Mamma älskar Karin Boyes lyrik. Boye bodde under sina sena tonår bara någon mil härifrån. Jag har genom hennes verk anat att hon var en ganska komplicerad kvinna. Efter att ha läst igenom nästintill allt som Karin Boye-sällskapet skrivit om henne har jag förstått att så verkligen var fallet. Hon var en känslomänniska. Hon studerade, undervisade, gifte och skilde sig, gick i psykoanalys i Berlin, kom ut som lesbisk och förförde en judinna, Margot Hanel, som flyttade med Boye hem till Sverige. (Stackars Karin Boye! Denna sammanfattning av hennes liv var kanske en aning komprimerad och inte riktigt rättvisande.) När hon var lika gammal som jag är nu valde hon att ta sitt liv med sömntabletter. Hon hade förut gjort flera försök, men dessa hade alltid misslyckats då vänner hade hunnit rädda henne.

Jag hoppas att Karin Boye är lycklig i sin himmel. Alltid vid denna tid på året kommer jag att tänka på henne. Det är nästan omöjligt att inte göra så efter alla gånger jag hört mamma citera raderna från en av hennes mest kända dikter… Håll tillgodo!