Ordning och reda.

Människor kommer som de är, men att säga ”jag är så här” till allt dåligt ens personlighetsdrag utsätter en för är inte särskilt hållbart. Tänk om en mördares höga impulsivitet t.ex. skulle leda till att hen slapp straff? Någonstans är det nödvändigt att balansera något allmängiltigt med anpassningar till vem man kom som. Ett barn som tidigt visar tendenser till oreda kommer inte att bli mer organiserat med skäll, men kanske behöver det läggas mer energi på hjälp att hitta olika system för ett fungerande vardagsliv.

Det forskas en hel del på oreda och psykisk hälsa. Att leva i kaos är ohälsosamt, eller är det så att ohälsan leder till kaos? Oredan orsakar iallafall många gånger stress. Man ägnar mer tid åt att leta efter grejer, hygienen kan vara sämre, kortisolnivåerna höjs av att hela tiden stå beredd att behöva städa, oredan kan leda till nedstämdhet och skamkänslor, sannolikheten att en person med ett stökigt hem är överviktig och/eller av sömnsvårigheter är stor. Som sagt, rent allmängiltigt är det inte alltid helt lätt att se vad som är hönan eller vad som är ägget. En vanligtvis ordningssam person som blir sjuk kan hamna i en ohållbar situation. Det hände t ex med en tidigare ägare till vårt hus. En uppväxt med brist på både kärlek och ting kan leda till att man håller i både viktiga och till synes onödiga ting med stor passion och blir hoarder, eller tvärtom – man lever ett liv helt utan prylar eller kärlekar, knyter inte an till något eller någon för att slippa besvikelser.

De flesta av oss är varken Marie Kondo med dammfria, perfekta hem (inte ens Marie Kondo själv visar det sig) eller en person med samlarsyndrom. Kommer du på oväntat besök till olika personer med Instagramperfekta hem då det är fest kommer det att visa sig att somliga har kläder liggande överallt, somliga har inte diskat på tre dagar och andra kommer att ha hem som kanske inte är festdekorerade, men ändå väldigt ordningssamma.

Jag har länge fascinerats över hur olika människor är gällande ordning. Min mamma hade stenkoll på grejer, men i hennes garderober var det vad som mest kan kallas kaos. Själv har jag sett hennes tvillingsyster som inspiratör till vilken ordning jag vill ha. Hennes linneskåp är perfekt organiserade – allt ligger manglat eller struket i perfekta rader. Vackert. Vet att jag har bild på det, men hittar den inte just nu. Här hemma har vi jobbat fram ett system där allt ska ha sin naturliga plats, men trots det behöver det ibland torkas ur, ordnas upp eller rensas ur. Januari och augusti är de månader då jag vanligtvis har sådana ”projekt”. En liten stund varje dag där det redan finns grundordning räcker för att underhålla. Jag bedömer också om det behövs större insatser. Detta är sådant jag håller på med nu när det är dags för ordningsunderhåll i januari:

• storstädning av kyl
• avfrostning av frys (vår är självavfrostande, men behöver ändå städas ur ibland)
• urtorkning av skåp och lådor i köket
• utrensning av kläder till Sellpy
• torka av hyllor i förrådet, se till att sådant med kort datum kommer till köket för att ätas upp
• genomgång av presentlådan (jag har en låda där jag lägger presenter för kommande behov)
• lådorna i arbetsrummet
• köksinventering
• Badrummens skåp och lådor

Igår var jag en sväng till Pingstis för att lämna en del grejer som inte behövde bo kvar här hemma efter min genomgång av allt. Jag kompletterade istället mitt förråd av gå bort-vaser. Det stod jättemånga fina, både kristallvaser och enklare modeller, på hyllorna. Jag köpte dock bara fem stycken: några enklare och en jättevacker kristallvas till någon lite större födelsedag. Jag har sedan förrförra året en hylla i ladan där jag bara kan hämta en vas då jag ska ta med mig en bukett blommor till någon. För mig är det extra roligt att bygga ihop en bukett till en passande vas. Det verkar vara ett problem för fler än oss här hemma att det alltid behövs nya utrensningar. Jaja. Vi är bara mänskliga, så det gäller att fortsätta sträva.