I år infaller fettisdagen den 5 mars. Efter att ha sett semlor i butikerna sedan i december tyckte jag därför nu att jag hade uthärdat tillräckligt länge utan att ge efter för mitt begär. Yngsta dottern och jag bakade sålunda igår släta kardemummabullar efter vanligt vetebrödsrecept. Jag tar alltid i lite extra kardemumma då jag ska göra semlor, gärna nymald sådan. Det blev egentillverkad mandelmassa till. 2 dl mandelmjöl, 2 dl florsocker och en stor äggvita räckte bra till de 12 semlor som 5 dl grädde räckte till. (Jag gillar egen mandelmassa, men med den här varianten går man miste om den extra puff som bittermandel ger.)
Jag brukar alltid blanda bullarnas inkråm med riven mandelmassa och lite ovispad grädde eller en liten skvätt mjölk. Det var längesedan jag åt en köpt semla, men jag har för mig att de brukar vara rätt torra och att själva bullarna liksom ska vara lite ”torrfluffiga” enligt expertisen. Själv vill jag att de ska vara saftiga och lite tunga. Vissa gillar att lägga en hel skiva mandelmassa och väldigt mycket vispgrädde i sin semla förutom fyllningen och åter andra struntar helt i mandelmassan och kör något slags gräddbulle. Hur gör du för att få till den perfekta semlan?
Lämna ett svar