Det ena du vill…
Häromdagen kom min lillasyster hem med en spettekaka till far. Det är nästan det bästa han vet, tillsammans med liljekonvaljer och skumbananer som han också fått i gåva de senaste veckorna. Själv tycker jag nog att både spettekaka, liljekonvaljer och skumbananer är rätt okej, men mina preferenser ser annorlunda ut. Hade någon kommit med ett sådant paket till mig hade jag säkert blivit tacksam, men också önskat något annat. Det är konstigt, det där.
Mina tankar har det senaste halvåret handlat väldigt mycket om önskan ställt mot behov och att komma ifrån känslan av ”Det ena du vill, det andra du skall, så plägar det gå i dylika fall”, drottning Kristinas bevingade ord. Ebba Brahes ”Jag är förnöjd med lotten min och tackar Gud för nåden sin” gillar jag mycket bättre och hoppas att jag en dag kan komma dit på något vis.
Är det drottning Kristinas citat?! Det har använts i hela mammas barndom som uppfostringsmetod, och nog har jag också hört det. Så många föräldralösa citat det finns, som rätt person inte får heder av. Glad att du har en pappa.
Ja, nu ska det i sanning sägas att det inte finns några garantier för att orden kom från drottning Kristina, men det ryktas så. Det är väl inte direkt det första citat som kommit på avvägar mellan mun och öra, men nog har uttryck större chans att överleva om det finns en spännande historia bakom…