31 jan

Snö.

Jag fick med mig äldsta dottern på snöpromenad. När vi kom hem ställde jag mig och skottade hela uppfarten på 5-10 cm blötsnö. Du kan ju gissa vem som knappt kommer att kunna röra sig i morgon. Hjälp! Det blir till att ta ett långt, varmt bad i kväll för att åtminstone försöka lura musklerna till att slappna av lite. Laleh verkar ha ett lite annorlunda förhållande till Snö än vad jag har. Hennes vackra sång kanske passar en januaridag som denna.

30_1

Min väninna matar det här paret varje dag. De är så söta…

30_2

Magiskt vackert, men kanske inte helt lätt att få magin att fastna på ett fotografi.

30_3

Vår fina 17-åring! Hon såg ut som en dränkt katt när vi hade promenerat färdigt, men så här i början av promenaden var håret fortfarande någorlunda torrt och glasögonen inte särskilt immiga.

30_4

Will’s Pit Stop, det första landmärke jag lärde mig då vi hade flyttat hit. Jag har aldrig någonsin handlat något i macken, men jag har tankat där en gång på 3,5 år. Jag har däremot, medvetet eller omedvetet, tagit sikte på skylten otaliga gånger.

30_5

Trappor i natursten får mitt hjärta att klappa lite extra. Grannen som har den här på sin tomt är jag lite avis på.

30_6

Fin. Hon trodde väl att hon skulle få ett äpple eller något. Jag kände mig lite rutten då jag inte hade något att erbjuda.

30_7

Någon håller på att bygga ett något annorlunda hus en bit härifrån. Jag är väldigt nyfiken på hur det kommer att se ut då det är färdigt. Just nu ser det lite lustigt ut. Modernt? Mörkt? Vet inte riktigt vad man kallar den här stilen. Kubistisk? Jag har i många år husdrömt lite sådär lagom. Gammalt, renoverat hus målat i Falu rödfärg. Funkishus, praktiskt och fyrkantigt precis som jag. Höga tak och dragiga trägolv. Modernt. Efter några timmars skottning brukar jag ofta tänka ”man borde bo i en hyreslägenhet”. Tyvärr kan man inte få allt man vill ha, så det är ingen idé att gräva ner sig i sådana tankar. Peace!

2 thoughts on “Snö.

  1. Hyreslägenhet har dykt upp i mitt huvud också många gånger sedan vi flyttade ut på landet till ett 1800-talshus 😉 Värst var när det låg en död råtta i toalettstolen, och jag insåg det e f t e r att jag hade satt mig ned… Eller när det låg en så kallad svinhusråtta, 30 cm lång utan svans, i sadelkammaren. Katten hade tagit död på den och lämnat den där, för mig att bära ut på en spade. Usch… bara tanken på vikten på spaden… brr! Eller när vi hade en orm i huset. Det var nog det värsta. Nu var det länge sedan sist jag tänkte på lägenhet, jag har kanske blivit härdad. Peppar, peppar…

    • Burr! Jag är inte ens särskilt känslig för kryp av något slag (tycker inte om kackerlackor, det erkänner jag), men jag rös ändå till när jag läste om dina bo-på-landet-äventyr! Uff. Är det inte vissa tider som är mer idylliska och andra som känns tuffare? När det är mycket snö att skotta tycker jag att det är jobbigt att bo i hus, eller när tre maskiner går sönder inom loppet av ett par veckor (något som har hänt flera gånger), men för det mesta gillar jag att bo lite för mig själv.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *