The Monsoon och äntligen känns det som höst.

I går kväll var det dags för vår lilla Montaigne-diskussionsgrupp att träffas hemma hos grannarna igen. De där kvällarna är hur trevliga som helst! Vi har blivit fem par som alla tycker det är spännande att läsa, tänka och prata som träffas en gång i månaden. Varje gång väljer en av oss en av Montaignes uppsatser och en modern text/tanke/video som på något vis handlar om samma ämne. Vi har pratat om allt från ansvar för jordens resurser till omvändelse och allmänna kommunikationsmedel. Man vet aldrig var vi hamnar under de timmar vi håller på, men kul är det. Det är också väldigt gott eftersom alla tar med sig något smått att tugga på. I går tog jag med svärmors äppelkaka i glutenfri version, men på bordet stod också en smarrig hårdost, frukt doppad i mörk choklad, klasvis med krispiga druvor, kex och hummus, chokladtryfflar och god dricka. (Det där med att inte äta efter klockan åtta funkar alla andra dagar, men inte i går.)

En av diskussionsvännerna sa ”i morgon ska vi få monsunliknande väder”. Jag hade bara sett att det skulle åska lite i väderappen, så det var tur att hon varnade mig. Det har nämligen spöregnat, åskat och blåst om vartannat hela natten och hela dagen. Runt huset ligger stora pölar med vatten som inte har hunnit rinna undan. Hoppas att grannarna som fick översvämning förra gången vädergudarna hade fest slapp det nu…

En sådan här innesittardag kan man kosta på sig att mest bara dega när man väl har gjort det som måste göras. Vi hade ridlektion, lördagsstädning och en del viktiga ärenden att ta hand om, men sedan var det fritt fram att läsa, titta på film, äta god mat, sticka, pyssla och programmera och det är precis det som alla har hållit på med. Jag passade på att hösta till det lite nu när det för en gångs skull inte var 30°C varmt ute. Tids nog kanske jag tröttnar på mörkret och regnet, men idag var det bara mysigt.

Jag och äldsta dottern håller på att planera årets pysseljulkalender och med anledning av det har jag suttit och letat igenom Pinterest lite grand. Jag har annars väldigt kluvna känslor inför den där enorma inspirationskistan. Det är ju fånigt att ägna timtals med letande om det ändå inte blir något gjort och jag vet många som lägger jättemycket tid på att just planera utan att aldrig komma längre. (Jag känner själv att det är lätt hänt.) Nu hittade jag i alla fall en jättefin krans som jag tänkte fixa till vår ytterdörr och tog mig till Michaels för att köpa material till den. Hm. Det har nog varit höst länge, för det var rätt utplockat både bland grundkransar och sidenblommor i höstfärger.

Så här såg kransen ut som jag ville göra:

27_7

Jag gjorde något helt annat. Jag vet. Den påminner inte i annat än att det är vindruvsris och höstfärger. Rosetten var vad jag hade hemma, men jag vill byta ut till något större och mer robust i säckväv eller något orange. Nåja. Kransar som man köper ser ut att ha pysslats ihop av amerikanska tanter med stort hår och kostar allt från 50 till 100+ dollar och den här är i alla fall väldigt enkel och kostade med alla rabatter jag hade ca 70 kronor ($10) att göra.

27_5

Annars fortsätter trädgården att leverera maskätna äpplen i mängder. Jag fortsätter koka det fantastiska äppelmoset i slow cookern och det kanske är jag som äter upp det mesta, men det är ju så gott och känns hur nyttigt som helst! Kombinationen äpple/vanilj/kanel är oslagbar.

27_6

Soffbordet i vårt ”front room” har också fått lite höstlig uppdatering. Det är mysigt att sitta där om kvällarna med tända ljus och en kopp te. Apropå te så är det dags att fylla på mitt förråd med rooibos chai, för det är verkligen jättegott! Vill du smaka?

27_2

Continue Reading

…du kan lära dig surfa.

Dag tretton på Stephanies utmaning, dag sex med PiYo. I morgon har jag min första träningsvilodag innan sex nya dagar drar igång. Nästa vecka blir det vanlig yoga både måndag och onsdag, och eftersom båda de passen håller på i en timme får jag kanske modifiera PiYopassen (som ju faktiskt bygger på yoga) lite.

Dagens besvikelse var choklad- och zucchinibrödet som inte alls blev så gott som jag hade tänkt mig. Helt okej till en kopp te, men mer som halvnyttig bukfylla än som nyttig godsak. Jag dricker chokladte istället. Tänk vad min hjärna tackar mig för det!

inspiration

Var hittar du inspiration? Jag har hjälpt mig själv lite idag med hjälp av washitejp och bling från You Do. Jag har lyssnat och lyssnat på ljudboken och känner att jag saknar musiken så här på kvällskvisten. På radion spelar de bara samma musik om och om och om igen. Fast just den här texten som Sara Bareilles sjunger talade faktiskt lite extra till mig idag.

Say what you wanna say
And let the words fall out
Honestly I wanna see you be brave
With what you want to say
And let the words fall out
Honestly I wanna see you be brave

Fullständig ärlighet. Är det modigt eller sätter det mest krokben på en själv och på andra?

Continue Reading

Fotobehandling.

Sedan jag upptäckte Photoshop och allt roligt man kan ha med det programmet har jag ägnat många timmar åt det. När mobilkamerorna började bli bättre var det roligt att testa mobilfotografering, men jag har haft svårt med den rätt kassa kvalitet man ofta upptäcker först då fotografierna blåses upp i lite större format.

