Här går det undan! Tre böcker kvar och det känns som att tiden bokstavligen har galopperat de senaste veckorna. Det hade känts konstigt om inte någon av böckerna hade handlat om sådant som står nära mitt planttantshjärta, så jag blev extra glad över detta färgglada konstverk. Cecilia Wingårds Luktärt är utgiven av Blomstersafari, Cecilias eget bolag, 2018. Jag blev tipsad om henne av min syster. I juli håller Cecilia Wingård varje år en luktärtssafari och i år planerar jag att åka ner till Skåne för att njuta av luktärter som med all sannolikhet är synnerligen inspirerande.

Böcker som Luktärt är mina favoriter. Tänk att ha ett riktigt vackert och taktilt omslag med ett innehåll att komma tillbaka till om och om och om igen! Jag köpte boken i samband med att jag köpte luktärtsfröer i våras och har inte riktigt tagit mig tid att fördjupa mig i den förrän nu. Snabbkursen för luktärtsodlaren längst bak i boken har jag dock återkommit till flera gånger. Jag hörsammade inte rådet att gödsla riktigt mycket vid utplanteringen eftersom mitt gödsel är uppblandat med kutterspån (inte rekommenderat för luktärter). Det gjorde att jag fick mitt vanliga ”åh nej, nu är det kört”-ont-i-magen som jag så ofta får då det gäller odling. Alltså, jag inser att det är omöjligt att göra exakt rätt exakt hela tiden och att jag måste släppa på perfektionen om det ska vara roligt. Jag följde dock instruktionerna gällande sådden till punkt och pricka och kan konstatera att jag sannolikt därför lyckades mycket bra med det momentet. Imorgon ska jag gödsla alla mina luktisar med nässelvatten, så får vi se om de inte blir lite glada ändå.

Tillbaka till boken. Den är verkligen vacker och inbjudande! Fotografierna är ljuvliga, liksom Hanna Wendelbos mandalor. Texterna flyter lätt och det finns massor av information som känns viktig och nyttig. Jag hittar faktiskt bara ett enda fel i min snabb-djup-genomgång av Luktärt – ett dåligt utfört Photoshoparbete på insidan av pärmen. Nu ska jag så klart inte fokusera på det. Jag har en känsla av att denna bok kommer att vara en pärla som får följa med mig under många år. Jag är redan sugen på att utöka mitt bestånd av arter. Det mest revolutionerande jag fått lära mig såhär långt är att luktärtsfrön håller i eviga tider i frysen. Bara en sån sak! Vi får väl se om luktärterna blir en kortvarig passion, eller om intresset kommer att fördjupas med tiden.