fira – Sida 17

Grattis på födelsedagen!

14 september, 2020 Inga kommentarer

Vår älskade dotter kom till världen påhejad av kraften i de fem kvinnor som var med i rummet den där morgonen på 90-talet. Maken hade redan flyttat till Filladellfisa, som storebror sa, så det föll på min mamma och min moster att följa med till BB som doulas. Vi hade hela tiden vetat att om allt gick som det ska kommer jag att antingen behöva föda själv eller ha med mig någon annan än maken. För mig var alternativet solklart. Kunde inte maken vara där fick ingen annan heller vara där. Ju närmare förlossningsdagen vi kom, desto mer lockande kändes min mosters erbjudande att hoppa in som födelsecoach. Min förlossningsrädda mamma ändrade sig helt plötsligt och sa att hon också ville vara där och att hon kunde gå ut om det blev för jobbigt. Det slutade med att de båda blev till ett helt fantastiskt stöd. Trots att slutskedet blev kaotiskt av olika anledningar var det överlag riktigt bra. Min barnmorska sa att hon aldrig hade varit med om något liknande och att hon aldrig skulle glömma kvinnokraften i förlossningssalen.

E har varit stilsäker ända sedan hon kunde börja klä på sig själv. När hon tittar i fotoalbum undrar hon varför vi lät henne klä sig så tokigt. Jag hävdar att det är just detta som gjort henne till en av de mest stilsäkra människor jag känner. Hon kan se snygg ut i en skitig målartröja. Att innan två års ålder veta att glasögon och hårband kan lyfta vilken outfit som helst måste väl vara en superkraft?!

Det är roligt med stora barn som inte längre är barn, utan härliga och fantastiska vuxna. Det är också lite tråkigt att inte kunna vara en del av deras liv på samma sätt. Balansen är hårfin. Jag vill ju att de ska klara sig själva! Vissa saker är ändå svåra att släppa. Som födelsedagsfirande och frukost på sängen till exempel. Svärsonen och jag konspirerade och fixade så att allt blev rätt i morse. Födelsedagsbricka fixade han, jag ordnade födelsedagsduk och flagga och skickade i hemlighet i förväg.

Den välbroderade rosduken plockade jag upp på loppis förra året med tanke på att en dag omvandla den till just detta ändamål. Nu var jag lite seg, förstås. När dottern för några veckor sedan ringde och önskade en födelsedagsduk sa jag ”nja, deeeet hinner jag nog tyvärr inte fixa med så kort varsel”, men det var ju bara ljug. Jag hittade ett matchande typsnitt i korsstygn och räknade mitten hit och mitten dit, och så det där med att bokstäver och ord skulle separeras med lagom stora mellanrum. Resultaten blev fint tycker jag och tipsar vidare om att inte låta alla vackra handarbeten rinna genom fingrarna som förspilld kvinnokraft! (Brickan på fotot är vår egen, vid det här laget rätt misshandlade sådana.) Grattis igen till vår älskling! Du är bäst.

Tips

Fira mer!

9 september, 2020 2 kommentarer

I söndags var det dags att uppvakta barnens kusin på femtonårsdagen. Jag kommer ihåg henne som liten bebis, mjuk och gosig. Gosig är hon fortfarande och hon ger världens finaste kramar! Jag har ibland svårt att hänga med i tiden och har fått stor förståelse för alla gamla tanter som utropade ”oj, så stoooor du har blivit” eller ”men HUR mycket har du vuxit sedan vi senast sågs” då jag själv var liten. Jag håller på likadant själv, kan liksom inte hejda mig. Det får vara så. Hur som helst: fira livet! Varje födelsedag är värd att uppmärksamma och lyfta, oavsett ålder på födelsedagsobjektet. Och finns det ingen födelsedag i sikte kan man alltid fira något annat. Min fina vän i Orem överraskade ofta familjen med middagar efter en kalender liknande denna.

Något annat att fira är att jag tog en av de tre militärskjortorna och skickade med i makens urblekta favoritshorts färgbad. Jag älskar den nya färgen! Nu finns det lite variation bland arbetskläderna. Jag kanske ska färga in en av de andra också. En härligt chokladbrun skjorta hade varit kul, tänker jag. Nitors färger är kanonbra och jag har fått jättefina resultat på både bomullsplagg och textilier i andra material. Det gäller bara att välja rätt sorts färg och temperatur på tvättprogrammet. Man ska stoppa in plaggen i maskinen genomvåta för att få ett jämt resultat. Här hade jag lite för bråttom, så man ser vid sprundet och på rygginfodringen att färgen är lite mer grön än på resten av skjortan. Det är helt okej. Skjortan må vara pimpad, men det är ändå ett arbetsplagg.

Ditten och Datten

En helt vanlig, ovanlig dag.

