Fira det som firas kan!
Jag älskar att fira saker och ting. Framför allt gillar jag födelsedagar. Det har blivit förstärkt efter att ha varit med om att nära och kära gått bort mycket tidigare än vad som kan förväntas. Födelsedagar är inte något att frukta eller oja sig över. Att tiden går rår vi inte på, men att vi fortfarande är med i leken är värt att fira varje gång! Ett år äldre – so what? I ett samhälle där erfarenhet och visdom ”inte ska tryckas i ansiktet på de yngre för att de ska slippa uppleva ’ageism'” och varje tecken på tidens gång ska suddas ut med knivar och sprutor, där en regering med ledare utan erfarenhet hyllas och personer med fler år på nacken per automatik ses som bakåtsträvande – i ett sådant samhälle uppstår onödiga slitningar. Nytänkande har absolut sin plats, men inte så ofta som man kan tro. Om projekt på skolor, i kommuner och i ledningsgrupper mer ofta hade utvärderats och att informationen som kom fram sedan hade utnyttjats tror jag att vi hade sett ett bättre fungerande system. Men detta var inte tänkt att bli ett politiskt inlägg. Inte alls.
De dagar våra barn fyller år blir jag alltid lite extra känslosam. Jag kommer ihåg förlossningarna, åtminstone de versioner som har skapats efter att ha berättat olika delar av dem under de senaste 28 åren. Jag minns födelsedagar och olika åldrar och olika intressen och typiska uttryck och roliga historier. Jag minns min kärlek till var och en av dessa underbara och komplexa individer som jag har känt längst av alla, de som har vuxit i mig och vars personligheter jag redan delvis kände då de gjorde sin entré i den dystra och kalla världen. Jag gläds åt deras framgångar och jag ser de hinder de behövt forcera för att ta sig dit de är idag. Jag ser hur de tar sig an livet ur helt olika angreppsvinklar, men ser också att de fått med sig väldigt liknande tekniker och verktyg från oss föräldrar. Jag är tacksam för att jag fortfarande får ha dem här och vet att det inte är en självklarhet. Att få ett långt liv är inte en självklarhet och att vuxna barn vill ha med sina föräldrar att göra är inte heller säkert.
Idag är det vår yngsta dotters 24-årsdag. Hennes födelsedagar har många gånger firats tillsammans med hennes farmor som fyller år dagen innan. Igår var därför jag och maken hos svärmor och firade henne med tårtkalas, men dottern får vi fira via FaceTime eftersom hon och hennes man ju bor i Danmark och dessutom flyttar till ny lägenhet idag. De kommer dock på lördag och stannar i en vecka, så då firar vi lite extra. Jag tror vi får göra en sådan där julgranstårta som svärmor hade gjort – så fantastiskt god med marängbotten och sötsyrlig frukt. Själv hade jag bakat Schwarzwaldtårta och Oscar II-tårta (jag lägger aldrig rostad mandel ovanpå, men det är också gott) och tagit med mig. Just Oscar II har vi till både påsk och födelsedagar – funkar även bra för mig som inte äter vetemjöl.
Schwarzwald är svärmors favorit och den testade jag att baka första gången förra året. Inte så pilligt som man kan tro. Mer roligt att få mala rostade hasselnötter i makens mandelkvarn (han fick den i present av syrran som plockat upp att han fascinerades av sin mormors sådan då han var barn) och försöka göra tårtan estetiskt tilltalande med ganska enkla knep. Jag hade dock velat ha en tyll som gör snyggare toppar på spritsdetaljerna. Den jag använde igår är mest till semlor och den andra jag har ger snygga längder. Ett toppentips angående Schwarzwalden är att köpa färdigrostade hasselnötter!!! ICA gott liv (finns kanske andra också), så värt att slippa pilla med att rosta själv utan att bränna och sedan försöka få bort skalen.
När vi kom hem var det sedan dags att fira oväntade nya relationer genom att återigen träffa ”bloggbrudarna” som Anna drog ihop. Denna gång hade träffen jultema. Så roligt att kunna mötas på detta sätt – fem kvinnor med ungefär lika många år under rocken som bloggar och älskar julen. Somligt väldigt olikt, somligt väldigt likt. Och visst är det värt att fira att det i dagens samhälle finns medmänniskor som är villiga att se på varandra med generösa, inkännande och inbjudande glasögon? Jag är jätteglad att vi redan planerar för en tredje träff. (Den fina julkrubban från Mexiko är svärmors. Hon köpte den för några år sedan på fd Afroart, numera A world of craft, men jag ser den inte i deras butik. Något att hålla ögonen öppna för på Tradera eller liknande?)
