Tre år utan mamma.
Jag är mest uppfylld av tacksamhet idag. Tacksam över mina föräldrar, men också över den stora, fina familj som finns kvar. Från mitt håll, från makens håll. Ett nätverk av fina människor.
Igår nåddes vi av budskapet om att en familjefar hastigt avlidit. Så tragiskt. Tankarna om vad som kan göras rent praktiskt leder automatiskt åt vår situation 2017. Alla hanterar sorgen olika. Vissa behöver mycket stöd, andra behöver vara ifred. Sedan går tiden och det är omöjligt att ta hand om alla andras sorg. Ingen av oss kan bära allt som ryms i den på våra axlar. Vi kan dock visa att vi finns här och visa medkänsla. Det är inte nödvändigtvis stora åthävor som tröstar.
❤️
Tack Joanna!
Denna sorg och denna förlust som vi alla måste gå igenom men som
Är så svår att bära och att avlasta.
Min mamma har snart varit död i ett år om 12 dagar. Tiden går så fort.
Idag har jag kömpat med att varit stöd för en hel hoper anhöriga till en mycket sjuk man.
Många barn med respektive samt ytterligare ett stort antal bröder och brorsöner.
Så många frågor och så mycket hopp men så lite möjligheter 😞
Men så mycket kärlek ❤️
Sådana stunder som idag önskar jag att jag var mer religiös men innan mannen blev så mycket sämre tog han mina händer och
vi lyfte den om och om igen mot taket och han formade orden för ”Om Gud Vill” med respiratorslangen i munnen 🙏🏼
En otrolig man
Med en stor och nära familj.
Familjen är så värdefull för oss och särskilt i sådana stunder ❤️
Wow, vilken fin stund att få vara med om ändå. ❤️
Ja verkligen ❤️