15 dec

Annas tolv frågor.

Anna lade upp en lista som jag sedan har sett flera andra svara på. Det var så spännande att läsa om deras funderingar kring denna blandning av stora livsval, personlighet och vardagslycka att jag bestämde mig för att fundera lite över samma frågor.

  1. Om du var tvungen att flytta till ett annat land eller plats, vart skulle det bli?
    Vi hade tills för några månader sedan alla våra tre vuxna barn i Stockholm och jag gillar stan på många sätt. Jag hade därför gärna haft en övernattningslägenhet i Vasastan. (Inga nyheter där, inte.) Det var en fröjd att bo på Carterville Road i Utah och jag saknar ibland de majestätiska bergen, men flytta dit igen? Jo, om det fanns tvingande omständigheter. ”Problemet” för mig är människor, jag önskar närhet till ett ganska stort gäng. Annars verkar Nya Zeeland uppfylla många av mina önskningar gällande både väder, natur, sätt att leva och annat som är viktigt i livet.
  2. Om du kunde resa tillbaka i tiden, vart skulle du resa?
    Definitivt långt tillbaka. Jag är intresserad av ALLT som hänt historiskt och tror att vi inbillar oss en massa saker om både det ena och det andra. Tänk bara på alla stora civilisationer som gått under! Något som hade varit fantastiskt att se skulle vara att se hur statyerna på Påskön kom på plats t ex.
  3. Vad värdesätter du mest hos vänner?
    Jag har svårt att sätta fingret på annat än det gamla klyschiga ”om du vill ha en vän måste du själv vara en”. Ömsesidigt intresse och omsorg, alltså. Öppenhet. Mina vänner behöver varken tycka eller tänka som jag själv. Jag gillar djupa diskussioner.
  4. Finns det något folk ofta missuppfattar om dig?
    Det här är så svårt för mig att svara på, för jag har ingen aning om hur folk pratar om mig bakom ryggen. Att jag är bossig är ju ingen missuppfattning. Jag jobbar ständigt på att inte ta storasyster-lärare-befälet i nya situationer. Jag har hört att det känns oväntat att jag är en prokrastinerare, att jag skjuter upp saker och ting. Och för folk som kände min mamma får jag ofta ett likhetstecken mellan henne och mig, men även om våra kärnpersonligheter är väldigt lika finns det mycket i henne som jag inte känner igen mig i.
  5. Vad betyder lycka för dig?
    Detta kräver en hel uppsats. Jag har definitivt ändrat uppfattning sedan jag började jobba som samtalsterapeut. Det som folk allmänt ser som lycka är egentligen förnöjsamhet, att vara nöjd med situationen. Det mesta i livet är bara transportsträcka. Lycka kan vara små stunder av extra glitter. Detta behöver många jobba på att upptäcka och lära sig praktisera. Själv är jag idag mycket mer ”sinnlig” än då jag var yngre. Jag tar mig tid att njuta av olika upplevelser och hastar inte igenom livet lika mycket längre. Jag är därför mycket lyckligare idag än som yngre.
  6. Om du fick byta namn, vad skulle du heta då?
    Jag kallas Monna av familjen och tyckte det var jättejobbigt att växa upp utan mellannamn. Mitt leknamn som barn var alltid Elisabeth (och jag skulle kallas för Lisa), så familjen tyckte att jag skulle fira min femtioårsdag med att lägga till just Monna eller Elisabeth i mina officiella papper. Jag tyckte dock att det kändes onödigt krångligt, men gillar tanken att det går att fixa om jag verkligen skulle vilja.
  7. Pizza, hamburgare eller sushi – vad skulle du välja att äta för resten av livet?
    Sushi, alla dagar. Mums.
  8. Tror du på att ge folk en andra chans?
    Utan tvekan! Vi är bara människor och gör alla fel. Förlåtelse är verkligen något som fler borde praktisera.
  9. Vilken är din favoritlåt just nu?
    All härlig julmusik som jag inte tröttnat på än.
  10. Vad är din favoritmat just nu?
    Det jag längtar mest till är skinkmackan på kvällen före julafton, men jag vet också att jag snart tröttnar på samma skinka.
  11. Vad gör du helst när du är ensam?
    Stickar, skriver, läser, rotar i trädgården, pysslar – jag älskar att hänga med människor, men är aldrig någonsin sysslolös då jag är ensam. En stund jag särskilt uppskattar att vara ensam är i bilen då jag lyssnar på musik på hög volym.
  12. Om du bara fick beskriva dig själv med tre ord, vilka skulle det vara?
    Omtänksam, nöjd och generös om jag får välja mina tre bästa egenskaper. Uppskjutande, bossig och negativ om jag måste välja de sämsta tre.

”Mina” berg, de som jag saknar så ibland…

6 thoughts on “Annas tolv frågor.

    • Det är verkligen bra för en själv att ställa denna typ av frågor ibland. Det kan röra till lite i sådant som blivit slentrian och ge ny skjuts, eller en stunds tacksamhet över att saker är som de är. Tack igen, det var en rolig blandning på frågorna! Kram.

  1. Intressanta frågor! Det där med var man skulle vilja bo är svårt. Det finns många fina platser i världen, men att bo där är ju en helt annan sak. Särskilt när släkt och vänner finns i Sverige. Av den anledningen skulle jag kanske välja något land i Europa tror jag.

    • Ja, precis! Vi har ju bott i USA i tre omgångar och har då fått bygga upp nya sociala nätverk från grunden. Det har varit så roligt och spännande, men eftersom jag verkligen älskar att hänga med släkt och vänner så har det också inneburit en hel del saknad. Vi har ju lika långt till Norrland som till Italien härifrån, så Europa funkar bra!

  2. Hej Monna! Kul att du hängde på! Alltid roligt att få lära känna kloka kvinnor lite mer! Sushi alla dagar här också, så gott! Haha visst är det lustigt, första tuggan på den ljumma julskinkan med lite senap är galet gott! Sen vill man bara bli av med julskinkan! Förstår saknaden av de snöklädda bergen… tjusiga! Utah för mig är mormoner… jobbade du som aupair eller bodde du där med din familj? Nu blev jag ännu mer nyfiken på dig! Nya Zeeland och Australien skulle jag gärna vilja besöka.

    Fin tredje advent och KRAM till dig! Anna

    • ❤️❤️❤️ Kram!

      Edit: Ville bara testa att det gick att få bort kommentaren från skräpposten, därmed det korta svaret. Jaaa, precis den smaken. Lite ljum skinka på knäckebröd för min del, någon god senap och inte för tjockt med kött. Det kan jag verkligen njuta av. Sedan kommer mina gamla vegetariantakter igång och skinkan blir inte lika läcker då den hamnat i kylen. (Fast att äta ”skink-kålrot” och låtsas att det skulle vara något slags substitut till skinka gör jag aldrig igen.)

      Utah hann vi prata om. Vi har en av makens systrar i Australien och en i Nya Zeeland och trots det har vi aldrig hälsat på. Jag brevväxlade med en kille i Nya Zeeland i tonåren just för att detta land fascinerade mig så! I vuxen ålder ännu mer, förutom den långa, långa resan dit.

      Tack för att du inte gav upp på mig. Kram!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *