Hej på ett tag, Alan Rickman.
I mitt extraland USA talar kvinnor gärna om Guilty Pleasures, alltså något som man gillar trots att det kanske inte anses helt okej, eller fint nog, av andra människor. En av mina guilty pleasures är definitivt filmen Love Actually. Jag vet inte riktigt vad det är… Relationsdramer som gör lite ont, en del favoritskådisar, musik jag gillar och att det är en historia som binder tillsammans ett helt gäng relationer bidrar naturligtvis. I morse fick jag reda på att skådespelaren Alan Rickman har gått bort. I just Love Actually spelar han en medelålders man som upplever en relationskris, men han är nog mest känd av andra för rollerna som Professor Snape i Harry Potter och den elake sheriffen i Robin Hood.
Här är min favoritscen i Love Actually. Flygplatser är fantastiska på många sätt och vis. En massa början, slut och mitt emellan pågår där dygnet runt. Jag fäller alltid en liten tår över de fina flygplatsscenerna. De filmades med dolda kameror! Här finns en hel hög spännande info som du kanske också gillar att läsa om.
Ps: Det läskigaste? I går spelade jag ”God only knows what I’d do without you”, Beach Boys-låten som spelas i den sista scenen, om och om på datorn. Konstigt, va?
inte klokt vad den hemska sjukdomen slukar liv…..Älskar med Love Actually alla relationer i filmen den varma stämmingen i botten…underbar film o har glott på den 4-5 ggr….. Gillar (älskar) Alan Rickman som skådis lite lagom torr men på bästa sätt på nått vis
4-5 gånger! Jag nyter inte ens säga hur många gånger jag har sett den, men jag kan tala om att det är fler än man kan räkna på sina båda händer. Jag ”måste” alltid se den runt jultid!
Fick gråta en tår till filmen. Så fint!
Ja, visst är det? Älskar det lika mycket varje gång jag ser alla dessa möten och skilsmässor!
Det har varit en tuff vecka. Två fantastiska britter som lämnade oss. Ett tomrum men också tacksamhet över det de lämnar kvar. Alan Rickman var en av mina stora favoriter. Alltid briljant. Och den där rösten… Och jag bara älskar att han är med i Texas (ännu en favorit) musikvideo till låten ”In demand”. Love actually… ett guilty pleasure av allar bästa sort. 🙂
Kram på dig♥
Det är konstigt hur vi är så många som faktiskt, på riktigt, berörs av att personer som vi varken träffat eller har haft någon personlig relation till går bort. En del ska liksom alltid bara finnas där. Någonstans är det skönt när allt är som det alltid har varit…
Kram!