I fredags hade vi festligheter med föräldrar, alla syskon inklusive vår tyska extrasyster och diverse ingifta och avkommor. Härligt! Min gulliga svägerska som är fotograf kom och förevigade oss gamlingar och jag längtar verkligen efter att få se resultatet av den fotosessionen!

Jag och äldsta dottern gav oss av rätt tidigt för att jag inte skulle frestas att sitta uppe halva natten och tjattra med alla godbitar. Vi gav oss istället in till Karlskrona och sov över i min syrras hus eftersom vi skulle ge oss av så tidigt nästa morgon. (På vägen hann jag också säga hej till min gamla kollega som jag bara pratat i telefon med de senaste åren. Hon råkar vara gift med min gamle psykologilärares son och trots att vi ofta varit i Blekinge ungefär samtidigt har vi inte lyckats få till en riktig träff förrän nu…)

Lördagen blev en lång resa genom södra Sverige, Danmark och Tyskland. Vi plockade upp maken på Kastrup, fick vänta 2,5 h på färjan i ett olidligt hett Rødby, hämtade yngsta dottern utanför Lübeck och åkte hela vägen ner till München. Allt gick bra, vägarna var fina och luftkonditioneringen i bilen var guld värd. Halleluja!

Nu ska vi ge oss iväg till Ks kusin och släktträffen han har ordnat.

1. Mammas sista omgång med cellgifter gick bra att genomföra då proverna visade sig vara helt okej! Skönt. Nu är det ”bara” alla efterkontroller och skiktröntgen kvar…
2. Vissa stunder är oförglömligt fina. Den här eftermiddagen till exempel. Kroppkakor, strandhäng, Sommarpratare i radion med mig själv utslängd på ett bekvämt liggunderlag, umgänge med brorsdottern som är hysteriskt rolig och lite annat smått och gott. Jag somnar nog ovaggad i kväll.

I går morse åkte jag och yngsta dottern in till stan för att hjälpa svägerskan och hennes familj att flytta. Framåt 23-tiden var vi tillbaka på Sturkö igen efter en dag som blev lång och effektiv. Nu är släktingarna inflyttade i en större lägenhet och vi är några människor i Karlskronatrakten som vet var kroppen gömmer diverse muskler som bara ger sig till känna efter en stor flyTt.

Sommaren drog för övrigt igång idag. Det känns skönt att äntligen ha fått ligga i gräset i skuggan under päronträdet då det var för varmt i solen. Nu vänder det!

Denna veckan drar vi ihop alla syskon. Det ska bli så mysigt att ha alla här, till och med vår tyska syster! Extra bra känns det då att väderprognosen ser lite bättre ut. Peace!

Det ser åtminstone ut som att vi ska få liiiite bättre väder.

I går hade jag den stora ynnesten att träffa mina tre äldsta vänner, de som har känt mig längst förutom mina familjemedlemmar och släktingar förstås. Vi träffas alltid en gång varje sommar och stöter och blöter det som hänt i våra liv sedan vi sågs sist. I går hade C gjort en fantastisk quinoasallad som serverades med hummus, rökt lax och god dricka. Just i går talade vi i många timmar om hälsa och hur man bäst tar hand om sin kropp. Vi fyller alla 45 i år och på olika sätt tror jag att vi alla har upplevt hur livet liksom börjar ta ut sin rätt. En av oss har helt bytt riktning i livet och håller på att omskola sig, en är väldigt stressad av jobb och ”livet” (sjukdom, död, hälsa), en har varit deltidssjukskriven under en tid och har tagit till alternativa metoder då vanliga vården mest erbjuder ”du kanske är deprimerad, ta ett piller” vilket inte alls har gjort henne frisk. Själv har jag haft mina slagsmål med allt som hänt de senaste åren och är så glad över Dr Brian, yogan och kostomläggningen som jag är säker har hjälpt mig att hålla näsan över vattenytan! Vi hann också tala om barnuppfostran, musik, hiv, invandring, ekonomi och ansvar. Dessvärre löste vi inte världens alla problem, men jag åkte hem lycklig över att dessa goda vänner. (Det är också uppfriskande att känna att man inte alls behöver tycka och tänka likadant för att vara vänner.)