För ett tag sedan hittade jag David Molnar tutorials på nätet. Mr Molnar är en hejare på bildbehandling i iPhoto och jag har lärt mig ett och annat trick genom honom. I kväll var jag med på ett av hans ”webinar” (seminarium online i realtid) och vi var 190 personer som satt och redigerade samma bild tillsammans med vår lärare. Det är svårt att pilla med en mobil med rätt liten skärm, men mitt slutresultat blev rätt likt det som vår lärare ville få fram. Snapseed och Camera+ är för övrigt de fotoappar som rekommenderades. (Snapseed tycker jag är mycket bättre och mer användarvänligt.)

Ursprungsfotografiet:
2_2

Redigerat fotografi:
2_3

Det nedre fotot är lite för överredigerat för min smak, men nog är det spännande att man i en mobiltelefonkamera numera kan få in så mycket information att man överhuvudtaget har möjlighet att jobba så här mycket med fotografierna?!

Continue Reading

Vardagsflykt.

Nu har vi haft fyra dagars vardag. Skola mest och jobb, trädgårdsskötsel och tvätta och handla och komma i ordning. I morse steg jag upp tidigt för att skjutsa E till skolan. När jag kom hem låg ett litet pyssel på bordet som jag gjorde klart. För en gångs skull får jag kanske tillägga, för jag lägger alldeles för lite tid på min kreativitet för att jag ska vara nöjd. Det blev ett kort med akvarell, tejpöverförd bild, glitter och bladguld. Ja, och så lite handstil på det. Just det här citatet tycker jag passar så bra i dagens samhälle då det är så lätt att höra av sig till folk. Just att det är så lätt är inte bara av godo och ibland kanske det är bra att låta tiden gå lite så man har mer att prata om när man hörs nästa gång?

22_2

22_1

Continue Reading

Fotograf-Monnah vill ut!

Jag har fotat rätt länge nu. Första riktiga försöket till att lära mig mer om exponeringarnas spännande värld gjorde jag på högstadiet då jag och mina kompisar fotade och framkallade svartvitt under skolans FA (Fria Aktiviteter). Jag tyckte det var roligt redan då och började längta efter en systemkamera. Efter att ha passat barn under rätt lång tid under vårt första år som gifta blev jag uppvaktad med min första systemkamera, en Nikon, av barnens föräldrar. Då började jag fota lite mer seriöst eftersom kvaliteten på fotografierna blev väldigt mycket bättre. Så småningom var det dags för den digitala revolutionen att göra intrång i även mitt fotograferande och då övergav jag Nikon eftersom jag fick en Canon 350 D i present av min familj. Photoshop blev min nya bästa vän i samband med bytet till en digital kamera och fotograferandet blev om möjligt ännu mer roligt!

Under årens lopp har jag sett andra hobbyfotografer utmana sig själva för att sluta som ”riktiga” fotografer. Till deras skara kan man räkna sig då man känner sin kamera utan och innan, när man faktiskt vet vilken skillnad det gör att använda olika slutartider och när man kanske har haft råd att samla på sig några olika spännande objektiv, externa blixtar och en riktig kamera. Till dessa personers skara hör bl a min fantastiskt duktiga svägerska Karin och flera ”gamla” scrappare.

Ibland har jag turen att få utmana mig själv lite mer. I somras bad min kompis mig fota honom och hans fru då de firade 25-årig bröllopsdag och samtidigt passa på att ta familjefoton. Här är några av mina favoriter. (Jag har inte frågat om lov att lägga upp deras ansikten här i bloggen, så det här får duga.) Vår familj har inte ens ett enda vettigt familjefoto, men du vet väl vad de säger om skomakarens ungar…

20_3

20_4

20_2

Continue Reading

Tiden står stilla och virvlar ändå förbi in i oändligheten.
Luften vibrerar av värmen och rinner längs det immiga vattenglaset.
Rakryggat omfamnas nuet och allt lättar för att bli en del av evigheternas evighet.

Orden trillar inte ut i svarta hål, men man måste inte svara för att man lyssnar.

13_1

Continue Reading

Trollkarlen från Oz-skor.

Äldsta dottern har pimpat ett par skor med rött glitter. De blev väldigt snygga! Vad ska hon ha till dem?

14_3

Vad som behövs?

ett par skor som inte används
lim från Martha Stewart som ska vara till just glitter
en stor burk fint, rött glitter
sprejlack

Continue Reading

Påskris med ankägg.

6_3

Vi har inte kommit på vem av Newman och Bonzai som lägger vita respektive duvblå ägg, men fina är de i alla fall. Vi försökte lämna äggen i fred för att se om de skulle börja ruva, men än har vi inte sett några sådana tendenser. Därför blåste jag ut ett gäng ägg och lade till upphängningstråd samt bad sonen plocka in lite ris efter de senaste veckornas trädgårdsrengöring. Resultatet har du här:

6_4

Jag tror att de flesta vet hur man blåser ut ägg. Själv stack jag hål uppe och nere med en äggpickare. (Fick den för många år sedan av svägerskan och har inte fått några sprickor i kokäggen sedan dess!) Med det lilla hålet som guide stack jag sedan i en syl för att göra hålen lite större, uppe bara så pass stort så en tandpetare kunde komma igenom och nere lite vidare för att göra själva urblåsningen lättare. Så här såg själva sytråden och tandpetaren (klippt i ca 1,5 cm långa bitar) ut innan jag tryckte ner träbiten i det övre hålet:

6_2

Continue Reading