Idag är det den 26 april. Hur står det till med alla nyårslöften? Jag har inte träffat någon som har pratat om sådana på några månader eller hört sådana löften nämnas i någon typ av program. Själv försöker jag ”jobba” med mitt årsord FRÖJD med jämna mellanrum. Jag använder citationstecken, för visst låter det lite fånigt att jobba med ett ord? Sanningen är bara att det är just det jag gör. Igår skrev jag om resiliens, denna superkraft som vi alla kan bjuda in och bli bättre på om vi vill. När jag valde FRÖJD som årsord var jag inte säker på att det var något som faktiskt skulle gå att jobba med, men jag var villig att testa. Jag har ett fantastiskt liv, men jag kände att jag ville bjuda in mer glädje, mer skratt, mer öppenhet, mer lätthet, mindre mörker – jag önskade mig helt enkelt ett mer fröjdefullt liv! Något jag ville göra för att uppnå detta var att uppleva mer live-musik. Hur har det gått då? Tackar som frågar. Sådär. MEN, den här helgen har jag lyckat maxa musiken. På bilden här ovan ser du korister och orkestermedlemmar från Aurehøjs musikgymnasium i Danmark. De bjöd på en underbar eftermiddagskonsert som jag lyckades klämma in trots den där bristfälliga tiden. Jag jobbade helt enkelt med det och bestämde mig för att ägna några timmar åt att carpe diem… Så glad jag är att jag gjorde det. Alltså, jag och mina mjuka kanter… Mina tårar rann och hjärtat slog och jag klappade och tjoade. Vi var inte många i publiken, men vi som var där var minst sagt entusiastiska.
Vill du få en känsla för vilken typ av musik som spelades så har jag satt ihop en lista här. Arrangemangen var såklart annorlunda för de flesta av styckena, men det är rätt låtar. Roligast var ”Trollflöjten på fem minuter”, men eftersom jag inte hittade något sådant arrangemang så lade jag in lite Papageno.
Igår var det så dags för en konsert jag sett fram emot en längre tid. Några av mina körvänner, gamla och nuvarande, skulle vara med i Lars-Erik Larssons Förklädd gud. Jag älskar detta verk, jag älskar att sitta i publiken i Fredrikskyrkan, jag älskar att få ta in resultatet av duktiga musikers ansträngningar. Det blev så bra! Fredrik Gustavsson ledde, Anna Jeftas och Staffan Sundås körer Vox Aurora, Aspö kyrkokör och Vox Cantus sjöng, Karlskrona Orkesterförening spelade, ur-karlskroniterna Karin Thulemark och Johan Bogren var solister och Isa Löwenadler reciterade med bravur. Den här konserten var desto mer välbesökt – kyrkan var nästan full. Kul! Bonus blev Vilar glad i din famn, Klinga mina klockor och väl valda delar ur Frösöblomster. En och en halv timmes ren njutning (om det inte hade varit för de där 10 000-kronorsstolarna som inte är skapade för människorumpor)… 150 kronor – mindre än vad en sushi kostar nu för tiden. Jag hade betalat och gått idag igen om jag hade chansen, men idag fortsätter jag istället musikhelgen med barockkonsert i Amiralitetskyrkan. Ida Meidell, min favoritviolinist, har återigen satt ihop en ensemble och min gamla körkompis Erik som numera är kyrkomusiker i Amiralitetet står för ansvaret. Det blir med stor sannolikhet en njutbar stund med toner från Roman och Händel.
För övrigt förväntade jag mig inte mycket tulpanfröjd i år pga olyckliga omständigheter, men varför hänga läpp för ovissa framtida dagar om man istället kan njuta av idag?! Och idag HAR jag tulpaner! Tänk vad livet har att bjuda på om vi bjuder in det till dans!
4 kommentarer
SÅ härligt. Musik i kyrkor är lika med fröjd! Nästa alltid är det jättevackert och jag blir lätt rörd till tårar i dessa sammanhang. Jag ska se till att få in lite mer live-musik i mitt liv!
Ja, så är det sannerligen. Jag rördes mest av ungdomarna i fredags, men briljansen i barockorkesterns instrumenthantering fyllde mig av något annat. Förundran? Det var så härligt att sitta där och tänka att det lät som det måste ha låtit i kyrkor runt världen för trehundra år sedan… Jag kan verkligen rekommendera en live-musik-boost!
Förklädd Gud, detta helt underbara verk! Har aldrig hört det live. Det står på min bucket list.
Jo men jobba med kan man ju använda, liksom som man kan säga i skolsammanhang för mindre barn ”vi jobbar med skärgården nu”!
Jag tog mig tid att ta mig till Dalby kyrka och Iona-mässa, ett nytt begrepp för mig. Satt där i denna kyrka vars byggnad påbörjades 1060 och tänkte att här har människor firat gudstjänst i nästan tusen år! Och varje gång de kommit ut från kyrkan har de blickat ut över slätten på samma sätt. Eller, de har kunnat göra det i alla fall, många gånger har de väl haft nog av sina bekymmer och tankar.
Du får matcha Förklädd gud med en av dina Sverige-resor! Hoppas att du får anledning att bocka av denna punkt från din Bucket list. Verkligen härlig musik, men det är också helheten med recitatör och solister som gör det väldigt levande.
Ja, du har helt rätt angående jobba! Och det är det naturligaste när jag ska försöka hitta ett sätt att närma mig detta arbete med mina ord.
Jag älskar att känna mig sammanlänkad med människor som gått före mig. Att befinna mig i gamla byggnader, besöka platser som agerat mötesplats för människor i tusentals år. besöka släktgårdar och byar där mina förföräldrar uppehållit sig… Förstår att du fick en mycket fin upplevelse i Dalby. Sjöng de John Bells sånger och gjorde de det isåfall på svenska?