18 jan

Gråt utan tandagnisslan.

17_2

Jag började lipa bara för att de stämde instrumenten i orkestern och jag inte ”fick” vara med. Jo, och senare då de bara spelade så vackert så jag inte kunde låta bli. Jag fortsatte fast min dotter petade mig i sidan med armbågen. Det mest pinsamma? Det var att jag grät när de spelade ”Do you want to build a snowman” i ett så fint arrangemang av de bästa Frozenlåtarna.

17_4

Salt Lake Symphony är en hobbyorkester som består av härliga musiker som bara råkar ha andra dagjobb som advokater, lärare, tandsköterskor, skoladministratörer och annat… Vår vän M sitter bland förstafiolerna och skickar alltid ut erbjudanden om att kunna köpa billigare biljetter till symfonins olika konserter och idag fick vi äntligen till det. Jag och döttrarna gjorde lördagen till en tjejdag och hann både vara kulturella, äta lunch i köpcentret City Creek och shoppa lite. Vi konstaterade att University of Utahs campus är bra mycket vackrare än BYUs. Det där med arkitektur, alltså. Jag dissar inte allt modernt, men i en betongdjungel (läs BYU) är det lätt att känna sig lite smådeppig. Det roligaste är att arkitekturhögskolan i Stockholm (KTH) ser ut så här (bild från Wikipedia):

17_8

Jag önskar det var ett skämt, men det är det inte.

Nåja. Tillbaka till dagens fynd. Titta! De här söta gosedjuren från Jellycat ($6,50/st istället för $25) fick följa med hem till vår presentlåda:

17_6

Sigikid gör fortfarande mina favoriter, men visst är de här söta?

Våra näsor avslöjade att Lush måste finnas bland affärerna i City Creek. Efter en halv minuts detektivarbete kunde vi konstatera att så var fallet. De härliga badbomberna och badbubblet vi brukade unna oss då och då vid Stockholmsbesök då vi fortfarande var förortsbor visade sig nu tillhöra överdrivet dyra lyxprodukter. En badbomb för 20 kronor går att motivera, men att betala över femtio kronor känns inte fullt lika roligt. Nästa gång jag är på Stockholms Central, då vet jag vad jag ska göra!

17_7

Kvällen avslutades med ny hårfärg på äldsta dottern (nu längtar jag efter att färga håret rött igen efter många bruna och gråbruna år) och Montaignekväll hos grannarna. I kväll diskuterades jämlikhet, att döma andra och vad man eventuellt kan vinna på att göra det eller tvärtom. Lite visare än i går tar jag mig nu till sängen alldeles för sent. En vacker dag ska jag återvinna förmågan att lägga mig i tid om kvällarna.

Ps: Mamma blir långsamt bättre. <3

17_5

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *