Hur känner du?

Jag känner att jag fylls med lite mer liv för varje dag som går. Solen, ljuset, grönskan – åh, vad jag har saknat det! För varje år som går blir jag mer och mer känslig för mörkret och kylan. Är det dags att överge fäderneslandet till förmån för ett ställe där man slipper denna evinnerliga vinterseghet? Jag har egentligen ingenting emot snön och det är otroligt mysigt med brasor och levande ljus, men det är fortfarande tungt att ta sig igenom allt det andra. Barnen är så mycket mer villiga att stiga upp då det faktiskt är ljust i rummet klockan sex då de ska upp och det är ännu en i raden av alla fördelar. Vi är gladare, mer positiva och ser mer av det fina runt omkring oss… Jag vet att det finns ljusterapilampor och att kost och motion påverkar den mentala hälsan också, men om man inte utsätter sin kropp för de här vinterutmaningarna alls? Vad händer då?

Jag längtar efter att springa i spåret igen. Nu önskar jag att jag hade en bärbar blåslampa så jag kunde smälta all is som fortfarande ligger kvar där inne i skogen. Jag gillar nämligen inte att springa på asfalt och det är det enda alternativet än så länge. Ja, om man inte är väldigt våghalsig eller har dubbar på sina springskor förstås. Motionscykeln är så trååååkig och jag har dåligt med plats framför teven om jag ska träna med hjälp av någon dvd. Det är så jag längtar tillbaka till lekrummet i Philadelphia – megastor teve i ett rum som alltid var tomt på folk efter kl 18 då de flesta hade egna teveapparater i lägenheterna och alla småbarn hade lagt sig. Jag körde kickboxning så svetten stänkte flera meter. Jag blev rätt vältränad… Synd att jag tycker så illa om att träna i grupp, för annars hade nog just kickboxning varit rätt kul. Förresten blev jag alldeles danssjuk då jag tittade på Mello-Bello i lördags. Jag vill också kunna dansa! Jag rör mig lika graciöst som en elefant, men alla kan väl bli bättre? Vad gör ni? Tränar ni något? Nu ska jag träna öronen och tårna till den här låten. Ha en fin måndag!

Ps: Kl. 15.00 i eftermiddag öppnar Leila Lindholms nya General Store.

Continue Reading

Kortskissen 5 år!

Välkommen till kortskissens 5-årskalas!

Designteamet har hittat på egna roliga kortutmaningar som vi nu hoppas på stort deltagande i!

Vi är sponsrade av Scrapfabriken, Scraplagret, Youdo, Little Yellow House Kits, Pappersbiten och Frantic Stamper. Carina, Maria S och Jane har även sponsrat med RAK:ar.

Du deltar genom att fotografera ditt bidrag och kommentera med direktlänk här nedanför till din blogg eller hemsida där du lagt bidraget. Du har fram t.o.m. den 26 mars på dig att inkomma med ditt bidrag.
Designteamet röstar fram ett bidrag och lottar fram ett i varje blogg du kan gå in och tävla i.

Läs mer om tävlingen här!

You Do
Scrapfabriken
Little Yellow House Kits
Frantic Stamper
Pappersbiten
Scraplagret

Här kommer så min utmaning! Jag vill att du ska göra ett kort med den här skissen som utgångspunkt. Jag har bara ett önskemål (förutom själva skissen) och det är att du använder 3D-kuddar någonstans på ditt kort. Lycka till!

Continue Reading

Bröd och annat viktigt.

I kväll åker mina svärföräldrar till Sydney. Ja, ska man vara helt sanningsenlig åker de till Bangkok via Helsingfors innan de landar där min söta och höggravida svägerska bor med sin sambo. Jag ska inte sticka under stol med att jag kände mig väldigt sugen på att kidnappa en resväska och packa ner mig i den, men då skulle inte K få sin efterlängtade servis… (Japp, de har fyllt en hel väska med porslin. K gillar sina grejer! 🙂 ) Vi hann med en fika med resenärerna och deras snälla och trevliga chaufförer C & J. Jag hade bakat frallor. När man har frallfika är det viktigt att se till att ha alla de rätta tillbehören. En del personer är gurk- och tomatätare, medan andra, som jag, bättre gillar paprika. I vår familj bojkottar vi den gröna versionen. Röd, gul och orange paprika är mycket, mycket godare. Känner ni någon som frivilligt väljer grön framför de andra färgerna? Hushållsost, prickig korv och två sorters skinka stod också på bordet. Här hemma är det tillåtet att tvesovla. Får man göra det hos er? (Och varför reagerar stavningskontrollen på tvesovla, ett alldeles förträffligt svenskt ord?)

Vi pratade bröd och kunde konstatera att ingen vid bordet fick/får äta Skogaholmslimpa hemma utom vid ”speciella” tillfällen. Jag kan fortfarande tycka att en Skogaholmsmacka med ost till en kopp varm choklad låter lockande, men vi köper bara detta sötebröd under sommarsemestrarna ibland. Matdiskussionerna går varma i många forum, men en sak som de flesta faktiskt är överens om är att bröd i de flesta former inte är speciellt nyttigt att äta. Jag äter knappt bröd alls längre utom då vi är bortbjudna eller det serveras soppa här hemma. Jag har testat några LCHF-versioner och kan säga att inget av de recept jag bakat varit riktigt bra. Har ni därför ett riktigt gott, mjölfritt recept får ni jättegärna tipsa om det här i bloggen.

