Efter radioskugga kommer fasta, vecka 1.

Fettisdagen. Omöjlig att missa? Tydligen inte. Min syster var på rektorsutbildning idag och de fick sju sorters kakor istället för en semla till fikat. Jag vet inte om det låg någon tanke bakom, men det verkar som att en och annan kanske blev lite besviken över detta tilltag. Själv inmundigade jag en semla på Vetekatten igår, måndag. Dessa bakverk brukar hamna högt upp i olika tester, men jag tyckte att den jag åt var ungefär lika trist som andra köpesemlor.

Hur som helst är jag nu redo att ta mig an fastan. Jag kommer alltså att följa uppmaningarna från ”Liten fastebok för själen”.

VECKA 1
Begrunda dig själv, i det tysta.

Askonsdag. Testa att fasta i tre dagar och låt detta vara den första av dem. Du får själv bestämma hur du vill fasta. Avstå från kött? Skärmfri tid? Rensa i schemat från sådant som suger energi?

Torsdag. Allt ljus på dig! Betrakta dig själv lika intensivt som vore du en bebis. Har du sett en bebis betrakta sig själv i en spegel? Det är mycket fascinerande.

Fredag. Men inte ska väl jag…

Lördag. Jo, just du! Bara under denna begränsade tid.

Continue Reading

Om att bygga relationer.

Hur bygger man sunda, varaktiga och givande relationer? Vad är grunden för en god relation? Själv lutar jag åt att den måste vara grundad i kärlek. Jag gillar Wikipedias artikel om ämnet! Den lyfter kärlek ur flera olika perspektiv.

De senaste dagarna har jag och yngsta dottern haft chansen att umgås och lära känna varandra ännu bättre. Det är lyxigt att ha råd och möjlighet att resa bort tillsammans, det är jag den första att erkänna. Jag vet att alla inte är lika lyckligt lottade. (Utöver det är det stora folkhatet just nu riktat mot folk som flyger, så…) Att få uppleva London tillsammans var så mysigt! Det är spännande för en gammal räv att se den lilla valpen nosa på stora, vida världen och förtjust upptäcka nya favoriter. Mammas kök och Östersjöskolans Restaurang- och livsmedelsutbildning i all ära – Londons internationella kök är fantastiskt även om man inte tar sig råd att äta på Michelinrestauranger! Vårtecken i Hyde Park, modeintresserade turister/invånare, storartade historiska monument och musikaler i världsklass smäller rätt högt det också.

Jag är inte så förtjust i Aftonbladet, men jag har hittat många bra artikelserier där! Den som handlar om ”Världens ensammaste folk” är fantastiskt bra och väl värd att lägga lite tid på att läsa. Är du intresserad av ämnet finns det fler angreppsvinklar gällande relationer. Här har du några:

Relationer i yrkeslivet
Ensamhet och vänskap
Kärleksrelationer
Vänner och bekanta
Föreningsliv

Är relationer något du prioriterar i ditt liv? Vad kan man styra själv och vad får man hoppas att någon annan tar ansvar för?

Continue Reading

Nu bygger jag vidare.

I januari tog jag mig tid att bygga upp goda rutiner inför resten av året. Jag skippade Instagram (installerade det igen i början av februari, men tog bort det igen) och försökte bygga upp min kropp med god näring och goda rutiner. Då jag började jobba heltid för första gången på länge blev det inte tid för mycket annat. Jag förstår att alla som försöker få ihop det berömda livspusslet har svårt att hålla fokus på allt det där goda. Paolo Roberto orkar väl med sitt tempo av en anledning och jag tror uppriktigt sagt inte att det är att han stiger upp klockan fem.

Nu har vi sprungit förbi halvmånadsmärket för februari. Jag har varit mer eller mindre förkyld i flera veckor och har halkat av den där fantastiska grunden som jag hade byggt upp. Det finns dock ingen anledning till panik! Jag har goda rutiner som är redo att ta över autopiloten om jag bara ger dem fritt fram. Det kommer jag att göra, men först ska jag livsnjuta i London och klara av att sjunga på en begravning där jag är känslomässigt engagerad. Det låter kanske konstigt att uttrycka sig så, men jag tränar varje dag på att peppa mig själv så jag kan stå stark för ”flickorna” som vill ge sin pappa ett så vackert och värdigt farväl som möjligt.

Det där med byggandet då? Hur bygger jag vidare? Grunden var så lätt att planera, även om det var lite klurigare att få fason på den. Nu har jag fint material som ska monteras till något som jag bara vagt kan se konturerna av. Jag vet uppriktigt sagt inte om hur jag ska få till det här, men jag fortsätter väl göra mitt bästa. Vi kämpar på!

Continue Reading

Drömmar och förhoppningar.

Det är något magiskt med nystart, åtminstone innan nystarten har skett. Ny termin. Januari. Måndag. Nu. Det magiska ligger i förväntningarna, förhoppningarna, det som ännu inte har hänt, drömmarna, målbilderna… Idag är det den första januari, den dag på året då en väldigt stor andel vuxna svenskar vaknar med tankar på att genomföra stora och små förändringar. En dag, två dagar, tre dagar eller kanske till och med tre veckor går bra, men sedan börjar det kännas jobbigt. Ambitionsglöden falnar, målet bleknar, resultaten är inte lika dramatiska som önskat eller förväntat. Entusiasmen vänds till besvikelse, nya vanor faller tillbaka i ovanor.

