Dagens utflykt.

Idag är det inte särskilt kallt ute, men det blåser och låter och är riktigt molnigt. Vi får väl se om det utlovade regnet trillar ner. Det har varit torrt länge nu!

Ah. Lördagar. Rätt vad det är hamnar man i ”varje lördag är smäckfull med aktiviteter”, men än så länge är det novemberlugnt. Jag är glad att dotterns ridlektioner flyttade från lördagar till torsdagar. Vardagarna är ändå fulla med måstesaker, så det känns inte lika mycket om man behöver trycka in en till.

Själv vaknade jag rätt tidigt och steg upp själv medan de andra tog sovmorgon. Jag åkte iväg till DI en runda och hittade många bra fynd idag också. Jag har fortfarande nästan inga vanliga långärmade tröjor, så jag köpte en sådan och en skön cardigan. Jag har alldeles för många 3/4-tröjor och de är för kalla på vintern (om man inte går omkring med lösa armvärmare så klart, men det har jag inte som vana att göra).

Våra grannar måste tyvärr flytta från sitt fantastiska hus p g a olyckliga hälsoomständigheter. Mannen i familjen bjöd in oss att inspektera alla spännande detaljer som huset bjuder på. B är smed och konstnär. Han gör helt makalösa skapelser och detta hus med möbler/konstinstallationer, som han byggt i princip helt själv (förutom rördragningar och en del elektricitet), är inget undantag. Kolla bara! (De fina tonåringarna på bilderna får du på köpet.) Måtte rätt människor komma in i huset och bli helt kära i det. Förresten ser jag att jag missade att ta kort på en massa coola grejer.  De svarta putsade väggarna som var specialgjorda till en konstutställning. Alla badrummen, inte bara det på fotot. (Alltså, naturstenar!) Alla fantastiska lampor, handsmidda. De andra luckorna till de öppna spisarna, flera stycken. (Den på översta fotot är faktiskt de luckor jag tyckte minst om.)

Förresten vill jag tala om att den rostfria köksbänken är det snyggaste i köksväg jag sett. Någonsin. Och då har jag i perioder nästan varit lite fixerad av kök och kökslösningar.

1_1

1_2

1_3

1_4

1_5

Continue Reading

Happy Halloween?

Jodå. Någon blev nog glad i alla fall. Vi var bjudna till några grannar på Halloweenfika och lämnade huset i en timme fast sonen satt hemma och skrev en skoluppgift. När vi kom tillbaka var korgen som jag ställt ut full med godis borta. Tjyven hade rivit bort lappen jag satt på korgen där det stod ”Varsågod och ta en godisbit. Ha en trevlig kväll!” och lämnat kvar den på trappan. Godiset bryr jag mig inte om även om ungarna som kom efteråt inte fick något hos oss, men korgen tyckte jag mycket om. Alltså, jag undrar ibland hur hjärnan hos vissa människor är funtad. Mitt och ditt?

31_3

Här är våra tonåringars fina pumpor som åtminstone blev lämnade i fred. Apple-äpplet, Captain America och en lite mer klassisk Jack O’Lantern.

31_5

Halloweenkvällen bjöd både på guldiga träd och läskiga trädgårdar.

31_7

Utanför det här huset står alltid en läskig, svartklädd människa som drar igång en motorsåg när ungarna närmar sig och jagar dem. Hur otäckt som helst! Fast de har ju en massa godis i huset också för att balansera lite.

31_6

Den här hysteriska lampan har våra vänner hemma hos sig. Den är specialbeställd av en kvinna här i Orem som gör lampor med olika teman. Jag har sett Halloween, jul och sommar hos lite olika grannar och kan tala om att det är lampor som man inte glömmer. Lite svåra att damma kanske…

31_4

Vår familj är lite mer försiktig när det gäller inredning. Så här ser vår lysande gren ut med sina höststjärnor på plats.

31_10

Vi möblerade om lite, så nu har marimban fått flytta ner i det tomma ”julgranshörnet”. Ljudet blev bättre där och det känns ganska trevligt att inte springa på ett instrument det första man gör när man öppnar ytterdörren.

Continue Reading

Karlskrona.

