Ursäkta frånvaron…
… men vi har varit i Zion National Park i fyra dagar. Det var vår bästa semester någonsin. Sängarna var hårda (eh, icke-existerande) och nätterna var lite kyliga, men annars var nog det mesta perfekt. Inklusive tomatsoppan på burk och solnedgångarna som fick mig att svimma lite grand. För att inte tala om de grillade baconskivorna och brasan som aldrig tog slut! Det här bär jag med mig länge. Välkommen till Utah, folk!
Under tiden som naturen givit oss magsupar har livet fortgått som om vi aldrig lämnat huset. Se här:
För övrigt har grannarna tagit väl hand om våra flygfän och alla lever fortfarande och de verkar också vara vid gott mod. Vår husfågel har följt planen och nu ligger det sålunda fyra ägg i boet som förhoppningsvis snart blir till barnkammare. Vi följer processen med spänning!
Oooooh vilka biler..vilken vy..fantastisk!
Jag hoppas du kan känna hur du är med här! Jag önskar jag var lika duktig på att fånga världen som du, Ejris. Jag är bara glad över att ha fått uppleva detta med ögonen. Fotografierna finns kvar för att påminna hur vackert det verkligen var…
bilder….
🙂
Ja, det är fantastiskt att vara i naturen med familjen, långt från alla andra sysselsättningar och distraktioner. Vår familj har en hel del sådana vildmarksvandringar i minnesbanken, och hoppas på ännu en den här sommaren som kommer.
Vi har inte gjort några vandringar tillsammans, men de manliga familjemedlemmarna har kört egna sådana. Vet inte hur roligt det varit med vissa andra familjemedlemmar som har en termostat med ”lagom” inställt på ca 1°C, som hatar myggor och som bara med nöd och näppe klarar sovsäckar på liggunderlag. Haha!
Vilken vandring kan du rekommendera? Min rygg är inte kul tillsammans med tung packning, så jag vet inte om jag hade klarat att vandra med tält och sovsäck tillsammans med allt det andra… Finns det bra endagarsvandringar i era sommar- och vintertrakter?
Om vi räknar in Klövsjö i våra trakter så finns det mängder med vandringar att göra där omkring där man kan utgå från sin egen stuga och sedan komma hem på kvällen, men det är ju inte riktigt vildmark. 😉
Vi är ju väldigt kära i vår vackra Kungsled och områdena runt Kebnekaise. Man kan vandra från stuga till stuga även där och faktiskt sova i något som liknar en säng varje kväll. Eller så skaffar du dig fyra starka män som bär nästan allt och så roffar du åt dig det bredaste liggunderlaget så din stackars tältpartner får ligga på högkant medan du själv sover gott i varmaste sovsäcken. 🙂 Det funkar för mig. Myggen är ett överdrivet problem, tycker jag.
Jag vet att din man tycker att Kebnekaise är futtigt, men det är inte höjden på berget som räknas utan den totala stillheten och känslan av att vara i en av världens sista vildmarker som är den stora upplevelsen.
Tack! (Fast vet inte om maken tycker Kebnekaise är fjuttigt precis… Han blev bara besviken på det evinnerliga regnandet då han och polaren skulle ta sig an Sarek.)
åh, monnah, berätta och visa mer :)! det ser jättespännande och härligt ut! och färgen på de där äggen är ju helt fantastisk… nu förstår jag ju varför de kallar den där lite turkos-blå färgen för robin’s egg.
kram,
Jag ska både berätta och visa mer när jag har tagit mig igenom de nästan 1000 bilderna som vi tog mellan oss, maken och jag. Mycket är ”skräp” eller ”bara” fina och hur visar man egentligen någon en känsla som man bara kan få när man står där och känner sig väldigt liten och samtidigt som ett med universum?
Nu måste vi hålla oss ifrån fågelboet lite så den stackars morsan får ruva ifred. Vi har ju en höna som ligger på ankägg också, men vi vet inte riktigt om ankbonden verkligen filurat ut hur man gör småankor, så vi får väl se hur det blir med det! 🙂
Kram.
Welcome! Tack, vi tar den inbjudan på allvar.
Inte bara det! Ni var så förutseende så ni bestämde det innan inbjudan kom. Vi längtar!