Har precis pratat med lilla Titti som har blivit ganska stor. Hon gillar att titta på mina pysselgrejer här i arbetsrummet och det är ett kul sätt att umgås över video. I början av juni flyttar de hit till ön och vi kommer att träffas betydligt oftare.
Jag pratade med dottern om hur det är att vara förälder till en två- och ett halvt-åring med all frigörelse som pågår samtidigt som man ska behöva hävda sin plats gentemot en lillasyster. Man är samtidigt både jättestor och jätteliten. Ibland vill man absolut göra själv, andra gånger vill man ”komma” (komma upp i famnen). Ibland överöser man sina föräldrar med kärlek, men andra dagar vill man säga att man inte älskar mamma. Det är en tid i livet som är splittrad på många sätt. Jag kommer så väl ihåg hur svår denna tid i livet var för vår äldste son. Pappa flyttade till USA medan vi blev kvar hos mina föräldrar för att jag skulle föda lillasyster. När hon var fem veckor gammal flyttade vi över Atlanten och kom till en bajsbrun lägenhet där bara människorna var desamma som han var van vid. Allt annat var annorlunda. Ingen storfamilj, andra omgivningar, andra människor, ett nytt språk, pappa som pluggade jättemycket. Det var inte lätt för honom och det var inte lätt för mig som mamma. Med ett mer utvecklat språk blev det bättre och bättre. Jag var en mycket kärleksfull och samtidigt sträng mamma. Hade jag velat ändra något? Kanske skulle jag idag ha större förståelse för att det inte är en maktkamp man behöver ha med sina barn, utan att möta samma frustrationer som också vi vuxna upplever med mer förståelse. Jag kramades mycket, men tror faktiskt att jag kunde ha kramats ännu mer. Och busat! Skrattat! Det gjorde jag för lite. Tur att jag får ta revansch på barnbarnen…
10 kommentarer
Hej Monnah! Alltså dom där små veckiga bebisarmarna <3 Dör sötdöden!! Jag tänker ibland hur oerhört informerad och upplyst man är i dagens digitala samhälle, via SoMe, influensers, allehanda psykologer, coacher, terapeuter osv osv, just när det gäller barnuppfostran, barnafödande, relationen med sina barn osv. Jag tänker att det är vissa fördelar, men också en källa till att börja tvivla på sig själv som förälder när man konstant jämför sig. När jag blev mamma var ju inte flödet ligga enormt, man läste typ Vi Föräldrar och kollade med några mammor runt omkring en om man funderade på nåt 😀 Att idag grubbla på vad man tycker att man gjorde fel är ju svårt då inget går att ändra ändå, men jag kan absolut tänka att man vill kompensera med sina barnbarn, haha 😀 Dock tror jag att du också har en helt annan erfarenhet idag och det är nog helt enkelt meningen och precis som det ska vara 🙂 Stor kram! Jag nominerade dig idag förresten i en bloggutmaning 😉
obs! ta gärna bort den andra kommentaren, råkade bli ett litet fel 🙂
Ja, de är så mysiga! Och när hennes storasyster kommer med all sin kärlek och kramar och klappar och gosar och öser kärleksbetygelser över henne blir det ännu gulligare…
Precis sådär ser jag det också. Det kan i somliga fall vara hjälpsamt, men det innebär också en frustration. Och allt det där pratet om att det inte är VÄRT det att skaffa barn, för uppenbarligen är det SÅ jobbigt, komplicerat, dyrt, tär på jordens resurser, är fruktansvärt för barnen själva som ska behöva leva på detta förstörda jordklot osv, osv. Tycker det är så ledsamt att så många inte kan tänka sig att skaffa barn. Jag har uppmanat min dotter och lillastesyster att koppla ner sig från de där apparna och forumen som jag ser ger mer ångest än trygghet. Våga vara lite intuitiv i föräldraskapet.
Jag brukar ju säga att jag inte ångrar något, just för att det inte går att göra om något. Det finns ändå utrymme för reflektion över mig själv. Jaha, med de erfarenheter jag har idag ser jag att det kanske hade funnits utrymme för mer skratt och bus, men eftersom jag inte är time traveller så funkar det lika bra att omsätta detta med syskonbarn och barnbarn. Och det är helt okej! Kram!
Det är ju två olika saker att vara mamma eller mormor/farmor. Man har mera ansvar som mamma så därför är det nog oundvikligt att man kanske inte är så där käck som man skulle vilja vara. Tänker att det ändå är bra som det är. Kramar är bra. Som Sara säger så är vi så bombade idag med allt som en mamma borde vara. Fasen inte lätt inte. Kramar
Helt klart är det så. Och visst ska det också vara så tänker jag. Det finns många olika sätt att vara förälder på, men också att vara mormor/farmor. Jag tänker att jag önskar ha ett helt annat förhållande med mina barnbarn än vad mina hade med mig. De var mer som ”statister” i mitt liv och känslomässigt såg jag faktiskt ingen av dem som någon särskilt viktig person. Det känns nästan lite jobbigt att skriva det, men det är sanningen. Däremot känner jag mig mycket nära mostrar/fastrar, morbröder/farbröder och kusiner. Det var väl bara så att ålderdomen gjorde att de inte kunde vara så tillgängliga till mig.
Jag tror att det inte finns många arenor i våra liv där inte perfektionismen styr bilden av vem vi BORDE vara. Känner att jag mycket medvetet försöker bli av med den mörka skuggan på olika vis. Kram!
Hej Monnah! Åh vilken underbar bäbisbild… vill bäbisgosa! Vilken varm och fin reflektion om en tid som verkligen kan vara både rörig och känslig… för både barn och förälder. Så fint att du också kan se tillbaka med både kärlek och eftertanke.
Trevlig helg och KRAM till dig! Anna
Ja, bebisgos är verkligen livgivande! Och att det är en rörig tid vet både du och jag, jag känner att det är en tid som präglade mig på ett sätt som jag är tacksam för idag. Jag önskar också dig trevliga helgdagar och här kommer en varm sajberkram!
Så fin bild och text. Man får hela tiden göra vad man kan efter de förutsättningarna man har.
Ha en fin helg.
Tack Nilla! Ja, så är det verkligen. Viktigt att komma ihåg att förutsättningar förändras med tiden och att det måste tas med i beräkningen då man gör nedslag i sin historia. Hoppas att du har en fin helg!
Någon som är släkt med mig fick ett kort av sitt barn på Alla hjärtans dag där det stod Jag hatar inte dig. Ibland är det nog allt man kan kräva.
Så vansinnigt roligt för dig att få dem till ön! Det gläder mig verkligen!
Ja, tänk att detta kan bli något att ta emot med tacksamhet! I perioder känns det verkligen som det är en vinst.
Jag är otroligt tacksam över att de kommer hit. Det blir förändrad dynamik på de bästa av sätt.