Min svägerska är en fantastisk fotograf. Jag har haft äran att få följa hennes utveckling från att hon tyckte det var kul att ta bilder till att hon idag jobbar deltid som proffsfotograf vid sidan av sin översättarbyrå. Nu har hon startat (?) en Karlskronablogg med fotografier från min gamla hemstad. Kika gärna in om du vill bli upplyft av något riktigt vackert.

30_1

Fotograf: Karin Enge Vivar, Karlskrona

Continue Reading

Onsdagskväll.

Onsdag igen. Jag blir alltid som en ny människa efter ett av mina yogapass. Tänk om min granne inte hade lyckats i sina övertygelseförsök att locka mig till det första passet?

29_5

Våra kackelpellar är jag lite sur på just nu. Det blir varken hönsägg eller ankägg till frukost, eller jo, det blir det ju. Äggen kommer bara inte från våra tjusiga fjäderfän trots att de får kejserlig behandling. Hm.

29_8

Trädgården håller på att lägga ner nu, fast det finns fortfarande massor av löv kvar på träden. Förra året vid den här tiden låg det snö på marken och det sägs att vi har sådant där vitt och kallt fluff att vänta på söndag. Just i går slutade vår garageport att funka. Olägligt. Bäst att jag tar itu med det innan min tacksamma månad drar igång, annars lär jag få bli lite kreativ. Att ha ett garage till sina bilar på vintern är nämligen en lyx och välsignelse som jag aldrig mer vill byta bort. Jag har skrapat ALLDELES för många rutor under kalla vintermorgnar för att inte inse vad det är vi har här.

Tillbaka till trädgården. Rosorna ser annorlunda ut nu, men de är underbara ändå!

29_9

29_7

Carterville Road i skymningsljus. Det gäller att njuta lite extra de kommande dagarna, för jag antar att grenarna blir kala när snön väl kommer. Vem vet? Det kanske blir första vintern med löv kvar på träden?!

29_6

Continue Reading

Vad händer om någon annan bestämmer titlarna?

Ska jag våga hoppa på Onekligens bestämda titlar i november? Och under de titlarna också klara av att vara lite extra tacksam? Ja, jag är inte den som bangar. Möjligtvis ”Kolla! Så här ser jag ut idag.” Peace.

  1. Kolla! Så här ser det ut utomhus idag.
  2. 5 saker jag tänkt på idag.
  3. Ibland tänker jag att jag borde…
  4. Kolla! Här är en bild på mina fötter i ett par skor jag gillar.
  5. Hepp! Dagens boktips!
  6. Månadens djur är givetvis…
  7. Kolla! Så här ser jag ut idag.
  8. Ibland blir jag avundsjuk på…
  9. 5 saker jag borde ta tag i.
  10. Kolla! Här har jag ritat en hund.
  11. Månadens färg är givetvis…
  12. Hepp! Dagens filmtips!
  13. Kolla! Här är en av mina favoritplatser.
  14. Om jag skulle skaffa mig en ny hobby så skulle det bli…
  15. 5 saker jag blir glad av i vardagen.
  16. Kolla! Så här ser min autograf ut.
  17. Hepp! Dagens tv-tips!
  18. Ibland retar det mig att…
  19. Kolla! Det här åt jag idag.
  20. Om jag skulle skaffa mig en ny ovana så skulle det bli…
  21. 5 saker jag blir irriterad på i vardagen.
  22. Kolla! Här bor jag.
  23. Hepp! Dagens måltidstips!
  24. Månadens klädesplagg är givetvis…
  25. 5 grejer jag alltid har i kylskåpet.
  26. Kolla! Här jobbar jag.
  27. Ibland skulle jag vilja…
  28. Hepp! Det här tycker jag alla bör läsa.
  29. Det var onekligen väldigt roligt när…
  30. Kom ihåg.
Continue Reading

Ett brev på posten.

29_1

Mamma var på apoteket när de fick in årets laddning med den gyllene kryddan saffran och var snäll nog att köpa några kuvert till oss stackars svenskar i förskingringen. Jag älskar saffran! Jag älskar lussebullar, jag älskar fisksoppa, jag älskar paella – allt med saffran i. Nu har vi nog med detta guld för att baka två satser lussebullar och jag har lovat barnen att inte baka för tidigt trots att jag är väldigt sugen. Det där med traditioner och så där… Sådan mor, sådan dotter, eller vad är det man säger?

