För ett tag sedan skrev jag inlägget ”Ombyggnad pågår” och liknade mig själv vid en byggarbetsplats. Igår fick jag en poddlänk av min psykologsyrra. Vad handlade den om? Jo, ”Dags att sluta se på oss själva som konstanta renoveringsobjekt?”, i och för sig med kompletteringen ”Varför vår ständiga jakt efter att bli lyckligare i sig blir en lyckofälla”, vilket inte alls var min utgångspunkt. Jag pratade om en allmän personlighetsutveckling som pågår genom livet och gillar bilden av en uppbyggnadsfas som kanske, kanske inte följs av utbyggnad eller renovering. Hur som helst så är poddavsnittet väl värt att lyssna på. Det rimmar väl med mina tankar på att acceptans är ett mycket bra förhållningssätt till en hel del som känns jobbigt i livet och att mycket i vardagen, familjelivet och arbetslivet faktiskt inte är särskilt glammigt. Att se på allt som ska göras som ”jobbigt” är ett enkelt sätt att sätta krokben på sig själv. Må din dag fyllas av små stunder av förnöjsamhet, eller kanske till och med lite glitter!
Funderar du ibland över tid som kan ägnas åt annat än att göra det absolut nödvändigaste? Här i västvärlden lider vi varken brist på mat, vatten eller husrum. Istället skriker folket efter TID. Trots det har vi nog aldrig haft så mycket tid över till annat än att bara överleva. Jag har många fritidsintressen, allt för många för att ha tid att fokusera på alla samtidigt. Att samla på förslag på trevliga hobbyer kostar dock ingenting och jag förundras ständigt över folks uppfinningsrikedom! Här har du ett gäng som jag själv hade kunnat tänka gräva ner mig i om jag inte redan hade famnen full av härliga fritidsintressen:
legobygge
parkour
bygga pennor
göra tårtor
bokbinderi
klippklättring
sy olika landskapssömmar
träsnideri
filta
svarva
borstbinderi
filateli
guldskinnsbroderi
tälja
origami
astronomi
samla på XYZ
luftakrobatik
stångdans
skriva musik
förädla växter
uppfinna brädspel
bågskytte
glasblåsning
blyinfattat glas
sidenmåleri
smide
skinnsömnad
karate
stöpa ljus
Ja, alltså, jag måste hia mig. Har du någon hobby som är lite speciell och som inte många andra sysslar med? Letar du efter något meningsfullt att fylla din fritid med?
Hur hittar man ”den rätte”? Dagen till ära har jag sammanställt ett gäng intressanta tips från personer som är eller har varit i långvariga relationer. De har samlats in under lång tid. Vilka rättigheter och skyldigheter har parterna i ett äktenskap eller motsvarande? Finns det några röda flaggor som signalerar fara? Går det att föregå problem genom att utföra arbete innan dessa uppkommer? Du får ta tipsen för vad de är: helt privata uttalanden, oftast med mycket subjektiv botten som bygger på bra eller dåliga erfarenheter. Somliga är skämtsamma, andra uttryckta med stor eftertänksamhet. Har du något bra tips eller kommentar så dela gärna med dig!
välj rätt från början
tro inte att det finns någon som är perfekt, det är ju knappast du själv heller
var vaksam på detaljer som hur han behandlar sin mamma och hur han tilltalar dig då han inte är helt skärpt
akta dig för finskor (från Finland, alltså)
passion går över, men utan någon attraktion blir det tungrott i längden
se till att styra upp den gemensamma ekonomin tidigt i relationen
kör inte över din partner i sådant som du tror att du kan bäst, även om du faktiskt är bäst
se till att odla egna intressen och egna vänskaper vid sidan av de du delar med din partner
lathet går inte att bota, det är en livsstil
man måste välja varandra om och om och om igen
var uppmärksam på om din partner har psykiska problem och om du kan hantera dem
tro aldrig att en annan person kan göra ditt liv perfekt, med fler personer inblandade blir det alltid mer komplicerat
erfarenhet kan vara både av godo och av ondo, det är svårare att hitta någon du blir nöjd med ju fler partners du går igenom
hitta en person som får dig att känna dig trygg
det är lättare att leva med någon som delar dina viktigaste värderingar
psykiskt misshandel, fysisk misshandel och svartsjuka – dessa tre ska inte finnas i en kärleksfull relation
gå inte över bron efter vatten
”Why are there no good men left?” ”Because they’re still in the friend corner, where you put them.”
