Det är för jobbigt att gå upp för trappan.
Det är därför du inte får några bilder. Bloggapparna vägrar fortfarande ladda upp foton och datorn står på övervåningen.
I går kom morbror, moster, två kusiner och två kusinbarn på besök. Min morbror är Godiskungen själv. Han hade letat upp sisådär tre kilo gott godis. Det var allt från Mariannekolor till Yorks mintgodisar. Han fick ytterligare pluspoäng för det. Jag överlevde det faktum att jag satt som en pascha i fyra-fem timmar och lät alla andra fixa grejer.
Idag hoppade vi över att vara ”the dessert house” på vår progressive dinner-runda. Vi stannade alla kvar i huvudrättshuset istället. Tänk. Det gick också bra! Trist bara att inte kunna göra något. Jag får helt enkelt fortsätta sitta här i soffan och pussla och läsa och kommendera familjen att göra saker.
Om inte godis läker så kanske det lindrar! God bedring som vi säger i Norge.
Godis har vissa goda egenskaper. Det dövar för stunden. Dessvärre är väl socker det sista på jorden som hjälper mot något annat än ett akut energibehov. 🙂 Nåja. Jag tar till mig de fina norska orden med tacksamhet! Gott nytt år.