29_2

Continue Reading

Tacksamhet.

I går hittade jag ett bra citat. Det var så bra att jag skrev ut det och ramade in det i en billig IKEA-ram som jag hade liggande i en låda. Här är det snart dags för Thanksgiving, och eftersom jag tänkte köra ”Trettio Tacksamma Dagar” i år också kändes det här som en spark i rumpan för att göra mig redo.

Här finns trycket om du vill ha det hemma du också.

28_1

Det vi har blir tillräckligt med tacksamhet. Jag gillar inte att översätta. Man uttrycker sig så olika på olika språk och ordagrann översättning låter oftast fel hur man än vrider och vänder på orden. Du får helt enkelt nöja dig med mitt försök eller göra det bättre själv och bidra med din version i kommentarsfältet!

Ibland är det lätt att vara präktig. Jag skulle kunna säga ”ja, precis så här är det”, men det stämmer inte. Jag är av födsel och ohejdad vana rätt tacksam av mig. Jag nöjer mig ofta med det lilla och kan stå ut med både det ena och det andra utan att bli särdeles upprörd.

Jag känner många ”drama queens” och ”drama kings” som gör livet surt för sig själva och för andra eftersom de aldrig blir nöjda. De är inte nöjda med sina egna insatser, deras familjemedlemmar gör mest fel, deras medarbetare får känga efter känga, just deras liv suger och oftast är det någon annans fel… (Jag har lite svårt att förstå mig på höjda röster, skrik och gap och svordomar. Vissa säger att det är bra att få ut sina frustrationer, men lite för många gånger har jag sett att det kanske är skönt för den som bråkar och skriker medan de som är runt omkring mår betydligt sämre. Det är inte lätt att ständigt tippa på tå för någon som har svårt att lägga band på sina känslor. Alla andra ska behaga, göra rätt, säga rätt och vara rätt för att den som har problem ska må bra. Det är inte lätt.) Ursäkta den långa parentesen! Den hörde egentligen hemma i en annan diskussion.

Det som jag skulle säga var egentligen att jag önskar att det var så lätt som att bara nöja sig med det man har, men om man aldrig har något att sträva efter blir man väl både lite bekväm och lat? Jag tror inte att man kan nå sin fulla potential bara genom förnöjsamhet. Genom att sträva efter något som kanske till och med känns lite ouppnåeligt kan man bli uppfinnare, räcka lite längre, klättra lite högre…

Jag är väldigt tacksam över väldigt många saker. Det finns också annat som jag inte är särskilt glad över, men som ändå finns i mitt liv. Den kommande månaden, med början den 1 november, ska jag aktivt leta efter och upptäcka det som jag har och är tacksam över. Är du med?

Continue Reading

Körkort! Gammalt krut förgås inte.

Nu är det över 25 år sedan jag tog körkort. Man kan tro att någon som kört bil så länge och så mycket som jag har skulle känna sig absolut tvärsäker vid en andra uppkörning, nödvändig för bilförsäkringen, men inte. Jag hade många fjärilar i magen i morse då jag gav mig av till Utah Driver License Division… Mannen som jag körde upp för sa inte ”Du kör som en kärring” som min svenska instruktör sa då det begav sig 1989. Han sa istället ”Europeans are really good drivers. Except for Italians.” Apropå att inte ha några förutfattade meningar och så där, hm. (Brasilianare borde över huvud taget inte få sätta sig bakom en ratt och indierna är inte mycket bättre. Allt enligt denna instruktör med många års erfarenhet.) Detta innebär att jag förvisso inte fick något prickfritt papper med mig hem, men det gick tillräckligt bra för att jag snart får en Utahlapp hem i brevlådan. Se där! Vissa saker lönar sig inte att skjuta upp.

I går träffade jag min gamla väninna från åttiotalets Karlskrona. Vi räknade ut att vi antagligen inte träffats sedan 1988 eller 1989, men vi har haft lite koll på varandra genom släkt och vänner. Återigen kunde jag konstatera att tiden går, somligt består och annat ändras aldrig.

27_3

Längst till vänster min bästa väninna här (även hon från Karlskrona), sedan jag och längst till höger min gamla tonårskompis.

Continue Reading