Tack Kristina Lugn!

Det här med storhet och döden… Jag är nog inte ensam om att reflektera lite extra när en person som jag känner (till) har gått bort. I olika medier kan man höra talas om samhällsinsatsen som en nu död person har gjort. Härom veckan gick den 24-årige danskpalestinska poeten Yahya Hassan bort. Det gav upphov till stora och starka känslor hos diverse tyckare. Själv kunde jag konstatera att denna brottsliga poet har gått under min radar och att jag aldrig hade hört talas om honom. Han lät dock oerhört intressant. Jag läste en recension i Populär Poesi och förstod att den här killen måste ha lidit av fruktansvärda, svarta demoner. Jag gillar att läsa på danska och tror faktiskt att jag ska läsa någon av hans poesisamlingar en vacker dag.

FLADFISK

JEG HUSKER VORES FISKETURE
MEN HVAD FISKEDE VI EFTER
JEG TURDE ALDRIG SPØRGE OM NOGET
ELLER SIGE MIN MENING NÅR VI KØBTE TØJ ELLER SKO
TURDE IKKE TÆNDE FJERNSYNET HVIS DU SOV
TURDE IKKE TAGE DIN HÅND
TURDE KUN NIKKE MED HOVEDET NÅR DU SAGDE
DIN MOR ER EN LUDER
OG MOR ER FLYGTET GÅR RUNDT I GADEN OG FRYSER
MENS VI SPISER FANGSTEN I SKRÆDDERSTILLING
OG DU SIGER DU VILLE ØNSKE
AT VI ALDRIG VAR BLEVET FØDT

Annat är det med Kristina Lugn. När jag växte upp var hon en allestädes närvarande, mycket märklig och släpigt talande kvinna med yvigt hår och spännande kläder. Som vuxen fick jag privilegiet att se bortanför utseendet och hon har skrivit några av mina favorittexter någonsin, sådana som jag återkommer till både i solsken och regn. Lugn blev invald i Svenska Akademien på min födelsedag 2006. Då tyckte jag fortfarande hon var ”konstig”, men det ändrade sig då jag tog mig tid att läsa vad hon faktiskt hade skrivit.

Kristina Lugns poesi är lättförstådd, spännande och lika extraordinär som hennes utstrålning. Hon var ingen dussinmänniska. Hennes texter känns i hjärteroten och är många gånger skrattroliga. Albumet där hon har läst in sina dikter med ackompanjemang av fantastiska Esbjörn Svensson Trio är oförglömligt. Undrar just vem som kom på det samarbetet? Hur som helst är det kanske inte direkt ett album man spelar som bakgrundsmusik, utan med hörlurar. Hade jag druckit rödvin hade jag säkert suttit som den medelålders kvinna jag är och njutit av texterna en mörk sommarkväll i verandan. Det kan jag ju göra ändå, fast utan rödvinet.

När ”Victoria och Daniel” gifte sig uruppfördes Vilar glad. I din famn. med text av Kristina Lugn och musik av Benny Andersson. Har du aldrig tagit dig tid att verkligen lyssna på texten, så gör det idag.

https://youtu.be/XkcBkGU5ux4

En annan favorit är En skrift i snön som också den blev tonsatt av Benny Andersson. 8.23 in i verket kommer kören in, men jag rekommenderar hela stycket.

Slutligen vill jag ge dig favoriten framför alla favoriter. Tack Kristina Lugn för dina ord!

Du ska få ett 
panoramafönster
i barnbidrag.
Stjärnhimlen ska vara
din vardagsrumstapet
och Mozart ska skriva musiken.


Du ska får ett hem
som älskar dig.
Du ska få ett sinne
för humor.
Och Strindbergs 
samlade verk.


Och alla mina barnbarn.

Min present till dig
är att du ska tala många
språk och tåla all
slags väderlek.

Du ska få god
markkontakt och
svindlande takhöjd
med stuckaturer.
Du ska få ett liv som
förlåter dig allt.


Klar i tanken ska du vara.
Och stark i känslan.
Du ska få ha roligt.
Allt detta står i
hemförsäkringen.
Du ska få vara ifred.