om du vill ha en vän måste du själv vara en
ingen partner kan läsa tankar
mata varandras drömmar
grannens gräsmatta kanske ser grönare ut för att han har gödslat den och tagit väl hand om den, prova att göra detsamma om du är missnöjd innan du köper nytt hus
fler kvinnor än män är missnöjda med sina äktenskap, det säger väl allt
par som ser sig själva som ett team verkar bli lyckligare
vi är väl inte de enda som har städat oss till skilsmässa
kompromissen – alla lyckliga pars bästa vän
när man slutar titta varandra i ögonen går det snabbt utför
Min syster ville veta om jag hade tips på sådant jag använder just nu och bad mig lägga upp dem här i bloggen för att samla allt på samma ställe.
Här blir det högt och lågt! Jag gillar trygghet, sammalika som alltid, vardag och favoriter som alltid levererar. Jag är å andra sidan sämst på att vara äventyrlig och testa en massa nya grejer för att det kanske finns något bättre där bortom vardagligheten. Om du är som jag kanske du i alla fall kan våga testa något som många andra gillar och rekommenderar. Dessa är några sådana guldkorn som jag plockat på mig genom åren och som jag verkligen gillar. Det som är bra med favoriter är att man kan hålla spaning efter när det kommer ett specialerbjudande så man inte behöver köpa dyrt när produkten tar slut.
Inte för att Isabella Löwengrip är någon favorit, men hennes märke har en riktigt bra deodorant. Jag gillar bäst Count on me, men gillar de andra också. Tyvärr innehåller denna deo aluminum chlorohydrate , så mest använder jag…
Mitt bästa läppbalsam/armbågscreme/torra knogar-borttrollare är detta allroundbalsam från Laponie. Ibland får jag bivaxläppvalla som min syster gjort själv som också är fantastisk, men jag har alltid denna burk hemma.
Clean It Zero Cleansing Balm är en lite nyare favorit som jag fick tips om för några månader sedan. Det är en slags oljig creme som masseras in på fuktad hy och som trollar bort varenda rest makeup, som är lätt att skölja bort och som lämnar huden mjuk och återfuktad.
Efter kvällsrengöring brukar jag smörja in mig med den klassiska Niveacremen (ej på bilden). Den funkar fantastiskt nu när jag är lite äldre och har torrare hy och prismässigt slår den alla andra liknande produkter. (Kanske borde jag dock använda något mer liknande Laponie- eller c/o Gerd-motsvarigheterna som innehåller mer naturliga ingredienser.) Jag använder den aldrig på morgonen då den är så fet, men då räcker det åtminstone för mig att smörja in mig med något solskydd eller en lite färgad cc-creme.
En av mina ”guilty pleasures” är läppvallor av olika slag. Läppstift äter jag bara upp. Jag försöker med jämna mellanrum, men läppstift verkar inte vara gjorda för mina läppar som bara blir torra eller släpper ut färgen utanför själva läpparna. Läppglans däremot, det är min grej! Jag vill att de ska hålla länge och vara mjukgörande. Clarins har några bra sorter, men mesta favoriten framåt våren är Buxom Full-On Plumping Lip Cream White Russian. Vårig färg och så sticker den lite i läpparna och det gillar jag.
Från ”skönhet” till något helt annat. Toapapper och hushållspapper finns det hur många dåliga som helst. Det finns dock två sorter som vi gillar riktigt mycket här hemma. Det gäller att hålla ögonen öppna efter när Willys (hushållspapper) och ICA (toapapper) har sina specialerbjudanden så förrådet kan fyllas på. Riktigt bra hushållspapper i perforerade halvark och toapapper som inte smular sönder då man torkar sig känns självklart, men det är det tydligen inte. Det finns även de där superdryga hushållspappren som är tunna och som man bara drar av så stor bit man behöver, men de har långt sämre uppsugningsförmåga än min favorit.
Det här var kanske en lite märklig mix av grejer, men så fick det bli. Bara bra grejer!
Häromdagen såg jag ett inlägg min gamla granne från USA hade skrivit på Facebook. Hon lade ut en enkel fråga. ”Letar efter vad som funkat för tonåringar med insomna. Vi har provat terapi, medicin, hon har en rutin gällande sänggåendet och ’det gamla vanliga’ som melatonin.” Två dagar och 209 kommentarer senare satt jag helt förbluffad över hur många som verkar ha sömnsvårigheter, och hur många tips som hade skakats fram. Jag tänkte genast att jag måste samla dem på ett ställe för alla som behöver, så varsågod:
melatonin kan bidra till depression och letargi samt visar på demensproblematik vid längre användning, ska endast användas under korta perioder
ashwaganda funkar
magnesium är magiskt (men fel sort kan orsaka magproblem)
stiga upp innan klockan sju på morgonen och ta en kort promenad återställer systemet
smält kakaopasta med kokosmjölk och några dadlar mixas till lugnande dryck att inta innan sänggående
aminosyror som GABA och 5htp kan reglera dopaminet
konsistenta sängtider är A och O
varma bad med aromaterapioljor innan sänggående
sömngummibjörnar utan melatonin
marijuana (Alltså, ”hjälp till min tonåring”?!)
kolla så den sömnlösa inte lider av kronisk inflammation då detta inverkar starkt menligt på sömnen
ångestdämpande dagboksdump innan sömngående (skriv ner allt du är orolig för innan du går och lägger dig så du inte tar med oron ner i sängen)
många som har problem med trånga luftvägar får sömnsvårigheter, kolla om detta behöver åtgärdas
du får bara stanna i sängen så länge som du tror att du sover, så tror du att du sover i fem timmar får du bara ligga i sängen i fem timmar, tiden utökas sedan lite i taget
om du inte har somnat inom femton minuter måste du gå upp och göra något tråkigt så sängen inte triggar ångest
värm upp sängen med elfilt, men sov i ett svalt rum
Ps: Möjligtvis känner du dig ännu mer förvirrad nu, ungefär som jag. Det som de allra flesta verkar ha gemensamt är illafall att melatonin inte är bra att ta under längre perioder och att magnesium verkligen har förbättrat mångas sömn.
Igår var dagen grå och ämlig, ungefär som jag. Det blev kallare och kallare ju längre dagen framsteg och jag är glad att jag åtminstone tog mig ut en runda trots att jag helst av allt bara hade kurat ihop mig hela dagen. Jobb skulle göras, mat skulle lagas, strumpor skulle stickas och garderoben skulle rensas ut. När jag kom in i badrummet och såg denna scen fick jag drömma lite om mina berg och hur glad jag var över att vi ändå fick lite snö denna vinter. Ämligheten mjukades upp lite i kanterna. Att inte riktigt vara nöjd avsett vad som händer, det verkar vara standardläget för en stor del av mänskligheten. Jag vill faktiskt inte vara del av denna. Jag vet att min syster som hade en yrkesposition med medarbetaransvar verkligen störde sig på detta fenomen. Syrran är problemlösare. Uttrycker någon ett problem ser hon till att fixa en grej, ett möte, en artikel eller vad det nu kan vara för att hjälpa till att lösa det. När hon agerade på detta sätt i sin position upptäckte hon att somliga helt enkelt har som status quo att gnälla. När hon fixade de uttryckta problemen var det fel på något annat vis, det fanns liksom inget sätt att vinna. Hennes upplevelser har påmint mig om vikten av att inte vara en sådan oskön person, varken inför mig själv eller andra. Där kommer tacksamheten in som en riddare i skinande rustning! Alltid lika hjälpsam.
