Idag hade sonen slutprov i sin algebrakurs. Killen är klipsk. Han har haft svårt med motivationen de senaste veckorna i novembermörkret, men ändå pluggat på. Han kom ut från provsalen och sa att hjärnan var stekt. Jag kommer inte ens ihåg att jag någonsin varit i närheten av stekt hjärna. Detta fenomen uppstår tydligen när man spikar en tenta. 100% rätt, A på kursen. Det närmaste jag kom var väl på högstadiet då jag fick fler poäng än man kunde ha på Gertie Ringbergs so-prov. Sonen önskar för övrigt ”motivation, uthållighet och inspiration” i julklapp. Hur sjutton ska vi kunna fixa det? Någon som vet någon bra affär?

Percussion/Steel band-dag. Innan sonen fixat körkort blir de här eftermiddagarna ”egotid” för mig. Glömde kameran idag, men telefonen hade jag ju. Förfallna byggnader fascinerar mig. ”No trespassing” betyder väl inte att man inte får stå utanför nätstaketet och fota efter att man har trasslat sig igenom ris och lera? Jag struntade i fotoapparna och satte mig vid Photoshop istället. Roligare, men inte alltid lika effektfullt. En vacker dag ska jag försöka gräva mig djupare i programmet. Det är ju roligt med kunskap och att veta ”för mycket” brukar bara vara ett problem när maffian är inblandad.

Dagens tacksamhetsmeditation påminde om att möta mina medmänniskor med kärlek. Jag fick möjlighet att praktisera detta villigt och ofrivilligt. Andas in. Andas ut. Repetera. Jag har varit dålig på att hitta ny musik den senaste tiden, så det blir en passande inte så hemskt gammal favorit. Må solen lysa på din stig. Här ska det nämligen snöa i morgon…