Mitt underhållsbidrag
till dig är att du aldrig
någonsin kommer att
sluta hoppas.
Du ska få ett modigt hjärta.
Och ett dristigt intellekt.


Och ett gott omdöme.

Den du litar på
släpper inte din hand.
Min julklapp till dig
är att om du faller
så ska medmänniskorna
glädjas åt att
få ta emot dig.

Ett vänligt leende
ska gå genom 
hela din resa.
En frisedel ska jag
sända från
min ensamhet.
Du ska inte få
ärva någonting 
alls av mig.

Men du ska få
alla pengarna.

Continue Reading

Från andra tider.

Poeten

Där ligger hon i spillror medan livet runt omkring fortsätter som om ingenting hade hänt.
Det krasar när hennes medmänniskor klampar rätt över henne, men de hör ingenting.
Hon ler. Nickar försiktigt och skrattar till.
Det låter så ihåligt, så falskt.
I morgon ska hon klä sig i fetvadd och plåster.
Då kanske det känns bättre…

Continue Reading

Led milda ljus.

Rör vid mig
Se mig lysa i det ljus du sprider
Låt mig vila i skuggan av mina utmaningar
och läka i natten under stjärnhimlen
I varje tår växer liv
I varje skratt växer hopp
Du omfamnar mig
medan jag tyngs av själva livet
och vaggar mig till sömns
medan mina drömmar växer
som spindelnät en dimhöljd morgon
När makten och härligheten inte längre skrämmer mig
kan jag möta regnbågen
utan att behöva leta efter skattkistan
Den bor redan i mitt hjärta

Continue Reading

Hallandssöm.

Min fina vän har haft så många handarbeten i sina händer att de säkert inte går att räkna. Igår hade jag nöjet att få se några av dem, framför allt dukar virkade med det finaste garnet och den nättaste virknålen. I en annan låda låg broderade alster som knappt sett dagens ljus sedan de fållades och pressades. Där såg jag den här lilla duken i Hallandssöm, en av Sveriges vackraste landskapssömmar. Jag hann knappt uttrycka min beundran över detta mästerverk förrän det låg i mina händer och nu är alltså duken min. Här kan du läsa om Hallandssömmens spännande historia.

Continue Reading

Nu är jag igång!

Min fina väninna hade batterivatten hemma, så nu har jag kunnat spä ut mitt guldbläck! Det är jätteroligt att skriva på svart papper och jag testar med de olika spetsar jag har i mina gömmor. I mitt svarta block hittade jag det här citatet som jag måste ha skrivit för ungefär fem år sedan. Det skimrar så fint i guld, vilket är nästan omöjligt att få fram på foto. Detta är skrivet i ”fuskkalligrafi”, alltså med en vanlig, rund metallicpenna. På nedåtgående drag har jag fyllt i dubbelt för att få en fyllig kalligrafikänsla.

Det är roligt att skriva och för mig är själva hantverket ett slags terapi, precis som stickning eller matlagning. Tekniken börjar komma tillbaka i handen igen. Det handlar om rytm, tryck, flöde och avvägning av avstånd. Det blir väl bättre och bättre tänker jag. Carry on!

Continue Reading

Sitter som en smäck.

Ännu ett par sockor färdigstickade, så nu kan maken åka till Dalarna och skida för kung och fosterland! Skönt att de hann bli färdiga innan säsongen tog slut. Någonstans på vägen kändes det inte helt självklart…

Continue Reading

Fritidssysslor.

Snart klart. Tänk ändå vad två händer, två stickor och lite garn kan åstadkomma! Jag är sugen på nya sockor. Det finns garn till många olika projekt i min låda här hemma, men lite för lite av allt. Jag skulle vilja testa vantar. Det kanske är dags?

Nu har lillasyster flyttat söderut, men hennes palettblad bor kvar hos mig. De här färgerna passar kanske inte precis hemma hos oss, men jag är ändå så fascinerad av kombinationen att jag inte kan låta bli att ge denna planta lite extra kärlek. Snart är det också dags att dra igång försådden. Med tanke på att ett rådjur idag drog upp ungefär hälften av tulpanerna (vilka knappt ens visat topparna) och smaskade i sig dem är det dags att verkligen få till ett viltskyddat trädgårdsland om det ska vara någon mening.

Continue Reading