Tjat, tjat, tjat, jag älskar att sjunga i kör, jag älskar att hänga med folket i kören, jag älskar hur musiken rör mig, jag älskar att jag får fortsätta att lära mig, tjat, tjat, tjat.

Lagom till de hittills enda kalla och snöiga dagarna på den här sidan året var det dags att samlas på Skärva Herrgård för att börja slipa på Poulencs Stabat Mater och de andra Poulenc-styckena vi ska framföra på långfredagen. Kul att så många hade möjlighet att mötas upp! En hel del stannade även över natten, så vi satt och filosoferade tillsammans tills sent framåt natten. Det är roligt att vi rent åldersmässigt täcker åldrarna 20-60, men att det liksom inte märks. Det här är ett toppenbra sätt att lära känna varandra på. Jag hade fixat namnlappar och en speed-dejting-aktivitet för att ge alla en chans att få koll på varandra oavsett hur länge man sjungit i kören. Lärartakterna sitter i, hahaha! När jag kom hem nu i eftermiddag var jag helt slut och får nog gå och lägga mig trots att klockan inte är så mycket. Imorgon är det dags för högmässa. Det sista vi sjöng innan vi gick hem var Peace av Paul Mealor. Jag blev så rörd att jag inte ens kunde sjunga sista stycket trots att vi sjungit den så många gånger.