Vi har redan varit här i två veckor. Vad är det med tiden? Trots ett väder som påmint om en höstlovssemester har vi hittat lekar att leka, uppgifter att utföra och fina människor att umgås med. Och solnedgångarna är alltid njutbara på ett eller annat sätt…
Maken fick lov att jobba hemifrån i två veckor, så om en vecka plockas han upp i Stockholm. Halleluja! Undrens tid är inte förbi.
Vad gör du?
Lämna ett svar