27 augusti, 2020 4 kommentarer

Vilken dag vårt hörn av Sverige fick igår. Ett gammalt par här från ön hittades döda i sin bil på havets botten på den plats dit vi styrt kosan kvällen innan för en kvällspromenad. De låg med all sannolikhet redan i vattnet när vi var där, men det var för mörkt för att se något. Usch, tanken på det är lite skakande. Stort uppbåd av polisbilar och ambulanser här ute på vår ände igår morse och sedan var allt som vanligt igen för alla andra. Stackars deras döttrar som i ett slag förlorat sina föräldrar utan att hinna vänja sig vid tanken…

Nästa tidningsrubriker nämnde fallet med den försvunne mannen i Karlskrona och att brottsrubriceringen för de två misstänkta kidnapparna ändrats till att de nu är misstänkta för mord. Vi är flera i familjen som blivit förhörda i samband med detta ärende p.g.a. att vi befann oss samtidigt på en specifik plats, men våra observationer har nog inte lett någon utredning vidare. Hela detta fall är mycket tragiskt och jag hoppas innerligt att mannen hittas och får en ordentligt begravning.

Efter den tunga inledningen kan jag säga att dagen slutade mycket roligare. Igår fyllde en god vän 50 år och jag och dottern åkte dit en sväng för att uppvakta jubilaren. Det är härligt att fira livet! 50 är en stor och viktig dag. Halvvägs till 100. Inte ung längre, men inte heller gammal. Erfaren, men förhoppningsvis inte alltför medfaren. Det finns fortfarande möjlighet till utveckling och styrka! Fint på alla sätt och vis.

I samband med firandet hade vi möjlighet att träffa vännens käresta för första gången. Efter ett visst pusslande kunde vi komma fram till att han har delar av sina rötter i Bredavik och att hans farmors mor bodde på grundfastigheten där vi nu har vårt sommarhus. Jag kunde inte låta bli att gräva ner mig lite och leta efter vårt släktskap, men tror att jag kanske hade fel i mitt antagande om detta. Däremot hade min väninna, grannen, en massa information! Dessutom är hon ingift i hans släkt. Detta är sådant som är helt ointressant för vissa, men som jag tycker är hur spännande som helst.

Idag är det dags att få ner lite grejer i jorden, nu när det inte är snustorrt längre. Annat ska upp. Lite mangold ska skördas och förvällas och jag ska njuta av att det faktiskt är några fruktämnen på gång på mina squash- eller pumpaplantor!!! Sent omsider, men jag vet ju hur fort de växer om de bara får lite näring och vatten. Tjingeling! Ha det fint, och kom ihåg att uppvakta just din Rolf på namnsdagen. Det är han värd!

Ditten och Datten

Hurra och allt det där!

16 augusti, 2020 4 kommentarer

Grattis till min fina och duktiga bror som igår fyllde 37, eller vad det nu var igen. Han har haft sin hjullastare ståendes hos oss i några veckor och kommit för att meka med den nästan varje dag. Efter diverse teorier och implementeringar lyckades han nu på sin födelsedag att få loss axeln som suttit som berget. Nu ska bara den nya på plats! Easy-peasy.

Årets kräftskiva med J&J fick oss alla mätta och belåtna. Tipset om chiliaioli från lillebror för några veckor sedan var en vinnare. Mums! Så gott i samklang med skaldjur. Jag har jobbat mig igenom ett gäng olika västerbottenpajrecept och har kommit fram till att de blir goda allihop om de innehåller ägg, grädde och västerbottenost. Min gjorde jag igår med havregryn i pajskalet. Det var okej, men inte min favorit. Den vanliga tog slut, så jag gissar att den var god.

Om att anstränga sig lite extra… Min syster påbörjade ett årstidsskåp. Där ligger dekorationer passande de flesta högtider. Det gör att också sommarstället kan bjuda på festliga omgivningar med tema i alla lägen utan allt för mycket krångel, något som jag verkligen uppskattar. Jag var inte inblandad i den här fina dukningen mer än att jag fixade lite småplock och har gullat med blommorna. Det var så mysigt att sitta där under päronträdet!

Ditten och Datten

Idag firar jag 24 år som mamma!

3 augusti, 2020 2 kommentarer

Stort grattis till vår härlige, förstfödde och spännande son som idag fyller 24 år! Jag kan knappt tro att det är så länge sedan vi var på väg till Södersjukhuset och fick hjälp av polisen för att komma igenom Midnattsloppets avspärrningar. Han har alltid utmanat oss föräldrar på olika sätt och att han nu studerar till ingenjör känns ungefär lika revolutionerande som att Darin kom ut som gay idag. Vi är glada över att ha den här fantastiske unge mannen i vår familj!