Nästa vecka börjar min man sin årliga början på året-fasta. Jag kommer delvis att haka på, så det gäller att plocka in sådant som man är sugen på innan dess. Igår tänkte jag att hemlagad mac n cheese var precis en sådan rätt. Nu ser det verkligen inte läckert ut på något vis, men mmmmmmm. Perfektion! Vi har så mycket ost kvar efter julen, så jag tog en bit cheddarost och rev ner. Vitlökspulvret gör hela skillnaden tillsammans med valet av ost, precis som klicken med crème fraîche. Det funkar perfekt med glutenfri pasta och Maizenaredning, men är man laktosintolerant är kanske inte detta bästa rätten att glufsa i sig som tröstmat. En person av ordning hade säkert bara använt vanliga makaroner, men man tager vad man haver. Det är bara att göra en vanlig ostsås, tricket är att inte koka bechamelen tjock. Jag hoppas du kan läsa engelska, då är det bara att följa länken här ovan. Proportionerna är annars 2 msk smör, 2 msk mjöl enligt preferens, 1/2 tsk salt, 1/4 tsk vitlökspulver, 2,4 dl mjölk, 0,6 dl crème fraîche, knappt 5 dl riven ost. Mums, mums.
Kvällen ägnade jag åt soffläge med stickning. Resten av familjen fick hemstickade sockor i julklapp, men jag hann inte med maken. Det fixar jag nu i efterhand. Den här gången testar jag en modell där resåren går ner över hälen. Ser snyggt ut, får se om det blir skönt. Garnet är tunt och jämt, så stickningen ser levande ut. Att sitta och sticka sockor på stickor 3 är ett evighetsjobb i jämförelse med sockor i tjockare garn, men dessa är mycket bekvämare att ha på sig i skor. Ja, och det var den dagen.
Det är dagen efter dagen efter den fest som jag verkligen ville skulle bli lyckad för alla inblandade. Inte för att jag inte brukar ha den ambitionen, men den här gången kändes det ändå lite extra viktigt. 3/4 av våra amerikanska kusiner och deras familjer var på besök, och ett gäng andra amerikaner varav några aldrig ens varit utanför USA:s gränser. Förutom detta rätt stora gäng var vi ”de gamla vanliga” (några av mina syskon med familjer och ett gäng vänner) och när jag hade räknat in alla som blev kvar efter sjukdoms- och ”måste hämta familjen på flygplatsen”-bortfall blev vi 56 personer kvar. För att få en sådan operation att funka finns det en hel del att tänka på innan själva festen och av festdeltagarna krävs en del hjälp och socialt ansvar om man som vi inte tar hjälp utifrån.
Själv stod jag i köket hela dagen innan för att baka pajer och tårtbottnar och koka ägg. Mot slutet slöt syrran och min kusins fru upp för att skrubba alla potatisar. De fick bästa placeringen rakt på köksgolvet, men jag bjöd dem i alla fall på varsin kudde att sitta på.
Själva dagen var typ det bästa att få krama om brorsonen som varit borta i två år! Hans familj hade dagen innan varit i Köpenhamn och plockat upp honom på flygplatsen och sedan hade det hunnits med att skivas kassler, ugnsbakas kyckling och göras potatisgratänger och Janssons. Intensivt! Hur som helst skulle trädgården göras lite fin och festlig, en nog så viktig detalj för att en fest ska bli extra trevlig. Blomsterarrangemangen var i vanlig ordning fenomenala och skapade av syrran som fått hjälp att fixa blommor av vår kusins dotter. Tyvärr har jag bilderna på dem i kameran och överföringskontakten funkar inte som den ska.
Frallor ska ätas nybakade, så en av kusinerna och syrran rullade och flätade så det stod härliga till medan trädgården iordningställdes. Ingen skulle behöva få för lite bröd! Det blev sååå många frallor, och de flesta gick åt under dagen.
Alltså, det här midsommarbrödet var nog det vackraste hittills. Med små medel blev midsommarstången i deg levande. Vallmofrön och blåklint fick dekorera ringarna. Fint, va?
Några av alla amerikaner fick ansvar att klä midsommarstången och det gjorde de med den äran!
Stången blev jättefin och stod klar lagom tills att det var dags att äta.