Med Ett Litet Ord slipper jag känslan av att bli besviken på mig själv. Ett år är en lång tid att gräva ner sig i en ”känsla”. Nu ska jag alltså BYGGA. Jag börjar med att bygga grunden till den styrka jag känner att jag dels förlorat, men inte heller haft. I januari kommer jag därför att ta bort en del tidsdistraktioner, som Instagram till exempel. Det blir en mental förberedelse för det som jag hoppas ska kunna hända senare under 2019. Jag ska samtidigt jobba heltid på ett jobb med helt nya förutsättningar och uppgifter än jag haft förut, så jag tror jag gör bäst i att vara lite försiktig med andra stora förändringar.

Jag hoppas att du möter det nya året med tillförsikt och hopp om något som är ljusare och bättre för just dig. Peace.

Ps: Kakorna bakade vår äldsta dotter och hon och hennes kusin dekorerade dem så vackert! Goda mästerverk med amerikanska vibbar.

Continue Reading

Ett Litet Ord 2019 – BYGGA

Den senaste månaden har jag ägnat åt att sammanfatta mitt år. Jag har landat i att NU inte blivit mitt favoritledord, men att det i högsta grad fyllt sitt syfte. Jag kände tidigt att mitt nästa ord måste vara mer kraftfullt och kunna föra mig framåt. Därför hade jag nästan bestämt mig för att använda just framåt trots att jag tyckte det kändes lite för flummigt. Idag kom så det riktiga ordet till mig. 2019 ska jag BYGGA.

Här kan du läsa om BYGGA för att se lite var jag hämtat inspirationen då jag försökt sammanfatta det här året för mig själv samtidigt som jag planerat för 2019.

Synonymer till BYGGA:

  1. uppföra, anlägga, konstruera, förfärdiga, timra, montera, snickra, mura; dana, skapa, utveckla
  2. stödja sig, grundas, ha som grund
  3. bygga om modernisera, renovera, upprusta; bygga ut utvidga, utöka

Jag planerar inte att bli kompanjon till min husbyggande brorsa. Bara så du vet. Jag tänker inte heller bygga någon båt, men eftersom jag inte hittat något bra ledmotiv får du njuta av Björn Skifs gamla goding som jag tror vi sjöng med Gunilla Ekholm på varenda musiklektion i sexan…

https://www.youtube.com/watch?v=VgYd2SpqVMQ

2009 ordning
2010 kärlek
2011 skapa
2012 lyfta
2013 förändring
2014 reach
2015 fearless
2016 fortsätt
2017 vårda
2018 nu
2019 bygga

Continue Reading

Med NU i backspegeln.

God fortsättning! På något mirakulöst sätt hamnade vi här på en av årets sista dagar utan att jag riktigt hann med. Det känns lite ironiskt med tanke på att jag valde att ta med mig NU som kamrat under 2018, haha. Jag har ändå känt att NU verkligen var mitt ord. Om inte annat så visade det sig att jag tvingades till att vila i nuet under hela sommaren då jag försökte tillfriskna från utmattning. För ett par veckor sedan tog jag uppföljningsproverna som får sätta punkt för dessa hälsoproblem. Jag fick njuta av NU i Thailand, jag har stoppat mig själv från att gräva i det förflutna och från att oroa mig för framtiden med NU framför ögonen. Sedan vi kom hem från Tyskland i slutet av augusti har jag inte bara jobbat med det andliga och mentala NU:et, utan också med det fysiska. Jag är i mycket bättre skick än jag har varit på ett bra tag och det är mycket tack vare den uppmaningen i mitt eget ”NU-manifest”:

Nu
Inte igår
Inte imorgon
Inte det som varit och inte det som blir
Bara här, själva livet

Nu
Att inte skjuta upp det som blir lika väl utfört nu som någon annan gång
Att slippa stress inför deadlines
Att kunna följa den röda tråden också när jag snubblar på något oplanerat

Nu
Det är nu det händer
Det är nu det ska bli av
Det är nu jag börjar, inte på måndag och inte nästa vecka

Nu
Nu kör vi!

Jag skulle peppa min syssling/vän som efter flera års funderande har bestämt sig för att välja ett ord för 2019. Under telefonsamtalet som handlade om detta fick jag mig en och annan tankeställare. Jag är glad över att detta koncept passar mig så väl och det känns fortfarande som att det tillför mitt liv något positivt.

Vissa ord har kommit till mig som gåvor, andra har jag nästan tvingat på mig själv medan åter andra har kommit flaxande lite försynt och försvunnit lika märklöst. Jag ska inte sticka under stol med att det är orden i den första kategorin som både har varit lättast att jobba med och som har tillfört mitt liv mest. Det är min fasta övertygelse att ordet kommer om du ger dig tid att vänta in det. Hellre några dagar på det nya året utan ord än ett helt år med ett ord som blir som vilket meningslöst nyårslöfte som helst.