Det var sent då vi packade ihop och jag satte på radion i bilen för att ha lite sällskap. Åh, vad jag älskar programmet Sommar i P1! Åtminstone då det är spännande sommarpratare som stökar till bland mina tankar, människor som har rolig och varierad musiksmak och människor som har livsöden som väcker starka känslor. I går hann jag lyssna på Heléne Andersons sista 20 minuter och det gav mersmak. Heléne är Karlskronadäka och blekingskan sitter där den ska trots att hon har bott i Stockholm i många år. Jag ska lyssna på programmet från början någon dag då det finns tid. Just nu sitter jag och lyssnar på Kalle Moraeus. Synnerligt trevligt måste jag säga. Vill du veta vad jag är mest inställd på att lyssna på i sommar kan du spana in de rödmarkerade dagarna. Ska vädret fortsätta på det här viset blir det inga problem med att sitta inne och lyssna på radio…

Dagarna går snabbt då man kommer till ett sommarställe. Min familj har jobbat hårt. De har städat och rensat och tvättat och renoverat och piffat, så när jag och barnen kom var det nästan bara att flytta in. Far gav upp tanken på evighetsprojektet ”klippa gräs” eftersom han inte orkar lika mycket som förut, så nu styr min långe lillebror åkklipparen med den äran. Fortfarande måste både vanlig gräsklippare och trimmer användas på sina ställen, men många timmars arbetskraft sparas in med det nya hjälpmedlet.

Sådant som var kvar för mig var att städa ut kyl (Vad sägs om makrill som gick ut 2013 och flädersaft som omvandlats till vin utan att Jesus varit inblandad?), damma och torka av vinden. Vår ”yttervind”, eller kallvind, används till sovsal, men drömmen är att allt det där som bara hamnat där och aldrig använts ska få bättre hem medan själva vinden blir lite mer inredd. De flesta av oss syskon kommer bara några veckor per år dock och då prioriteras umgänge framför stora renoveringsprojekt. En av våra kusiner sa ”Om jag och mina syskon hade det här stället skulle det se helt annorlunda ut här”. Det är säkert sant, men jag är ändå glad över att vårt sommarparadis är mer paradisiskt än Sköna Hem-värdigt. Två av syskonen har fått ta en mycket större arbetsbörda än resten av oss. Jag är väldigt tacksam över att de gjort så mycket och samtidigt känner jag mig rätt usel då det gäller praktisk arbetskraft. Sedan många år tillbaka har jag mest lagt tid på den dagliga kökstjänsten och vardagsstädningen, men det är också sådant som ska skötas. Hade vi tyckt att Billys-piroger hade varit mänsklig föda hade möjligtvis mycket tid frigjorts. Det är sådant som kan filosoferas runt många rundor…

Vi har redan hunnit med den traditionsenliga Lövmarknaden i Karlskrona, midsommarfirande i regn och rusk (och uppehåll länge nog för att hinna bygga och dansa runt midsommarstången), midsommardagsfotbollsmatchen mellan Anderssons och Håkanssons (våra kusiner vann stort i år) och det tillhörande minglet och grillandet, kusinträff uppe i Fars föräldrahem, träff med svärmor med tillhörande jordgubbar och glass och… Några av kusinerna agerar jordgubbsförsäljare för att tjäna lite pengar, andra är fortfarande små och ansvarsfria. Jag hoppas att vädret slutar imitera en sämre höst så att jag vågar ta årets första dopp. Jag vill bada! När vi hade 13° rapporterade maken 39° från Orem. Varför inte lite mer lagom?

Ah! Solen börjar värma mig på ryggen. Bäst att springa ut och ta vara på solen mellan regnskurarna. Jag hoppas att du har det fint…

Vi fick en fin midsommar trots att det var så kallt och ruggigt i morse. Vädret lättade upp lite efter den goda maten, så vi fick både till midsommarstång och dans kring densamma!

Jag kan för övrigt varmt rekommendera att dödbaka den ena botten till Glömmingetårtan. Den blir extra supersmaskig på det viset. Det är en välsignelse att ha ett ställe där man kan samla så många och samtidigt njuta av de vackra omgivningarna!