Jag vet att det är dumdristigt att börja prata vår i februari, men jag vet vad jag kände när jag sa att våren var på väg. Jag vet också att varje år spelar naturen oss spratt genom att locka med sol och värme ena dagen och skoja till det med snöstorm nästa dag hela vägen fram till april någon gång. Jaja, så är det med det. Snön föll så vackert igår och jag orkade mig ut på en väldigt lugn promenad trots att jag inte varit på topp de senaste dagarna.

Det hjälpte inte att jag valde Sommarvägen, det var lika mycket snö åt det hållet. Jag påmindes om att jag ska göra rent de här skyltarna då vädret blir lite bättre. Riktigt sådär sunkiga behöver de faktiskt inte se ut.

Väl hemma igen började jag med att ta ut den här godingen på kissrunda eftersom jag ändå hade ytterkläder på mig. Hon är så fin, svägerskans familjs lilla ”bebis”. Det sägs att man inte ska förmänskliga djur, men hur kan man göra annat med en hund?! De kan vara så klipska, roliga och underfundiga – jag förstår uttrycket ”människans bästa vän”. Lillan började med att sitta här i fönstret och längta efter sin familj, men vi fick henne snart på andra tankar. Maken blev lekfarbror och jag blev mystant. Snart följde hon oss i hälarna som en liten skugga. Och så roligt hon hade då hon var ute i snön och lekte! Hon följde spår efter möss, fåglar och rådjur och gjorde krumbuktiga konsthopp som hade kunnat platsa på en cirkus.

Precis som en liten bebis som kan ha svårt att somna med en barnvakt var det lite svårt för Lillan att komma till ro. Hon insåg nog till slut att hon var trygg och kunde komma till vila. Det var så mysigt att ha henne på besök och hon får gärna komma tillbaka.

Framåt kvällen fick jag säga adjö till make och hund och bege mig ut i ruskvädret för en Educatiusintervju (Explorius har bytt namn). Förhoppningsvis får jag bli kontaktperson till två studenter i mitt upptagningsområde i höst. Igår intervjuade jag den första värdfamiljen på Aspö, en av de större öarna i vår skärgård som man bara kan ta sig till med bilfärja från Karlskrona eller egen båt. På ön finns ungefär 500 åretruntboende, men på somrarna mer än femfaldigas detta antal! Jag tror inte jag har varit där sedan jag gick på gymnasiet och hade glömt vilken fin ö det är. Det hade definitivt blivit en upplevelse för en japansk student att få bo där, så jag hoppas att allt ordnar sig också med skolplacering.