Fyll på med det goda!

Igår uppmärksammades åttio år sedan Auschwitz-Birkenau befriades, något som visade att vi aldrig kan vara säkra på någonting, att vi aldrig kan ta något för givet och att människans förmåga att glömma både är en välsignelse och en förbannelse. Förintelsen är uppenbarligen inte fredad längre, dit har pendeln slagit. Kriget i Gaza har påverkat människors sinnen och tankar på ett sätt som jag inte trodde var möjligt, jag trodde att just den här berättelsen om vår historia var fredad. Jag älskar människor, jag älskar vår komplexitet och hur spännande vi är, men jag kan också bli mycket nedstämd över hur djuriskheten alltför ofta tillåts ta över. Jag upprepar något som jag tänkte för tio år sedan, efter en otroligt känslosam dag i Dachau:

”Hur skulle någon kunna gå igenom detta minnesmärke utan att beröras? Jag har så svårt för krig och litar inte det minsta på ”de goda”. I USA blir man ständigt överöst av en patriotism och övertro på den amerikanska godheten, precis som att amerikanerna skulle stå för det goda världssamvetet. Så många sadistiska människor får leva ut sina sjuka begär i krigsföring, vare sig den sker på de ”godas” eller de ”ondas” sida…

Kommunismen låter bra på papper, att det dött 100 miljoner människor under kommunistiskt styre är ”otur” och vi i Sverige borde ta hand om fler och dra oss lite mer åt vänster, eller hur? Nazisterna kunde bara få sådan framgång eftersom tyskar är dumma i huvudet, eller hur? Obamas rådgivare hade bara otur då de tänkte och jakten på terrorister är långt viktigare än människors integritet, eller hur?

NEVER AGAIN står det på många språk på ett av Dachaus minnesmärken. Trots det händer liknande saker över hela jorden, hela tiden, fortfarande. Mer godhetsbombning, people! Hjälp din granne, ha fördragsamhet med din systers dumhet, hjälp dina medmänniskor lyfta fram det goda som finns i dem.

Att tro att det hjälper att känna till sin historia för att undvika Dachau igen är naivt. Är folk tillräckligt lättretliga av arbetslöshet och hunger hänger oron i luften… Hur gör du? Blundar du för verkligheten, engagerar du dig i något du tror gör världen bättre eller är det du som startar nya oroshärdar? Peace…”

Själv fyllde jag på med gott genom att gå och fika med en kompis och fortsätta till gospelkonsert i Fredrikskyrkan. Efter de timmarna var jag rejält genomkörd, både fysiskt, mentalt och andligt. Vilken kraft det finns, både i vänskapen och i musiken! Jag var så uppfylld att jag beställde konsertbiljetter i september till Radiokören och Voces8-konsert i Berwaldhallen då jag kom hem. Så kan också en dag bli.