Förra veckan passade vi på att ha tårtkalas i Bredavik med kusinerna på min sida och hoppas kunna få till ett firande med pappakusinerna nästa vecka. Det kan tyckas märkligt att fira en 24-åring på det här viset, men i alla år har vi sagt hej då till sommarlovet såhär, för en ”vuxen karl”. För en traditionkramare är alla sätt bra utom de dåliga. Jag vill bara tala om att nästan alla sötsaker tog slut, trots att kalasandet delades upp på två delar. Det finns väl alltid lite extra plats i efterrättsmagen?

Konfettiballongerna är så häftiga! Jag köpte ett paket för länge sedan och de har räckt i många år.

Min syster är fantastiskt duktig på vackra presentationer. Det märks att det är hon som gjorde detta blomarrangemang…

… och detta, men att det var jag…

… som gjorde denna ”fantastiska” Pavlova. Ja, förutom ringblommorna då. Jaja, man är duktig på olika saker! Förresten var jag smart den här gången och bakade tre tårtor utan vetemjöl. Prinsesstårtan var en present till sonen och kladdkakan var den enda tårta han specifikt önskade sig. Tur att vi alla gillar olika!

Nu ska vi spela hjärter och bridge. Bridge är det ingen av oss som kan, men på födelsedagar måste resten av familjen ställa upp på födelsedagspersonens önskningar. Ja, så har vi det i alla fall hos oss. Hur gör du?

Ditten och Datten

Grattis på 40-årsdagen!

17 juli, 2020 Inga kommentarer

I mars fyllde min syster 40 år. Hon närde ambitiösa drömmar om hur denna högtidsdag skulle firas, men Coronaviruset tog grepp om världen och alla planer fick ställas på ända. Igår var det dags för de flesta av syskonen att äntligen fira Annika och hon bjöd på en härlig dag på Öland och i Karlskrona!

Ditten och Datten

Midsommarafton 2020.

20 juni, 2020 2 kommentarer

Nu vänder det! Dagarna blir kortare och nätterna längre, för idag är det sommarsolstånd. Vi brukar väl hellre fokusera på det där korset som reses varje midsommarafton, majstången (maja=smycka med löv), än på att det obarmhärtiga mörkret kommer närmare. Kyrkan lyckades få folket att ändra fokus för firandet av midvinterblot till jul och Kristi födelse och försökte göra samma sak för att till midsommar istället fira Johannes döparen. Det verkade funka liiiite bättre i Finland där midsommar benämns Juhannus. I Sverige tyckte nunnorna att folket betedde sig svinaktigt redan på 1300-talet och försökte få till egna festivaler för att kunna kontrollera supandet och de fräcka visorna. För alla som har varit med på en barnförbjuden midsommarfest är det lätt att konstatera att de misslyckades.

I år var vi färre än vanligt i Bredavik, men jag är glad att vi kunde fira alls. Fördelen med att vara färre är att man hinner prata med alla, så det är ingenting att hänga läpp över.

Till höger, gömd bakom den högra ringen, står den påbörjade pizzaugnen. Kan det bli något av den? Sommarens projekt ser faktiskt ut att kunna ge spännande matupplevelser framöver.

För ett tag sedan sa dottern att min bror ”ser ut precis som morfar”. Jag tycker att han faktiskt är mer lik min morbror. Sant är dock att han rör sig precis som far och när han låg på kudden på det här viset kunde det lika gärna ha varit far som låg och njöt efter att ha jobbat hårt för att göra det fint i trädgården innan maten.

S har i flera år haft som mål att lära sig binda sin egen krans. Det har väl gått sådär, men nu sitter det. Årets krans blev så fin!

Vi dansade corona-style och höll därmed inte varandra i hand, men sången lät ungefär som vanligt och raketen funkar ju utmärkt helt fristående. Resten av repertoaren gjorde sig bäst just då och där. Gissa sången här?

När jag ser det här fotot tänker jag att jag är väldigt nöjd över att stå här alls. Förra året mådde jag dåligt och mycket sämre skulle det bli innan sommaren var över. Juni var rätt usel, juli sämre, augusti var katastrof, september om möjligt än värre och oktober var något slags vändpunkt. Med facit i hand påminns jag ännu en gång om livets skörhet och konstaterar att livet blir så mycket bättre då jag lever i tacksamhet. Vi har idag, mer vet vi inte. Och tur är väl det. Njut nu av sommaren, hur den än ser ut för dig. Jag håller med Håkan:

Och jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än

Ditten och Datten

Nu har vi sjungit för fullt!

9 juni, 2020 4 kommentarer

Vilken dag vi fick! Det blev ju jättebra trots begränsningarna. Vädrets makter var med oss, maten räckte och studenten själv var på strålande humör.