Hej Monika! Kul att ses online! Nu vet jag säkert att Monnah är DU! KUL!! Så glad att ha funnit er här! Nya bloggvänner! En ny dörr öppnas… spännade!
Jag är proffs på att fira allt som går! HURRA för LIVET!! ”Vi lever varje dag och dör bara en gång”, citat Snobben! Schwarzwaldstårta tackar jag aldrig nej till! Så gott!
Jag har sett och märkt att mina kommentarer försvinner hos dig! Jättetråkigt!!
KRAM till Dig! Anna
Hu, tur att du skickade mejlet, det uppskattar jag verkligen. ❤️ Efter detta hoppas jag att vidare kommentarer hamnar rätt. Nu är jag bara orolig att mitt rensarprogram rensar allt för hårt…
Jag håller med om det där med nya dörrar och nya vägar i livet. Jag uppskattar verkligen detta initiativ.
Kul att vi är fler som firar livet. Det blir bättre så! Kram, kram.
Visst ska man fira!! Vilka fina tårtor! Jag är inte bra på att baka … men äter gärna tårta när det bjuds! 😉
Ja, eller hur?! Tack snälla. Jag bakade alltid mer när barnen var små och jag fortfarande åt vetemjöl, men numera blir det mest till högtider eller om någon ska komma. Att baka tycker jag är avkoppling och gör mig glad, oavsett om jag kan äta slutprodukten eller ej. Hoppas du snart får äta god tårta igen!
Mums så fina och goda tårtor. Nu vattnas det i mungipan må jag säga! Jag känner så starkt för dina ord, du beskriver så bra vad jag också känner. Och så glad jag är för er fyra nya vänner som jag tror och känner kommer bli både lång och djup. Kram!
Jag hörde ju att du mest äter sötsaker i jultider, så det hade passat bra att käka en bit här. Svärmor hade gjort två och jag två. Med tanke på att vi var elva personer (plus en som gärna ville smaka där hemma) är det lätt att räkna ut hur mycket tårta som fanns per person. Är det tårtkalas så är det! Alla fick med sig rester hem och min tanke är att all tårta är godare dagen efter då den fått safta till sig ordentligt. Däremot är den kanske inte lika god då.
Ja, eller hur? Jag är fascinerad över hur otvunget samtalen mellan oss går. Jättekul, ju! Kram.
Monnah, du har så rätt i det där med födelsedagar, varför man firar osv… ändå har jag alltid lite åldersnoja när jag fyller år. Men efter cancern försöker jag ändå se det för vad det är, jag är här och har fått ett år till <3
När min lilla vovva fyller år, den äldre, tycker jag dock att det är jättejobbigt, då hon ju fyller 11 år nästa gång… men hon är pigg som bara den tack och lov 🙂
Ja, tack för en jättfin bloggträff! Ser fram emot nästa dejt och vad som ska ventileras då 😉
Stor KRAM! Och grattis till alla som fyller år 🙂 Fyller själv den 19:e och min andra vovva fyllde igår 🙂
Flera i släkten tycker inte att födelsedagar ska uppmärksammas. Jag förstår att det känns jobbigt att känna sig närmare slutet, eller rädslan för att det som kommer vidare inte är lika roligt, eller att framtiden bjuder på fler utmaningar än äventyr. Det är inte det att inte dessa tankar inte kommer till mig någon gång, men överlag vinner ”härligt att fortfarande få vara med”. Jag är tacksam att du blev frisk! Hoppas att din vovva får vara med länge än. Och grattis på förhand om jag i förvirringen har glömt det på torsdag! Kram till dig.
Jag håller med dig om att man ska fira det som firas kan. Ett år äldre, det är bara en fjäder i hatten. Så fira på! Allt som går! Livet är så värt det! Vilken otroligt vacker schwarzwaldstårta du gjort. WOW impad. SNYGG!!! Tycker också den är så god. Min älskade pappa brukade alltid berätta för mig om den dag jag föddes på min födelsedag. Du vet, han som kom från Kuggeboda 🙂 Det var så gulligt att han alltid sa ”jag glömmer aldrig den dag du föddes, då …”. Kramar!!!!
Ja, låt oss fira på med allt vi har! Tack för tårtpeppen, det är väldigt roligt att baka. Har tittat på tårtmakare som jag blir så innerligt imponerad av! En av mina systrar har verkligen blick för skönhet och gör avancerade tårtor som är både vackra och goda. Inspirerande! Annars har jag tittat på något program med mina brorsbarn som är jätteroligt – de ska baka kakor som ser ut som grejer (Is it Cake?). Det hade varit roligt att sätta sig in i sådana tekniker.
Tycker det är så roligt att du har rötterna så nära mig! Vad fint att din pappa uppmärksammade din födelse på det sättet. Kram, kram!