fira – Sida 21

Grattis min store lillebror!

15 augusti, 2015 4 kommentarer

Här sitter jag uppe fast klockan inte ens är fem på morgonen. Jag brukade vara en riktig morgonmänniska som faktiskt valde att gå upp jättetidigt, men den här gången beror det bara på jetlag. Hur som helst har jag hunnit uppdatera telefonen och fört över alla sommarens 720 bilder från telefonen till datorns bibliotek, så jag känner mig ganska effektiv.

Idag fyller min hjältebrorsa år. Han har fått rädda mig vid flertalet tillfällen den här sommaren och jag är väldigt tacksam för allt han gör för mig och resten av familjen! Den här sommaren gick inte en dag utan att jag var tacksam över duschen eller toaletten eller diskmaskinen där i det gamla sommarhuset. Sommarens projekt var ny panel till delar av huset och taket behöver bytas om ganska omgående. Gissa vem som kommer att bli projektledare…

I september kommer P på besök hit med sin äldste son då de ska göra en road trip som åtminstone inkluderar San Francisco och Orem. Vi tycker att det ska bli så roligt att ha dem på besök och hoppas på ännu fler besök under året!

Ditten och Datten

Grattis!

15 juni, 2015 2 kommentarer

Idag har vi rena släktfesten på distans. Mamma, mammas tvillingsyster och min svåger fyller år. Mamma mår lite halvrisigt av cellgiftsattacken som ju slår ut inte bara cancern utan också immunförsvaret. Trist! Jag ser fram emot att få fira hennes sista cellgifter strax efter att vi kommer dit nu om några dagar.

I går hade vi vår sista Montaignediskussion för säsongen och för första gången på länge var vi alla tio där samtidigt. En av våra diskussionsvänner där har fått ”stage 3” bröstcancer och genomgår också hon cellgiftsbehandling. På henne gör de tvärtom än hur de gjort med mamma. Hon får cellgifterna först och ska sedan operera bort bröstet. I går förklarade hon att det känns som att hon går omkring med influensa i kroppen hela tiden. Det är frustrerande för henne som brukar vara så energisk, men hon verkar ta det hela med ro. Det är värre med hennes man som såg ut som en spillra av sig själv. Det är nog ofta så att det är svårare att veta var man ska göra av sina rädslor och frustrationer när man ”bara” får uppleva något i andra hand.

Det där med livet, alltså… Det är inte lätt. Man vet hur själva upplägget ser ut och att man aldrig har några garantier för att vägen leder rätt i mål, men när så något händer står man ändå ofta handfallen. Det finns inte heller någon lista som stämmer för alla människor och för alla situationer. En del vill vara ifred, andra vill ha mycket sällskap, åter andra vill känna stödet utan att nödvändigtvis ha människor sittande i knät. Balansen är hårfin. Mamma fick jättemånga vackra blombuketter då hon hade fått sitt cancerbesked och de var till stor tröst och glädje för henne. En kompis pappa blev vansinnig då hans vänner skickade blommor. ”Vad då, tror de att jag är död nu eller?” Man får helt enkelt gå på intuition och göra sitt bästa.

Idag firar vi i alla fall livet! Två av våra barn sitter och spelar ”Jag vill ha en måne” på piano och ukulele och under äppelträden har maken hängt upp en hängmatta som ger perfekt skugga i den 30-gradiga värmen. Bättre än så blir det liksom inte. Nu ska jag damma sovrummet och städa vårt badrum. Sedan blir det upp till maken att hålla ställningarna då jag och kidsen drar till regnigare breddgrader. Vi ses snart, Sverige!

Ps: Känner du dig på riktigt bra humör vill du kanske dansa där det svänger riktigt ordentligt?

Ditten och Datten

Födelsedagsbarn.

20 maj, 2015 2 kommentarer

Som femåring gick jag på gympa där ”vi gjorde oss tjocka och vi gjorde oss smala” i IOGTs lokaler. Det var väldigt roligt och det var där jag träffade den vän som följt med mig längst (förutom mina familjemedlemmar så klart). Sådan vänskap är oersättlig. Det är så skönt med människor som man inte behöver förställa sig inför, sådana som vet alla ens bra och dåliga sidor. Grattis C! Du är en pärla.

Ditten och Datten

Glad påsk!

5 april, 2015 Inga kommentarer

Ditten och Datten

Fyrtiofem.

24 mars, 2015 Inga kommentarer

Idag har vi firat maken hela långa dagen. Ja, egentligen blev han väl mest firad väldigt tidigt för att äldsta dottern skulle hinna med uppvaktningen innan hon gick till skolan och efter att ha kommit hem från jobbet. Genus är så känsligt nu för tiden, men här är det tonårsdöttrarna som håller koll på traditioner och firande och presenter och sådär. (Ja, och tanten också.) Frukosten var välplanerad och bland presenterna kunde man hitta saker från önskelistan och ”hemgjorda grejer” eftersom sådana uppskattas väldigt mycket.