Jag upptäckte Ali Edwards One Little Word 2008 vilket innebär att Ett Litet Ord har funnits med mig i tio år! Wow. Trots min erfarenhet och mina varma känslor för detta projekt har det inte varit lätt att hitta rätt för 2019. Jag har uttryckt en önskan om att jobba med ett ord som för mig framåt och just FRAMÅT borde kanske därför vara det naturliga valet. Jag har fått flera bra förslag och alla mina tankar perkolerar långsamt genom hjärnan för att förhoppningsvis landa i något fantastiskt. Ja, eller bara i ett ord som faktiskt är rätt för mig. Så här har det sett ut genom åren:

2009 ordning
2010 kärlek
2011 skapa
2012 lyfta
2013 förändring
2014 reach
2015 fearless
2016 fortsätt
2017 vårda
2018 nu

Må du hitta just ditt ord och må jag hitta mitt. Lycka till!

Continue Reading

Den känslan.

Himlakropparna tar över i en stillsam explosion, alldeles tyst och på samma sätt som kvällen innan och kvällen innan dess och… Jag går ut i det tjocka mörkret och ser några av grannarnas utebelysning och kyrkans lyktor, men annars är det mörkret som regerar. Inte det tunga svarta, utan det mjuka, trygga. Dagen började i en magisk älvdans bakom huset och slutar med  ekollon som rasslar ner och slår i taket på grannens lada medan ”sjönen” (öbornas namn på havet) nedanför kyrkogården sakta slår in mot strand. Inga bilar, inga hundrastare, inga kvällsjoggare. Bara jag och mörkret, jag och ön, jag och universum, jag i universum. Just nu känns livet så stort, så svårt och samtidigt så självklart.

Continue Reading

Här och nu.

Se på din värld,
allt som finns runt omkring dig.
Se på din värld,
förundras varje dag.
Se på din värld,
lyssna på skratt och sånger.
Se på allt underbart som världen har.

Text: Rolf Gravé

Det är verkligen läkande att ha den här texten som ledord. NU förlorar sitt stressmoment och låter mig landa där jag befinner mig, allt utan att nödvändigtvis vara på väg någon annanstans. Så tacksam jag är över att klara av detta! ”Bättre och bättre dag för dag.”

Continue Reading

Välkommen juli!

Dagarna går i ett och däremellan sover vi med öppet fönster. Livet. Häromkvällen kunde vi betrakta en fantastisk fullmåne. Jag gick in och hämtade kameran fast jag vet att jag varken har utrustning eller kunskap att fånga månen sådär som den faktiskt ser ut för det mänskliga ögat. Med lite slutartidsfix kunde jag dock fånga det vackra månlandskapets skuggor och högdagrar. Jag blir lika fascinerad varje gång jag tänker att den här himlakroppen inte strålar ut något ljus alls på egen hand och ändå lyckas lysa upp våra kvällar och nätter på det sätt den gör. ”Det lilla ljuset”.

Ja, det var såhär ljust, men månen såg mer ut som på bilden här ovan. Det är lika trixigt att fånga en solnedgång med rätt färger och ändå envisas vi människor med att påminna oss själva och andra om hur vacker världen ibland ter sig. Jag är så tacksam över livet och hoppas att även du hittar något som låter dig känna livet i dig.

Continue Reading

Om att göra ingenting.

Förr i tiden var jag mycket dålig på att göra ingenting. Jag blev rastlös, fick dåligt samvete, kände meningslösheten hovra över mig som en helikopter… Med tid och visdom har jag blivit mycket bättre på det. Det har handlat om utveckling, precis som för vilken människa som helst. Till viss del får vi anpassa oss till verkligheten, till viss del handlar det om vilka vi har runt omkring oss och till viss del handlar det om mentala processer som inte alltid är så lätta att följa om vi inte tar oss tid att analysera dem. Hur som helst kan jag numera vila lite här och där om jag känner behovet pocka på, men att vila på kommando är väldigt jobbigt kan jag tala om!

Förra året blev ännu ett svårt i raden av många. När så mamma gick bort i december blev jag alldeles tom och det kändes som att min själ hade flyttat till Långtbortistan utan att jag fick följa med. Efter några månaders aktivt arbete med att försöka må bättre och också ta hand om min kropp lite mer började jag känna mig riktigt ”på gång”. Just när allt började kännas rätt fint svarade min kropp med Den Stora Tröttheten nummer två. Förra veckan tog jag mig till vårdcentralen och nu vet jag att det finns en orsak till att jag är såhär trött. Jag vet inte exakt vilken orsak det är. Proverna visar att det är vajsing någonstans, så nu går vi vidare med fler prover och en lite mer specialiserad läkare. Det ska nog bli bra. Och tänk vilken tur att jag inte har börjat jobba heltid än, för tänk vad synd det hade varit för min arbetsgivare då! Istället försöker jag leka planttant och njuter av det vackra väder som vi välsignats med. Och det, det är faktiskt inte jobbigt alls. NU på kommando. Tänk vad konstigt det där med Ett Litet Ord ändå så ofta blir… Peace!

Continue Reading