För övrigt har jag drabbats av ett par tacksamhetsattacker under dagen. Det känns alltid bra att känna sig lite extra glad över egentligen vad som helst.

1. musik
2. sonen och hans kompis som tvättade vår extremt och pinsamt skitiga bil
3. döttrarnas härliga skratt då de satt och tittade på gamla fotografier
4. hushållsassistenten
5. familj (både den jag bor med nu och den jag växte upp med)
6. varmt vatten
7. strykjärn
8. nytvättade överdrag till fåtöljerna
9. sol
10. min spikmatta

Continue Reading

Välkommen hem till familjen Partaj en festlig fredagskväll.

Yngsta dottern Partaj roar sig genom att titta på pyssliga tips på svt.se om hur dagens bästa, det gula mumintrollet som hon stickat och sytt ihop på slöjden, ska kunna göras ännu vackrare.

Mellandottern Partaj är inne på bok fem i serien Princess Diaries på engelska som hon beställde från Amazon. Hela serien, tio böcker, kom i tisdags och den är snart genomläst. Jag gissar att hennes engelska är bra mycket bättre än båda föräldrarnas då de gick i sjuan…

Äldste sonen Partaj ligger på kökssoffan, men han latar sig inte. Han är inne på senaste Young Samurai-boken. Tydligen väldans bra, också på engelska. Den näst senaste lästes ut i går. En massa väntetid är inte alltid av ondo.

Mamma Partaj är trött på allt festande. Hon värmer fötterna framför brasan.

Pappa Partaj pratar i telefon om Något Viktigt. Med all sannolikhet har det att göra med antingen österrikisk ekonomi, mises.se, Meterlink eller om hur förträffligt bra det är i Ungern och/eller Schweiz.

Tja, det var väl allt för i kväll. Vi hade faktiskt planerat lite festligheter då mamma skulle komma hit, men luften pös liksom ur ballongen då hälsan satte käppar i hennes planer. Av lyxiga räkmackor blev det fransk fisksoppa, men vi röstade i alla fall på Ninni

Continue Reading

Den som väntar…

… får ibland vänta länge. Jag hade sett fram emot att få mamma på besök i några dagar. Hon fick inte åka för farbror doktorn… Förhoppningsvis ska ny medicin snart få henne på banan igen!

Jag väntar och väntar på flera saker just nu. Det är besked, ansökningar, brev och allt möjligt som gör att jag väntar. Väntan kan vara längtan, men också frustration. Spänning och hopplöshet. Glädje och irritation. Jag får välja att känna mig spänd av förväntan och sticker iväg för att jobba. Timmarna som jag har framför mig kommer att bjuda på mer än ett gapskratt. Med M vet man aldrig vad som kommer att hända, men det är också det som är tjusningen med just det här jobbet! Tja. Jag glömde bort Tipstorsdagen i går. Det var slarvigt. Jag brukar alltid fundera ut något i förväg, men måste jag anstränga mig för att ens komma på något att tipsa om kanske det inte är något att skriva om ändå!

Ha en fin fredag, hör ni. Det tänker jag ha.

Continue Reading

Nej, slut på tråkigheter nu.

Listan blev klar till slut! Tusen tack för all hjälp. Jag lyssnade på så många småsnuttar ur diverse låtar så jag knappt kunde somna i går. Tänk så mycket bra och rolig och spännande och upprörande och irriterande och konstig musik det finns! Och tänk att världen är full av fantastiska röster och att man ändå så ofta kan känna igen vem det är som sjunger. Som sagt. Människan är makalös.

Att vakna upp till nyheten att Reinfeldts separerar gjorde mig så ledsen och så trött. Relationer är komplicerade och att leva ett liv i skottlinjen som de har gjort de senaste åren kan inte vara lätt. Idag tänker jag lite extra på dem och deras barn. (Den här texten är så fin… Kom att tänka på den.)

Idag är det Internationella Kvinnodagen. Jag känner mig kluven till en sådan. Alla ”dagar” som firas blir något jippobetonade. Jag önskar alla kvinnor i världen makt och möjlighet att ta egna beslut, att vi alla ska kunna välja vad vi vill göra, med vem och när – varje dag. Feminister har gjort massor för kvinnor. Idag har vi i Sverige kommit till ett vägskäl känns det som. När ska vi äntligen börja se på varandra som medmänniskor istället för att alltid göra allt till kvinnofrågor? Lika lön för lika arbete. Punkt.

Vill ni få något spännande och roligt att ägna er åt istället? Gå till NASAs hemsida. Fantastiska filmer och foton. Visa era barn, känn WOW! och förundran över dagens teknologi som gör att vi kan få se och uppleva sådant som människor ”förr i tiden” bara kunde drömma om.

Continue Reading

Jag håller på med en lista.

En speciell lista till en speciell person. Musik för varje dag på året. 365 musikaliska nedslag. Lätt som en plätt, tänkte jag. Det var det inte. 365 är mer än det låter. En som finns med på listan är den här. Så kraftfull och så sorglig. Ännu mer idag än för några veckor sedan. Vilka mästerverk får jag inte missa? (Allt från klassiskt till hippetihopp, bara det är bra.)

Continue Reading