Det var en gång en nioårig flicka som skulle få ett nytt syskon. Hon hade redan en bror och två systrar och två år tidigare hade en liten dött i mammas mage. Trots att flickan hade varit med om att få dela sina föräldrars tid med ännu fler så många gånger var hon jättespänd på vem det var som skulle komma den här gången. Det visade sig vara den Perfekta Lillasystern. Hon var precis som en docka, fast hon levde. Hon var inte speciellt kinkig och hennes kinder var runda och go’a. Dessutom var hon Världens Sötaste (också då hon kissade ner sig i flickans knä för att ”någon” hade glömt att sätta på henne en ny blöja). Flickan skrämde till och med sin lillasyster ibland, för den lilla var ju så söööt då hennes underläpp darrade och hon sträckte sina knubbiga små armar mot sin storasyster! Flickan lärde sin syster allt hon kunde, och det visade sig vara ett smart drag. Den lilla systern växte nämligen upp och blev en duglig kvinna som kunde hjälpa till med barnpassning, flyttstök och annat praktiskt. En sak blev hon dock inte särskilt bra på, och det var storasystern väldigt glad över. Då fanns det nämligen något hon kunde göra som tack för att hon och hennes familj fick invadera lillasysterns hus då de blev ”hemlösa”. (Annika, jag lovar att lära dig sy också. Vänta bara.)