Sommaren har varit lång och fortsätter, men nu under andra former. Häromdagen tog jag mig äntligen tid att sätta mig med ett av alla projekt jag har planerat för detta år genom mitt årsord HEMSLÖJD. Mönstret till texten ritade jag till när vår äldsta dotter skulle få en egen födelsedagsduk till sin familj. Duken köpte jag på Pingstkyrkans secondhand för en billig peng för att just pimpa den till födelsedagsduk. Bomullsgarnet i perfekt matchning till den mörkaste färgen i de söta rosorna hade jag i gömmorna. Nu återstår att pressa duken och kanske till och med stärka den som man gjorde ”förr i tiden”. Roligast hade varit om jag hade hittat en bricka som passade perfekt i storlek. Vi får väl se om det är möjligt! Hur nödvändigt är det att ha en duk som bara används på födelsedagar? Om du frågar mig så hänger naturligtvis inte livet på det, men nog blir det roligare med små traditioner och detaljer som gör att man känner trygghet i en värld som ständigt snurrar på och bjuder på obehagliga överraskningar. Dessutom tycker jag att det är otroligt värdefullt att bevara det jobb som någon lagt på ett så vackert och välgjort konsthantverk. Sådana pilliga korsstygn och vackra fållar snyter man inte ur näsan precis.