Tips! Om du kan så undvik papperstallrikar även om det är en typisk papperstallriksfest. Det blir lite extrajobb, men finns det diskmaskin så är det väl värt att få äta på en riktig tallrik. Särskilt som på en sådan här fest där många fick sitta på marken på filtar. Alla har väl haft upplevelsen där papperstallriken viker sig och häller ut innehållet på finkläderna…
Maken och kusinens man hade fixat årets skyddstak till det stora bordet. Mat utomhus behöver skyddas från vädernycker, både sol och regn, och flygfän. Flygfäna är det svåraste att hantera, men de kommer alltid att vara närvarande då det är dags för fest. Vi har en kylbricka till kött och Bregott som inköptes på Maxi för några år sedan, och har man hanterat maten ansvarsfullt innan hinner den inte bli dålig på tiden det tar att ha en normal sittning. I vanlig ordning var brödet och äggen mest populära, men det var roligt att se att det mesta var rätt beräknat.
Årets dans runt midsommarstången blev ännu roligare än förra året. Det är så kul när alla är med! Amerikanerna hade fått text och musik i förväg. Jag tror inte så många hade övat, men de hängde med bra ändå och de som redan kunde klämde i ordentligt. Efter dansen var det dags för dessertbord. Tårta, snacks och godis fanns det också gott om. Hemgjord bål av saft, bubbelvatten (det blir många flaskor att bubbla innan dessa glasbehållare är fyllda, haha), is, chokladmynta, citronskivor, rabarber, jordgubbar, citronmeliss – dekorera och smaksätt med vad du har. Det blir både fint och gott! Syrran hade instruerat vår kusin, som är jätteduktig på att baka och laga mat, hur man gör en prinsesstårta. Alla var mycket nöjda med resultatet och nu kan hon åka hem och föra denna tradition vidare till sina barn.
De lite yngre barnen och en del av de vuxna var mer intresserade av att bada vid stranden än att leka, men de leksugna var ändå en stor skara. Maken hade förberett några klassiska midsommarlekar som stövelkastning, äta godissnöre utan att hålla i, sked- och potatisstafett, något slags komprimerad kubb, säckhoppning och inte minst…
… irländsk julafton. Jag vet inte varför det är så himla roligt, det bara är det. Det sprangs på sniskan och skrattades för fullt, precis som det ska vara.
Till denna dag tror jag inte jag har gjort någon riktig midsommarkrans. Jag har ansvar för köket, men jag njuter alltid av de vackra skapelser alla åstadkommer!
Syrran hade förberett en aktivitet där man skulle designa och skapa en klädsel inspirerad av en Sverigedräkt med hjälp av soppåsar, tygblommor, tejp och lite annat smått och gott. Det blev flera vackra skapelser, men mest precis blev den som prydde min kusin! Så roligt. Min svåger och syster (ej med den här gången) var lekansvariga på dotterns försenade bröllopsfest och hade där en familjefejd där brudens och brudgummens familjer skulle klä varsin brud under liknande premisser.
Här ser du skymten av en av de andra tjusiga skapelserna. Kul med tolkningar också!
Som det ska vara avslutades denna långa och härliga dag med en vacker Bredavikssolnedgång. Jag somnade gott, tacksam och glad över hur fin dagen blev. Det är härligt med hjälpsamma människor som tar socialt ansvar och som deltar genom att lyfta varandra på bästa sätt! Hoppfullt. Igår fortsatte helgen med ”släktträff” hemma hos min moster och morbror, så nu är det dags för lite återhämtning. Hoppas att även din midsommar blev bra och på det sätt som du ville och behövde.
En film med många Oscarsnomineringar:The Banshees of Inisherin. ”Gå in i filmen utan att läsa något om den och tala sedan om vad den handlar om”, sa min lillebror. Jag säger detsamma. Detta är en film som inte släpper taget om mig, av olika anledningar. Framför allt längtar jag tillbaka till Irland och till Aranöarna.
En film utanför finkulturens sfär:Top Gun Mavericks soundtrack gör mig glad och för mig tillbaka till åttiotalet. Somligt var bättre förr, men den här uppföljaren är riktigt, riktigt bra tycker jag som älskade Top Gun.
