Igår satt jag i arbetsrummet med öppet fönster då jag hörde en bildörr slå igen och grannen körde iväg. Hon är lärare och hade sin första jobbdag efter sommarlovet/semestern. Eftersom jag inte längre har någon anknytning till skolvärlden får jag hänga upp höstterminen på någon annan. Bildörren fick helt enkelt bli startskottet för sensommaren! Det märks på alla sätt och vis nu. Luften är högre, kvällar och morgnar är svalare och vi är inne i skördetiden, åtminstone här hemma. Förra året testade jag att frysa in tomater hela efter att ha rensat bort grenfästet. Det funkar utmärkt! Bara att ta ut de tomater man behöver, hälla över hett vatten, skala och hacka det frusna fruktköttet. Det tar lång tid och är kletigt att konservera. Å andra sidan är det känsligt att vara beroende av att vi inte får några längre eluppehåll som härom vintern då det var så mycket jox med elektriciteten här ute på ön. Torkapparaten har fått vara igång och nu ska jag mala hela Anaheim-chilisar i mixern till en smarrig smakförstärkare att använda hela vintern. Maken kom hem igår efter två jobbrundor och en fjällvandring. Han hade plockat med sig äpplen hem från Mörtfors, så de ska tas omhand. Tur att någon får äpplen att räkna med! Vårt Ingrid Marie-träd har visserligen frukt i år till skillnad från de senaste åren, men de är pyttesmå.

Rabatterna har ändrat form och fason. Det blommar fortfarande överallt, men eftersom jag inte har vattnat extra där den senaste månaden är det kanske lite skräpigare än det hade behövt vara. Jag kan dock plocka in härliga buketter fortfarande och njuter verkligen! Trots mjöldagg på luktärterna finns till och med sådana kvar. Jag har väl aldrig haft så mycket luktisar! Ska se om det blir fina fröer att spara till nästa år, eller om jag ska ta det säkra före det osäkra och beställa finfröer från Cecilia Wingård igen.

För övrigt är symaskinen uppackad och igång igen. Japp, skördetid och sensommarvibbar gör mig glad och rätt produktiv emellanåt. Det finns alltid något att hitta på. Härligt!