Vår frukostbricka ser alltid likadan ut. Födelsedagsduk, flagga, prinsessbakelse och födelsedagsänglaspel. Snart börjar väl ungdomarna flytta ut, så kanske är det dags att fixa dem varsin egen födelsedagsduk? Den vi har broderade jag själv och den tog ett tag att få färdig, men jag kanske kan se till att ge mig på en lite enklare modell om jag ska fixa tre till.

Morgonfrissa gör väl ingenting då man fångar ett sådant fint ögonblick? Nu är K riktigt hipster med sitt läderhalsband tillverkat av yngsta dottern.

Är det dags för medelåldern nu? 45 år. Åldersgränsen verkar vara väldigt flytande… Kanske är det närvaron av hemmavarande barn som bestämmer när man ska anse sig vara medelålders? Sonen konstaterade idag att pappa kanske levt halva sitt liv. Det förpliktigar lite grand. Hur tar man bäst tillvara på tiden? Vad är viktigt och vad kan man skippa? Har man blivit publicerad i ”Vita kränkta män” så är kanske lyckan gjord? Själv tycker jag att det är intressant att lyssna på Misespoddarna som K och hans kompanjoner bjuder på ett par, tre gånger i månaden . De är otroligt pålästa och diskuterar ofta ämnen ur ett perspektiv som kanske är främmande för alla som mest är vana vid DNs och Aftonbladets tolkningar av nutiden. Är det något jag beundrar hos min man så är det hans hängivenhet! Jag behöver bli bättre på att få tummen ur helt enkelt…

Efter vår smarriga fonduemiddag med oxfilé, klyftpotatis, panerad mozzarella, grönsaker och julmust (fråga inte…) blev vi bjudna på glasshak av våra härliga grannar och vänner. Trevlig överraskning och extra roligt att hinna prata lite ordentligt eftersom frun har behandlats för cancer under ett halvår och i princip först nu har fått börja träffa folk igen och mannen precis börjat repa sig från svår hjärtsvikt. Livet, alltså. Inte bara jobbigt och eländigt utan också hoppfullt och spännande. Se bara själv:

Ditten och Datten

Fira, fira varje fredag och så någon lördag ibland.

22 mars, 2015 Inga kommentarer

En av alla marsfödelsedagar tillhör min lillasyster. Jag är så glad och tacksam över allt som hon lär mig. Inte sällan är det jag som känner mig som lillasystern… Jag önskar att jag hade mer av hennes driv! Hon lämnar ingenting till slumpen, den saken är säker. Idag firade hon sin födelsedag genom att göra något av det roligaste hon vet, nämligen att gå på loppis. Det var hennes födelsedag, eller hur? Gissa vem hon köpte presenter till? Inte var det bara till sig själv i alla fall. Tack M! Jag älskar dig. Grattis!

När E sjöng solo på IKEAs lussefirande kom en kvinna fram till henne och frågade om hon skulle kunna tänka sig att sjunga på hennes mammas 70-årsfirande i mars. På fredag är det dags för denna fest och idag var jag och E på plats för ett genrep tillsammans med några av de andra som ska vara med. Kvinnan som fyller år fyller 70 år på jorden, men samtidigt vill hon fira sina 50 år i USA. Hon har genom åren komponerat en rad vackra och mycket svenskklingande melodier som också har fått text av henne och hennes syster. På fredag ska hennes vänner få följa med på en musikalisk kavalkad genom emigration, längtan, stolthet, drömmar och någonstans landar det i ett accepterande av att ha två länder i sitt hjärta. Jag skulle bara kompa E till hennes solostycken, men nu kommer vi att hjälpa till med lite körsång och fiolspel också. Det blir roligt det här!

Samtidigt som jag och E var i Holladay och repeterade var det dags för sonen att uppträda med slagverkskvartetten han är med i på Utah Day of Percussion. Framträdandet gick jättebra och både maken och sonen hade chans att lyssna på några riktiga proffs som var där. Det där med att förfina en konst… Ständigt återkommer jag till att fråga mig själv hur vist jag fördelar min tid. I morgon är en annan dag och det är nog lika bra det. Nu ska jag i alla fall sova. Det sägs att det är en aktivitet som inte är helt oviktig för ett balanserat liv.

Och för dig som känner att plånboken ekar tom så kanske den här listan kan inspirera! Apropå ingenting, alltså.

Ditten och Datten

Idag flaggar vi!

13 mars, 2015 2 kommentarer

Mars är en lång rad av födelsedagar i vår familj. Idag fyller till exempel en av mina systrar 35 år. Det känns lite konstigt, för hon var alltid ”min” bebis. Får man en lillasyster när man är tio år är det lätt hänt. Jag bytte blöjor, vispade välling, skrämde så jag skulle få långa och hårda kramar (fråga inte, jag tror att hon har repat sig), flätade, klädde ut och lekte ”mamma, pappa, barn” där jag ständigt var den ömma modern och hon alltid var mitt barn. Ja, och jag hette Elisabeth, för det tyckte jag var väldigt mycket mer glamouröst än Monica.

