Gottgottigottgott.

Jag älskar att laga mat och baka, men jag skapar aldrig några egna recept. Däremot lägger jag till här och där och drar bort sådant jag inte gillar. Ett recept är en vägledning, inte en lagOm du brukar läsa här vet du att jag däremot delar med mig av recept som jag har gillat (och somliga som jag inte gillat alls). Rabarbermarmeladen jag gjorde för några dagar sedan efter att ha fått ett gäng rejäla rabarber av grannen blev väldigt god. Tillsammans med rumsvarm ost i kuber blir den till och med himmelsk…

Jag tog inga foton då jag gjorde Anna i Portugals dadelgodisar, men MY GOODNESS GRACIOUS, så goda de är! Maken är inte lika förtjust i salt karamell som jag, så jag tog bara lite salt i karamellen. Det blev ändå superjättegott. Långt ifrån den äckliga kikärtschocolatechipcookiedegen (hahahaha, vilket ord). Gör Annas godisar och ät dem med vördnad, det är min uppmaning till dig. På bilden ser du de här som också är jättegoda. Annas är dock snäppet ännu bättre! Min uppmaning är att göra munsbitar istället, då räcker godisarna längre.

Sista gottgottigott-tipset är att göra slag i saken om du som vi tänkt sätta fruktträd under allt för många år. I förrgår var jag på Granngården för att köpa grejer till kycklingarna. Då stod det där – familjeäppelträdet till halva priset! Grunden är Katja och inympade finns Ingrid Marie, Hampus och Birgit Bonnier. (Extra kul att jag kommer från Bonnier-släkt. Inte bok-Bonniers som Birgit, men ändå.) De sorter som stod på min önskelista var bl a Ingrid Marie (vårt gamla träd ger inte längre frukt) och Katja, de andra hade jag aldrig hört talas om. Far gillade att ympa grenar här och där. Att välja ett familjeträd känns därför som en hommage till honom samtidigt som det är jättehärligt att kunna få fyra sorters äpplen från samma träd.