Nej, nu har det varit för mycket tunga inlägg. Vad hjärnan är full av skriver jag när jag sätter mig vid datorn, så mina inlägg är på inget vis orepresentativa. Däremot är den allmänna känslan i livet just nu en helt annan. Dagarna är fulla av höstens dofter, färger och göromål. Det har börjat regna en hel del och det ska fortsätta göra så under veckan framåt. Inte som på Västkusten där stackarna flyter bort. Jag applåderar att vattennivåerna fylls på och har satt fram en massa ljusstakar och ljuskoppar för att bekämpa mörkret och omfamna dunklet. De små mysspökena har åkt upp i ljusgrenen och det har blivit höst i soffan. Jag har ägnat timmar åt att läsa igen! Det är lite svårt, men går bättre för varje gång. Vetepåsen har värmts upp och lagts vid fötterna. Det har eldats i vedspis och kamin ett par gånger. Jag har bakat flera gånger och gått på café, myst med barnbarn och ondgjort mig och njutit av att julen kommit till IKEA. Jag har tacksamt tagit emot en gräsklippning av brorsan och sett att nya telefonkameran återger verkligheten mycket bättre än den gamla. Idag åker jag tillbaka till mammas väninna i grannstaden för att hjälpa henne en stund, sedan ska vi få bli bortskämda (jag talar av tidigare erfarenheter) hos vännerna på grannön. Det är inget tungsint liv, men nog är livet tillräckligt komplext för att det ska kunna rymmas både mörker och ljus i samma individ? Det behöver till och med vara så, det är så vi drar oss framåt på något vis. Hoppas att du får en fin helg. Må du hitta ljuset, även om det gömmer sig lite.
Ps: Tack för tankar runt senaste inlägget. Jag återkommer!







2 kommentarer
Nog är det så alltid, att livet rymmer både ljus och mörker. Periodvis blir det kanske lite mycket mörker, speciellt när man ska försöka vara ljuset i mörkret för andra i ens närhet, men idag kommer dotter och dotterdotter för att bo hos oss i några dagar och det ska bli jätteroligt.
Det är viktigt att både tänka djupa tankar och gå upp i allt det fina och verkliga runtomkring en! Jag minns när jag läste Bergmans föräldrars brevsamling (länk nedan) att jag bara ville ryta åt fadern (biskopen i Fanny och Alexander lär vara byggd på sonens upplevelse av hans kompromisslöshet) att gå ut och gå i Guds natur och få lite perspektiv i stället för att bara grubbla!
https://signum.se/artikelarkiv/karin-bergman-i-dagbocker-och-brev-1907-1966/