Jag vaknar innan klockan sex och är klarvaken. Maken vaknar han också och säger ”nu flyttar vi ner soffan”. Okej, då gör vi det. För några veckor sedan satt jag och skrev några förflugna ord i min blogg och nu har vi hux flux ett blivande bibliotek, ett flyttat sovrum och ett flyttat arbetsrum. Detta trots att vi bor på 115 m² och därmed inte har särskilt mycket plats att leka med.
Jag tror de ger ett särskilt ”de gaur inte”-vaccin på BVC här i Karlskrona, hehe. Eller kommer det bara med dricksvattnet? Det är iallafall så lätt för mig att stanna i att saker är som de är och ska vara så för alltid och i evighet. Det är okej, jag har accepterat att jag fungerar på det viset. Däremot är jag enormt tacksam över att det finns någon annan i familjen som är lika rastlös som jag är rotad. Någon annan som blir startmotorn i projekt och som säger att allt är möjligt tills motsatsen har bevisats. Det är lite kaotiskt här hemma just nu och kommer så att vara under en tid framåt, men det kommer att bli bra. Tack för motsatser, för nystarter och för roliga projekt!