Jag passar på att skryta lite. Det får man som mamma har jag lärt mig.

Det var så roligt att se studenterna tillsammans! Farmors mössa har varit med på många festligheter. Dotterns lär hamna i en hattpåse i garderoben för att sedan påminna om våren då corona tog över.

Extrasyrran i Tyskland stod i familjechatten som upptagen. Det gjorde också mamma… ? Hennes kalljästa krans var i alla fall med på kalaset genom min systers omsorg. Jag och alla mina syskon har haft den på gottebordet vid våra studentfiranden, så det kändes fint. Tack M!

Så här såg det ut innan gästerna bjöds in till maten…

… och såhär. Pastasallad blir det till lunch idag också, men nästan allt annat tog slut. Det står en liten bit studentmössetårta kvar i kylen som själva studenten ville komplettera matcirkeln med idag. Roligt att maten uppskattades!

Idag vaknade jag till ett småstökigt kök, men nu är huset fullt med vackra blommor och lite mer ordning och reda. Livet fortsätter och om några timmar tar nästa studentfirande vid. Fint så.

Ditten och Datten

Mors dag 2020.

31 maj, 2020 2 kommentarer

Mors dag har alltid varit en dag i tacksamhetens tecken för mig. I morse fick jag härlig frukost på sängen, en vacker blombukett med solrosor (mitt signum) och en fantastisk bild med mitt favoritcitat. Dottern frågade vilken mors dag som varit min bästa och jag berättade att det alltid varit den senaste. Ännu ett år som mamma till våra barn, den bästa skola som tänkas kan.

”Carry on!” har varit mitt motto under ett bra tag nu. ”Fortsätt!” funkar kanske lika bra, men nu blev det så. Jag gillar tanken på att rikta ut vägen framåt efter att ha samlat ihop sina tankar. Det kan gälla en tuff period i livet, en vanlig dag eller efter att ha slutfört ett projekt. Det passar nästan alltid, bara man också har tagit sig tid till eftertanke. Som mamma har jag många, många gånger fått samla ihop mig för att fortsätta framåt. Jag är ödmjuk inför det stora ansvar man har i detta uppdrag och är otroligt tacksam för all hjälp jag fått från olika håll och kanter för att klara av det. Jag är tacksam för maken. Att vara två om föräldraskapet är en ynnest. Jag är tacksam för mammas uppmuntran de gånger jag undrade eller var frustrerade över något. Jag är tacksam för alla de mentorer som har guidat mig, men också våra barn framåt. Familjen, storfamiljen, resten av släkten. Vänner i kyrkan, grannar, klasskompisar, lärare. Att uppfostra ett barn är ett lagarbete. Ensam är inte stark, nä, det behövs verkligen en hel by.

Härom dagen var jag och min syster här vid gravarna och gjorde iordning inför mors dag. Jag tänker inte att mamma är kvar vid sin gravplats, men när vi fixar iordning för att det ska vara fint där känner jag mig nära henne. Förstår henne bättre, möter henne på min väg i medelåldern och tänker att det är bättre att ha älskat och förlorat än att inte behöva sörja alls.

Idag blåser det ordentligt. Flaggstången är rak, men vajar den också när byarna trycker till. Det är första dagen med flaggan i topp och jag tycker det känns så fint att vi får fira moderskapet på det här sättet.

Ditten och Datten

Grattis på bröllopsdagen!

30 april, 2020 Inga kommentarer

Torsdag 30 april 2020. Idag är det 51 år sedan björkarna susade och liljekonvaljer förgyllde mina föräldrars bröllopsdag. Det är smart att lägga sina egna högtidsdagar till samhällets röda kalender. Då garanteras man ledighet så fort det är dags att fira. Om man inte jobbar skift, som min far till exempel. Och hans arbetsdagar sammanstrålade ovanligt ofta med midsommar och jul. Med en stor familj som han alltid såg till att värna om gjorde traktamenten och övertidsersättning stor skillnad i lönekuvertet.

Det är intressant, det där med kärleksspråk. Som samtalsterapeut har jag påmints om hur viktigt det är att öva på att uppfatta andras kärleksspråk för att förstå dem på riktigt. Ett förhållande har större chans att utvecklas till något starkt och hållbart om vi strävar efter att förstå vår partner, vår vän, vår arbetskamrat. Har du inte gjort testet än är det kanske dags?

Glad Valborg till dig! Jag hoppas att du får uppleva åtminstone lite eld i hjärtat denna kalla, ruggiga dag. Själva eldar vi imorgon. Under dessa märkliga tider kan man ju bestämma över både det ena och det andra på egen hand och eftersom det ändå inte eldas officiellt någonstans går det finfint att tillrättalägga Valborg så det passar våra behov. Apropå obekväma arbetstider och sådär.