Jag tog kameran i handen och letade glädjor. Det var inte så svårt, men det kändes som balsam för själen.

En bok från min arbetsgivare och en från min svärmor. Den ena har jag kommit igenom, men den ska få ligga på soffbordet och förgylla mina, och andras, dagar länge till. Den andra längtar jag efter att få veta hur den slutar.

Lena Linderholms konst. Kan man bli annat än glad av det här?

Våra hönapönor värper igen! Vi är så glada och äggen är så goda.

Bergen.

Ett handskrivet tackort till en inspirerande ung kvinna. Det är lätt att bara tänka ”det där var bra”. Den här gången kom jag ihåg att uttrycka min uppskattning.

Och så min fina familj, så klart. Jag tar ingen av familjemedlemmarna för given och uppskattar dem alla för det de bidrar med i mitt liv. Jag hoppas att du också hittar det fina i ditt liv då du ser dig omkring.