Musik

Vardagligheter.

16 maj, 2012 Inga kommentarer

Jag gillar att vakna glad och utvilad. Idag vaknade jag glad, men knappast utvilad. Jag kände mig som en gammal trasa. Efter att ha skakat om mig själv lite lagom så där drillade jag med min klara stämma på blekingska för att få upp resten av familjen. Sonen fick jag spruta vatten på. ”Det var ingen rasist!”, mumlade han för sig själv. Resten av familjen kom igång så småningom och de ramlade ut i bilen tio minuter senare än planerat. Hur ser din morgon vanligtvis ut?

Jag har massor av jobb framför mig. Det är jättekul med ett kreativt jobb, men lite läskigt också. Ibland går det bara inte att komma i rätt stämning. Just för tillfället känner jag mig dock rätt uppfinningsrik och på hugget, så vi får väl se om jag kan få till något bra. Jag spelar musik på hög volym. Häromdagen skulle jag komma i julstämning, så jag spelade min jullista på Spotify. Nej, det gick bara inte. Jag fick hitta inspiration från annat håll. Visserligen är vädret rätt novemberaktigt, men jag känner att jag verkligen behöver våren! Det fick bli lite andra tongångar istället. Enter Sandman – Metallica. What’s going on – Marvin Gaye. We won’t get fooled again – The Who. I don’t wanna miss a thing – Aerosmith. Stilla ro och nära – Margareta Bengtson (fast den versionen finns inte på You Tube, så ni får Magnus Carlsson). Tja. Jag är spretig. Så’n är jag. Livet är för kort för att slösas bort. Jobba, jobba! Och kom ihåg att njuta av små stunder av lycka.

Musik

Shine – soundtrack of my day.

11 maj, 2012 2 kommentarer

Här sitter jag alldeles mörbultad i huvudet, men på ett bra sätt, och klockan är bara 9.06. Det har redan varit en lång dag! 😀 Jag vaknade till Rachmaninovs trea, en av de vackraste pianokonserter jag vet… Alltså, jag är smått underlig, men jag brukar vakna med ett musikstycke i huvudet och det bestämmer lite hur dagen börjar.

När jag såg filmen Shine 1996 var jag gravid med mitt äldsta barn och säkert lite extra känslosam, men jag kommer ihåg att jag blev så otroligt tagen av det livsöde som filmen skildrade. Shine bygger på den sanna historien om David Helfgott. Har du inte sett filmen rekommenderar jag den verkligen, speciellt om du som jag gillar filmer som inte bara är ett filmmanus. Här är en av mina favoritscener. ”Don’t judge a book by its covers.” På filmens soundtrack (som jag gick och köpte dagen efter filmen) kan man också höra den bästa versionen av Nulla in Mundo Pax Sincera som jag hört. (Det är Jane Edwards som sjunger.) Jag har inte så lätt för att fastna för klassisk sång, men det här stycket går rakt in i hjärtat på mig…

Nulla in mundo pax sincera
sine felle; pura et vera,
dulcis Jesu, est in te.

Inter poenas et tormenta
vivit anima contenta
casti amoris sola spe.

Blando colore oculos mundus decepit
at occulto vulnere corda conficit;
fugiamus ridentem, vitemus sequentem,
nam delicias ostentando arte secura
vellet ludendo superare.

Spirat anguis
inter flores et colores
explicando tegit fel.
Sed occulto factus ore
homo demens in amore
saepe lambit quasi mel.

In this world there is no honest peace
free from bitterness; pure and true (i.e. peace)
sweet Jesus, lies in Thee.

Amidst punishment and torment
lives the contented soul,
chaste love its only hope.

This world deceives the eye by surface charms,
but is corroded within by hidden wounds.
Let us flee him who smiles, shun him who follows us,
for by skilfully displaying its pleasures, this world
overwhelms us by deceit.

The serpent’s hiss conceals its venom,
as it uncoils itself
among blossoms and beauty.
But with a furtive touch of the lips,
a man maddened by love
will often kiss as if licking honey.

Musik

Tomorrow will be kinder.

24 april, 2012 3 kommentarer

Till dig.

Black clouds are behind me,
I now can see ahead
Often I wonder why I try,
Hoping for an end.
Sorrow weighs my shoulders down,
And trouble haunts my mind,
But I know the present will not last,
And tomorrow will be kinder.

Tomorrow will be kinder,
It’s true, I’ve seen it before;
A brighter day is coming my way,
Yes, tomorrow will be kinder.

Today I’ve cried a many tear,
And pain is in my heart,
Around me lies a somber scene,
I don’t know where to start.
But I feel warmth on my skin,
The stars have all alligned .
The wind has blown, but now I know
That tomorrow will be kinder.

Tomorrow will be kinder,
I know, I’ve seen it before,
A brighter day is coming my way,
Yes, tomorrow will be kinder.

A brighter day is coming my way,
Yes, tomorrow will be kinder.

Text: The Secret Sisters

Musik

Music is everywhere!

20 april, 2012 2 kommentarer

Det här reportaget måste du se! Musiksmak i all ära, olika eller lika, men jag tror att vem som helst som ser berättelsen om symfoniorkestern i Kongo upptäcker att musik verkligen byggs av glädje. Att musicera med andra människor är livet det. (För dig som inte redan upptäckt det alltså…) Så här kan man också musicera tillsammans. (Kompositörerna som gett sig på att tonsätta Astrid Lindgrens berättelser har lyckats fantastiskt i nästan alla fall, men Björn Isfälts musik till Ronja Rövardotter ligger mig lite extra varmt om hjärtat.) Jag är knappast någon rojalist, men barnens framförande här blev jag alldeles tagen av… Som tonåring fångades jag av Up With Peoples framföranden flera gånger. Jag var så nära att söka till detta projekt som låter unga musikälskare resa runt i världen och glädja andra människor. Nåja, nu ska jag inte trötta ut dig med en massa filmsnuttar. Njut av helgen!