Idag firade jag och de två ungdomar som var hemma syster/moster med en riktig lyxfrukostsmoothie. Apelsin, lime, banan, hallon och mango… Hade det varit hennes frukost hade hon fått en nybakad fralla med pålägg också, men nu får tanken räcka. Grattis hördu! Hoppas att Teneriffas sol värmer din vinterfrusna själ.

Ditten och Datten

Dessa lata mellandagar.

28 december, 2014 6 kommentarer

Vad skulle man göra utan mellandagar? Dessa lata stunder mitt i den mörka vintern känns som ett depåstopp med gratis påfyllning av både det ena och det andra inför några tuffa vintermånader till. Maken gick till jobbet ruskigt tidigt i går morse för att kunna sluta lite tidigare. Det var han och en till på jobbet, så han fick massor gjort. Han berättade att han inte hade insett hur mycket marknadsföringstjejerna låter förrän han fick sitta och jobba utan deras tjatter. 😀

Det är många vi saknar här borta, men vi har faktiskt turen att ha min moster och morbror här liksom några av mina kusiner och några släktingar till. I går var vi bjudna hem till moster och morbror för att slappa lite och prata mycket. Jag höll på att slå avigt då jag såg godisbordet och då hade mina kusiner och deras familjer ändå betat av en hel del på julafton och juldagen. Hjälp!

Dessa två har alltid väldigt mycket att prata om.

En av kusinerna kom också och hälsade på tillsammans med make och tre barn. Allas vår sötnos, lille ”Chubby Bubba”, fortsatte att erövra kvinnohjärtan precis som vanligt. Han är så gullig!

På väg hem åkte vi in till Temple Square och visade min svägerska runt lite då det var väldigt länge sedan hon var där senast då det var julpyntat. Jag är glad att jag följde med. Det var inte alls lika mycket folk som innan jul så nu fanns det mer utrymme för oss alla att ta in allt det vackra.

Maken har inte lyssnat på svärmor som säger att man alltid ska ha varma kläder med sig i bilden för oförutsedda händelser. Därmed fick han gå omkring inne i SLC med en gammal gardinlängd/filt som sjal. Vad gör man inte för att slippa frysa?

Ditten och Datten

Nu är hon fjorton!

17 december, 2014 2 kommentarer

Det känns så konstigt att jag inte längre har några ”barn”. Alla tre är nu ungdomar och en av dem är till och med vuxen enligt lagen.

I morse steg jag upp 5.50, den vanliga vardagstiden, för att äldsta dottern skulle komma iväg till skolan. I år var det första gången någonsin hon missade en av sina syskons uppvaktningar, men valet stod mellan frukost på sängen klockan sex eller halv åtta och då var det inte så svårt att välja för resten av familjen. Efter att E var färdigskjutsad fixade jag nypressad apelsinjuice, ”exotisk fruktsallad” enligt önskemål från födelsedagsbarnet och ett par lussekatter av olika modell.

Trots att vi är långt borta från mor- och farföräldrar (och resten av släkten) var de alla med tack vare postens insatser.

Det ringde många gånger på dörren under dagen och S blev översköljd av allt från godsaker till världens coolaste ballonghästar! Hon uppvaktades så till den milda grad att det kändes som att det var 40 hon fyllde och inte 14… 😀 Inte gjorde det saken sämre att dagens meny bestod av två av den unga damens favoriträtter, nämligen dumplings och prinsesstårta. Mums.

Vi passade på att klä färdig granen också när det ändå var så festligt här hemma. Nu står den grön och grann med 600 ljus som funkar åtminstone idag. Vi får väl se hur länge de pallar trycket.

Ditten och Datten

Julfest nummer två och ett impromptulussetåg.

14 december, 2014 Inga kommentarer

Idag hann vissa med att hitta en skaplig gran som luktar gott i hela huset. Jag är tacksam över att slippa denna uppgift varje år, men tar gärna hand om allt annat julande. Alla ljus utom en tredjedel i den ena slingan var paj, så granen lär väl inte bli klädd på några dagar…

Kvällens julbord hos min kompis – för mycket mat som vanligt fast det kändes som att jag bara tog några köttbullar och några sillbitar… En lussebulle var allt jag mäktade med som efterrätt. Ja, och så chokladtomten som jag vann i lotteriet. Yngste sonen i värdfamiljen hade gjort ”tikits” (tickets) som man skulle skriva sitt namn på. Jag är så glad att jag hade turen med mig!

En av gästerna är musiklärare. Han och hans cellistdotter spelade ett fint arrangemang av Greensleeves. Trevlig överraskning!

Barn och ungdomar fick ställa upp på ett impromptulussetåg, vilket de inte direkt hade förväntat sig. Det gick bra ändå. Allt som behövdes fanns ju, inklusive en tant som spelade piano från ”Julens Önskesånger” och en ”kör” som klämde i med svenska, svengelska och/eller engelska.