Idag så gick jag med kalvarna i hagen…
… och det var något av det bästa jag gjort på länge. Vilken underbar eftermiddag vi fick i Stegeryd bland kalvar, kossor, komockor och vitsippor! Lägg till en och annan släkting och några vänner så har du en fin söndagskompott. Sabbatsro, det måste vara det att stå och klia en kalv i pannan och beundra avundsvärda ögonfransar samtidigt som vårsolen lyser från en klarblå himmel!
Vi kom hem senare än planerat och jag hann bara en av tre saker som jag absolut skulle göra ikväll. Varför blir det alltid så? Nu måste jag hoppa in i duschen och lämna ladugårdsdoften bakom mig. Eller borta i ladan. Några av minnena från dagen har jag dock lagt in här så du kan få dela dem med mig.
Jag kan aldrig träffa en ko utan att tänka på min svärmormor eller min svägerska. Det är nog deras rötter i den uppländska myllan som gjort dem svaga för de här godbitarna med svepande ögonfransar. Eller vad säger du, K?
Jag kan riktigt känna hur givande det var. Kossor, I love them!
Kan man göra annat? En av de söta kalvarna dansade förbi mig så glatt och skvätte lite extra med klövarna. Med tanke på hur lätt jag får blåmärken borde jag tänkt till, men det gjorde jag inte. Nu har jag ett blåmärke med diametern 10 cm på skenbenet (på fel ställe för att kallas lårkaka). Varje gång jag ser det de närmaste två månaderna kommer jag att komma ihåg denna underbara eftermiddag! 😉
Så underbart ❤️
Ja, verkligen! Du hade älskat det. Kossor! ❤️
Ja det var verkligen en höjdardag. Jag/vi funderar på vad vi kan bjuda med er på som är i samma nivå… Blir svårt 🙂
Här kör vi inte med tävling! Sällskapet är nivå nog. Jag är så glad att ni kunde följa med. Kram!
Ha ha! Inte för att tävla, utan bara för att det var så mysigt och jag gärna vill träffa er igen och ha lika mysigt :-)Kram <3
???