Med mina två liv jag vandrar i stillhet över tidens ängar och skarfrusen snö en söker i djupen en svävar i vinden för att alltid mötas i hopp om ett hjärta av guld
En lever det som är en söker det som borde jag ser dom le åt varandras tafatthet men dom skulle ge livet om dom bara kunde för att finna detta hjärta av guld
Regna regn regna skölj mej ren en himmelens kyss på mina ögon och jag ser lyckan i att begära det jag vill men inget mer
Med mina två liv ska jag vandra i stillhet som två spegelskepp på spegelsjö och söka för att finna detta gyllene hjärta och leva av kärlek och vishet i ro
Musiken. Livselixiret. Känslan av att kunna fånga själva livet i flykten, antingen genom ord, genom toner eller helheten. Uttryckssättet som följt människorna genom årtusenden, som berättar historier om kärlek, förlust och återupprättelse.
Jag är så tacksam över musiken i mitt liv. När jag fick en inspelning från dotterns medverkan på scen fylldes jag av något som inte kan förklaras. Far fick inte vara med på sånglektionerna i skolan, men ändå förde han vidare en stor kärlek för musik. Mamma lärde mig sjunga andrastämmor och har skrivit texter som tonsatts. Hon tröstades av musik in i det sista. Musik trollbinder, tröstar, förför… Tidevarv kommer och går, tonerna består. Den dag musiken försvinner från jorden har mänskligheten gått vidare.
Här har du en äkta topplista från Radio Luxemburgs utsändning den 7/2 1971. Vårt hus förra ägare var tonåring och gillade tydligen att skriva ut listorna varje vecka. Jag lyckades uttyda 16 av 20 låtar, men du kanske kan hjälpa mig uttyda de fyra sista som jag inte fixade? Här har du min Spotify-lista!
I believe the children are our are future Teach them well and let them lead the way Show them all the beauty they possess inside Give them a sense of pride to make it easier Let the children’s laughter remind us how we used to be Everybody searching for a hero People need someone to look up to I never found anyone who fulfill my needs A lonely place to be And so I learned to depend on me
I decided long ago Never to walk in anyone’s shadows If I fail, if I succeed At least I’ll live as I believe No matter what they take from me They can’t take away my dignity
Because the greatest Love of all is happening to me I found the greatest Love of all inside of me The greatest love of all Is easy to achieve Learning to love yourself It is the greatest love of all
I believe the children are our future Teach them well and let them lead the way Show them all the beauty they possess inside Give them a sense of pride to make it easier Let the children’s laughter remind us how we used to beI decided long ago Never to walk in anyone’s shadows If I fail, if I succeed At least I’ll live as I believe No matter what they take from me They can’t take away my dignity
Because the greatest Love of all is happening to me I found the greatest Love of all inside of me The greatest love of all Is easy to achieve Learning to love yourself It is the greatest love of all
And if, by chance, that special place That you’ve been dreaming of Leads you to a lonely place Find your strength in love
Min lille söte kusin i Amerika är inte längre så liten, men fortfarande rätt söt. Han har tvättbrädesmage, lägger sin lön på god mat och tatueringar, jobbar på bibliotek och leder tuffa spinningsessioner. Däremellan satsar han mycket på att inspirera människor till bättre psykiskt och fysiskt mående. Här hittar du hans blogg. För några år sedan när jag lyssnade då han spelade sa jag åt honom att satsa på att sjunga country. Han var inte sugen, men jag tycker fortfarande att det är en bra plan. Han har rösten för det!
Det är spännande att följa våra barns musikaliska vänner. Här hör ni en av sonens bästa vänner och hans grupp Aora sjunga Game of Thrones-temat. Grymt! Jag gillar verkligen både sången, arrangemanget och videon. Det är ungefär som att Jonna Jinton och The Real Group skulle ha fått barn tillsammans.
Ikväll hade jag den stora glädjen att få känna ren och innerlig tacksamhet, rysningar ut i fingerspetsarna och irritation över att två timmar kändes som en halv. Biljetterna till Stilla Nätters Kapell gick i vanlig ordning åt som smör i solsken, så jag är glad att vi fick möjligheten att gå i år.
Stilla Nätters Kapell började som en kul grej för några år sedan. Ett gäng duktiga musiker med rötterna i Karlskrona samlades i mellandagarna och jammade inför publik. Traditionen har fortsatt. Gänget har haft lite olika konstellationer och har spelat i olika lokaler, men kärntruppen verkar vara densamma.
Årets spelningar har varit lite större och hela fyra till antalet. Emellanåt så kändes det som att vi satt på en riktig rockkonsert och både den visuella showen, ljudet och musikernas prestationer var ruskigt bra. De hade gjort Nättraby Bruk till ett mer än dugligt konserthus!
Covers i all ära, bra musik är bra musik, men ibland klår kopian originalet. Till och med jag som älskar Dolly Parton tycker att Whitney Houstons I Will Always Love You var bättre… Ikväll kändes Lady Gagas och Bradley Coopers Shallow blek i jämförelse med versionen vi fick ta del av… Royal Republics Adam Grahn, Lovisa Birgersson och bandet skapade magi. Tack! Det här bär jag med mig.
Bästa dagen på året? Ja, frågan är om den inte gick av stapeln igår…
Jag älskar den här tiden på året. Musikminnen radar upp sig som pärlor på en tråd: adventskonserter, Luciatåg som tärna eller ”lusseboss”, barnens tid i Adolf Fredriks musikklasser, storslagna amerikanska produktioner, orkestrar och körer, små ensembler och skakiga soloinsatser.
I motettkören känner jag mig hemma, lagom utmanad och hjärtligt välkommen. En bra kombination! När vi får den stora äran att sjunga med Marinens Musikkår känns det alltid som att stjärnorna står i perfekt position. Det är en upplevelse som ger rysningar in i hjärteroten under lång tid framöver.
