21 okt

Språkfrågor.

Jag har fått ett litet översättningsjobb från engelska till svenska och inser att min svenska blivit lidande av vistelsen här. När man flyttar utomlands och börjar använda ett av sina andra-tredje-fjärdespråk är det lätt att fångas upp av allt det nya. Engelskan har en himla massa bra ord, ord som gör att språket lättare kan broderas ut och göras mer intressant. Jag känner att jag får dra öronen åt mig och att jag behöver bli bättre på att skilja språken åt och inte kasta in svengelska uttryck då jag faktiskt ska prata svenska.

Det är på barnen jag hör den här språkförbistringen mest. De pratar om ”nu och då” till exempel utan att någon reagerar. Jaja, så är det väl bara. Jag är glad över att de får den här möjligheten att bli bättre på ett språk som kan ge dem en viss frihetsfördel i framtiden. Yngsta dottern har också börjat läsa tyska och tycker att det är jätteroligt. Spännande att vara supporter till den undervisningen då min egen tyska verkligen inte är särskilt bra längre! Grammatiken sitter dock där den ska märker jag. Tur att jag var en pluggis på högstadiet…

4 thoughts on “Språkfrågor.

    • Nej, aldrig! Jag har förresten sex syskon. Ovanligt då, ännu mer nu. Jag hoppas att dina barn får lika stor kärlek till varandra som vi har.

  1. Grattis till översättningsjobbet vännen! Och visst är det intressant det där hur snabbt man anammar ett nytt språk. Hur snabbt det går tills man börjar tänka på ett annat språk. Men jag tror inte att du behöver oroa dig. Språkkunskaper är en skatt som är värt så mycket och lika snabbt som barnen har anpassat sig till engelskan, lika snabbt kommer de anpassa sig tillbaka till svenskan då ni återvänder.

    Kram

    • Tack för uppmuntringstalet! Det kan behövas… 🙂 Jobbet närmar sig sitt slut och jag tror jag är nöjd med det. Kul omväxling!

      Visst är det så att barnen är väldigt anpassningsbara. Yngsta dotterns engelska var inte mycket att hänga i granen då vi kom för ett år sedan och senast i går var det en granne som sa att hennes språk verkligen har utvecklats. Lite i taget händer det, vare sig man vill eller ej. Kram.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *