… känner man sig som ett med naturen. Döttrarna var duktiga och började sätta fröer idag. Deras pappa banade vägen, gjorde fåror med lagom avstånd så man kan gå emellan och plocka ogräs och skörda läckerheterna som ska spira fram. Det är ändå rätt fantastiskt att man kan få ett frö att växa med jord, vatten och ljus. Ett ekollon kan bli till ett enormt träd, en äppelkärna kan ge mat till massor av människor. Jag gillar tanken på att allt växer ur något som från början kan verka väldigt oansenligt. Det gäller sådant man lär sig också. Från att kunna nästan ingenting kan man bli expert! Det gäller bara att tillhandahålla det som gör att kunskapen växer. Vi kan väl börja med att få våra barn och ungdomar att läsa mer? (Jag är inte orolig för just barnen i den här familjen. De är bokmalar alla tre och jag skulle bland annat vilja påstå att både 16- och 14-åringens engelska läsförståelse är bättre än min. Därmed inte sagt vilken nivå den ligger på, men ändå.)

Mamma klagade lite på den musik jag bjöd på i går. Därför får både hon och du idag Där björkarna susar, en av de sånger på spelades på mina föräldrars bröllopsdag. De firade nämligen 44 gifta år idag. Grattis till mig och mina syskon!