En film i kulturelitens skugga: När maken föreslog att vi skulle titta på Änkeman Jarl, en komedi av Vilhelm Moberg, var jag lite tveksam. Två timmar senare försökte jag analysera vad som hänt i filmvärlden sedan 1971 och vad som hänt med mänskligheten som gjort att vi hamnat där vi är idag. Nu är frågorna ännu fler. Däremot har jag ett nytt favorituttryck att ta till: ”Det äger sin riktighet.”
Senaste föreställningen jag var på: Jag må vara dimmig i hjärnan, men jag kommer faktiskt inte ihåg. Jag var ofta kulturell då vi bodde i Orem. Om konserter gillas var det Kulturskolan som stod för min senaste upplevelse. Jag blev rörd flera gånger och imponerades över hur duktiga de unga musikanterna var. Inte minst makens systerson som briljerade på trummorna!
En föreställning jag ser fram emot: Alltså, jag inser att jag behöver skärpa till mig gällande kulturen. Det är verkligen öken just nu! Denna lista fick mig att drömma mig bort och det här hade ju varit roligt… En dansföreställning där publiken får vara med och bestämma.
Konst som jag tänker extra mycket på just nu: Med jämna mellanrum går jag in på Sikö auktioner och drömmer mig bort. Här går det att fynda allt från fantastiska konstverk och hötorgskonst till oupptäckta pärlor.
Senaste låten jag lyssnade på repeat: Lalehs Framåt. Jag gillar hennes energi och är imponerad över hennes stora musikalitet, både den känslomässiga och den praktiska.
Mer musik som kulturhjärtat vurmar för: För min del är det nog Sara Parkman. Hennes musik fascinerar mig. Vi må stå långt ifrån varandra rent politiskt, men hennes musik väcker något i mig.
Tre ställen jag vill rekommendera:Tja, jag inser att denna lista fått mig att ryckas ur min lilla planttantsbubbla, så jag tänker här stort och större. Fast som blivande Världsarvsambassadör måste jag börja med Örlogsstaden Karlskrona. Det är verkligen vackert här, även om kulturutbudet är lite skralt. Det första som kom till mitt sinne var annars Zion National Park. Att bo i Utah hade definitivt sina fördelar, inte minst den storslagna naturen. Och eftersom det här inlägget nog var tänkt att ha ett kulturellt anslag måste jag ta upp en på riktigt gammal klassiker. Om någon månad åker dottern och svärsonen till Pompeji. Mitt besök där fick mig att teleporteras till en annan värld. Jag har sällan blivit så uppslukad av något.
Avslutningsvis tre favoritgrejer: Jag är ingen isbrytare, tyvärr. Min värld är rent fysiskt ganska liten. Självvalt så, ölivet där vi har nära till många i vår storfamilj ger en trygghet och ett lugn som både jag och maken uppskattar. (Med alla tre barnen i Stockholm skulle jag dock vilja åka dit lite mer ofta.) Samtidigt är jag en människa med stora känslor och mycket av allt. Jag älskar att fångas av musik som får hjärtat att darra, att känna stormbyar rensa mina tankar och se stor talang få ta plats. Däremot vill jag inte ha konstig konst, disharmonisk musik eller störiga föreställningar där alla verkar lida av hallucinationer.
Något av det finaste jag haft i mitt liv var musiken då barnen gick i Adolf Fredriks Musikklasser. Jag går gärna på deras konserter även fortsättningsvis och vill tipsa om deras konsertkalender.
Åbergs trädgård och café är ett självklart tips för dig som kommer åt det hållet. Så inspirerande miljö för planttanter, men även för folk som bara gillar vackra vyer och god mat. För övrigt vill jag påstå att dagens handelsträdgårdar många gånger tangerar kulturella upplevelser. Zetas är en välkänd vallfärdsort, men det finns många, många fler. (För övrigt har de just nu 50% rabatt på sina dahlior. Jag har inte plats för fler, men de har många fina sorter och det är absolut inte för sent att sätta dem i jorden än.)
Efter att länge ha längtat till att få uppleva Dalhalla blev det så möjligt förra året. Jag vill dit igen och igen och igen. Inte minst då First Aid Kit är där och spelar i augusti.
Det är fredag! Jag vaknade vid 6.30 av att det var ljust i sovrummet! Alla fyra basilikasorter har tagit fart och om allt går som det ska kommer vi att kunna skörda både chili och paprika i år! Körrepet igår var intensivt, men vi gör framsteg i Poulencs värld! Tja, jag skulle kunna fortsätta, men väljer att tagga ner lite. Här kommer i alla fall sådant som är värt utropstecken och festkänsla. Jag börjar med ett recept med potential som skulle passa utmärkt till fredagsfil! Här kommer det: ”The ultimate healthy homemade granola”. Jag får återkomma med recension och översättning av receptet om det visar sig att det är så gott som det låter.
Veckans bästa brevlådeskörd. Ett julkort som skickades från American Fork i USA den 16 december och ett fantastiskt konstkort föreställandes Gauguins Vahine no te miti som min syster köpt i Buenos Aires och skickat från Malmö.
Vår trappa är ett helt äventyr och kräver att man håller tungan rätt i mun både upp och ner, men även att man inte har artros i knäna eller lider av höjdrädsla. Jag älskar dock denna utsikt. Hallfönstret i norr är inte känt för att låta huset flöda av ljus, men är viktigt för att ge vårt hem den energi som jag älskar.
Sen är det väl ändå fantastiskt att trädgården redan har börjat bjuda på fräscha buketter? Blåbärsriset kommer förvisso från skogen, bara för att vara helt transparent. Bina har börjat vakna och är nog glada för de små vita klockorna som växer lite här och där runt omkring oss.
Möt Halte (Eller Halta?), vår enbente kaja som har kommit på dagliga besök åtminstone sedan november. Han har ett obrukbart ben, men tar sig ändå fram i världen. Han tillhör en flock, men kommer också på solobesök. Jag vet inte om det är så, men inbillar mig att han haft stor hjälp av maten som erbjudits under vintern. Det är trevligt med tamfåglar!
Det här är en påminnelse som jag lånade från en annan kvinna. I min ambition att leva klagomålsfritt ingår det även att ta ansvar och göra något åt sådant som faktiskt behöver åtgärdas. Det är en positiv effekt som jag inte riktigt tänkte på då jag drog igång fastan. Jag har rätt bra koll på båda sidorna, men tänkte att jag skulle ta mig en stund att få ner dem på papper.
På samma ställe som jag hämtade batteribilden hade någon publicerat denna lista över ”30 böcker som förändrar ditt liv”. Visst finns det många kloka ord bland dessa ”självhjälpsböckernas kungligheter”, men jag vill ändå påpeka att det inte finns en enda bok som kan förändra någons liv. Den förändringen kan man (dessvärre) bara göra själv. Att ha ambitionen att nå längre, göra bättre, utvecklas eller uppnå sin fulla potential ligger det inget fel i. Tvärtom tror jag att detta ger en extra dimension till livet oavsett om vi är OS-guldmedaljörer eller lever i någon typ av begränsande omständigheter som vi inte kan påverka. Här finns i alla fall många bra tips om sådant som människor generellt anser sig behöva förbättra. Med det avslutar jag årets rörigaste inlägg med lite fredagspepp:
Vill du höra världens vackraste röst berätta om en fantastisk kärleksberättelse? Då rekommenderar jag dig att lyssna då Astrid Lindgren berättar om sina föräldrar. (Klicka på länken så kommer du dit.) Så långt från dagens höga tempo, synen på kärlek och hur vi framför våra liv. Detta rör mig på djupet.
Igår kväll såg vi filmen CODA som handlar om Ruby som har vuxit upp med två döva föräldrar och en döv bror. Hon har blivit deras förlängda arm mot resten av världen. Ruby har en fantastisk röst, något som visar sig vara inte helt okomplicerat. En fin film om att bli vuxen och hitta sin egen väg, om kärlek, om engagemang, om vänskap och om en hel del annat.
Jag vet inte hur många gånger jag delat den här inspelningen, men idag måste jag göra det igen. Du väljer ju själv om du vill se på det och det hör helt enkelt hemma i det här inlägget.
