01 mar

Bridalveil Falls.

Maken och jag åkte på utflykt tillsammans i det fruuuuuktansvärt gråa och trista vädret. Vi har blivit lovade regn hela helgen, men jag tror mest det var tomma hot. De grålila molnen hänger nämligen lika tunga nu vid halv fyra som i morse.

Jag har den senaste veckan längtat efter att få ta en promenad i riktig Sturköblåst. Det blåser nästan aldrig här nere i Happy Valley till skillnad från i Karlskrona och dess skärgård. Varför ska det vara så svårt att uppskatta det man har? Hur som helst var det kavlugnt hemma då vi gav oss av, men när vi hade åkt tio minuter bort möttes vi av en sådan där blåst som gör att man drar jackan tätare om kroppen och som får hjärnan att blåsas ur ordentligt. Det var underbart! Maken längtar alltid bara till vackert väder, så han uppskattade det inte fullt lika mycket. Han fick å andra sidan uppleva äventyr både i form av resterna av en lavin och ett forcerat staket, så han var mycket nöjd med utflykten han också.

1_1

1_5

1_8

1_7

1_3

1_4

1_6

2 thoughts on “Bridalveil Falls.

  1. Vilket spännande äventyr!Och vilka fantastiska bilder sedan! 🙂

    Visst ska man väl försöka njuta av det man har just nu men jag tror att vi behöver få längta och sakna också. Efter det där som står vårt hjärta nära. Det som gör vårt liv till just vårt. Som Sturköblåst.

    Ta hand om dig vännen!♥

    Kram Lotta

    • Jodå. Mindfulness har varit så i ropet att folk har glömt att man behöver längta också. Det är bara tråkigt när livet blir fullt av längtor och man aldrig kan njuta av det man har och det som finns i ens liv nu.

      Vad roligt att du gillade fotona. 🙂 Jag tänker ju mest på att allt ser så brunt ut, men det är så det är nu! Lavinsnön också…

      Ta hand om dig du också. Kram!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.